Fem aspekter av medvetenhet

Sökandet efter att ändamålsenligt språk för att synliggöra vad skillnader i grader av medvetenhet (och omedvetenhet) betyder i samhälls- och arbetsliv går vidare. För närvarande tycker jag det fungerar mycket bra att resonera kring fem aspekter av medvetenhet. Inför ett seminarium häromveckan såg jag över förklaringarna av dessa fem aspekter av medvetenhet och filade lite på formuleringarna. Här är de:

Komplexitetsmedvetenhet

Att förvänta sig att det kan finnas särskilda omständigheter, bakomliggande orsakssamband och systemegenskaper som kan vara relevanta att se och förstå för att kunna utföra en uppgift på ett framgångsrikt sätt. Låg grad av komplexitetsmedvetenhet innebär att man inte reflekterar över möjliga orsaker och konsekvenser, utan tar ställning och agerar på grundval av det konkret uppenbara. Hög grad av komplexitetsmedvetenhet leder i allmänhet till en undersökande grundhållning: man är väl medveten om att det förmodligen finns en mängd relevanta omständigheter, orsakssammanhang och möjliga konsekvenser som man ännu inte har kunskap om. Grader av komplexitetsmedvetenhet kan beskrivas med hjälp av t.ex. MHC, en teoretisk modell över nivåer av hierarkisk komplexitet.

Kontextmedvetenhet

Att överblicka det vidare sammanhang som uppgiften befinner sig i, vilka egenskaper detta vidare sammanhang har, vilka förändringsprocesser som pågår där, samt hur åtgärder vad gäller den konkreta uppgiften påverkar den vidare kontexten och hur kontexten påverkar den konkreta uppgiften. Kontextmedvetenheten varierar bl.a. vad gäller den skalnivå en person uppmärksammar och känner ansvar för. Exempel på växande skalnivåer är sekvensen: min egen arbetsdag, min arbetsgrupps uppgifter, mitt hantverks kvalitetsnormer, min organisations måluppfyllelse, relationen mellan min organisation och en föränderlig omvärld. Ju större skalnivå en person överblickar, desto större är sannolikheten att denne känner ansvar för att bidra till att den större helheten fungerar väl.

Intressentmedvetenhet

Att aktivt reflektera över vilka intressenter som är betydelsefulla aktörer i relation till den uppgift man arbetar med, samt söka förstå de olika intressenternas intressen och upplevelse. Hög grad av intressentmedvetenhet gör det möjligt att ta ett steg tillbaka från det egna synsättet och egna intressen och lämna plats för att ta del av andras synsätt och intressen, utan att förlora kontakten med de förra. Det innebär vidare en förmåga att reflektera över hur egna och andras målsättningar förhåller sig till varandra och söka vägar att öka förenligheten mellan dessa, t.ex. genom att anpassa sitt sätt att kommunicera så att det knyter an till andra intressenters föreställningsvärldar.

Självinsikt

Att medvetet varsebli karaktären på egna tankar, känslor, tyckanden och beteenden, reflektera över inre processer och experimentera med nya och mer effektiva förhållningssätt. Hög grad av självinsikt medför en insikt om att egna inre processer är en viktig bidragande orsak till hur interaktionen med andra fungerar. En starkt utvecklad självinsikt gör det möjligt att utveckla personliga tekniker för att aktivt hantera egna reaktioner så att dessa i så liten utsträckning som möjligt står i vägen för uppnåelse av överordnade mål.

Perspektivmedvetenhet

Att uppmärksamma egenskaper i eget och andras perspektiv och därmed nå insikt i hur egenskaper i perspektiv styr varseblivning, tolkningar, ställningstaganden och förhållningssätt. En hög grad av perspektivmedvetenhet innebär ett flexibelt förhållande till egna och andras trosföreställningar och värdesystem och leder till en förmåga och vilja att använda kontrastverkan mellan olika perspektiv för att utveckla en rikare förståelse och mer välgrundande handlingsstrategier.

One Response to “Fem aspekter av medvetenhet”

  1. Så här gör jag rent praktiskt för att kunna använda mig av de fem sorternas medvetenhet Du beskriver ovan -. när jag ska göra ett viktigt ställningstagande:

    Perspektivmedvetenhet: Använder mina Enneagramkunskaper dels för att påminna mig om att det finns åtminstonte nio olika sätt att se på en sak – som alla kan vara kloka och konstruktiva. Dels försöker jag förstå vilken/vilka perosnlighetstyper jag interagerar med och hur det påverkar våra olika synsätt och subjektiva upplevelser.

    Självinsikt: Även här har jag stor nytta av Enneagrammet som tydligt och på ett djupare plan pekar ut mina svagheter och utvecklingsområden. Använder även ett flertal andra psykologiska modeller och försöker ständigt förkovra och utveckla mig själv. Ser mig inte som fulllärd och uppfattar förmågan att ombestämma mig som en viktig dygd. Stor hjälp har jag av mina kursdeltagare, vilka jag alltid ber om både skriftliga utvärderingar och muntlig feedback. Hållbar kommunikation med nära och kära är också livsviktig.

    Intressentmedvetenhet: Dels att direkt fråga ut intressenterna om vad de vill, behöver och tycker är viktigt – såväl när de ska köpa mina tjänster som när vi ska göra något tillsammans privat. Och dels när jag gör kursmaterial, skriver texter/böcker etc. att alltid försöka sätta mig i mottagarnas kläder. Hur ska jag göra för att de ska förstå mig, för att det ska bli praktiskt användbart och till glädje och nytta för dem?

    Kontextmedvetenhet: Kräver tid för djup reflektion och systematiskt praktiserande av hållbar kommunikation. Att jag är nyfiken på att se, lyssna till och förstå min omgivning, inte blundar för svårigheter och problem och ägnar tid och möda åt att dra slutsatser som håller och försöker komma överens med dem jag samarbetar med.

    Komplexitetsmedvetenhet: Samma metoder som under kontextmedvetenhet men med tillägget att ha en stor öppenhet, och framför allt ödmjukhet. Att inte vara alltför säker på sin sak, utan öppen för att det kan dyka upp nya omständigheter som ikullkastar det man tidigare trodde/tyckte – och att vara mer nyfiken än rätt och ständigt på jakt efter en bättre/djupare förståelse av något…

    Avslutande reflektion: Att praktiskt göra de här sakerna tror jag både är en träningssak och ett personlighetsdrag. Om vi ska tro att Enneagrammet är någorlunda riktigt så är det långt ifrån alla som fungerar på det här sättet – och det har att göra med inre motivation. Den grundläggande drivkraften är en önskan att ta reda på vad som är verkligt och sant och att skilja detta från illusion och tro som vilar sig vila på lösan grund.

    Det är ingen slump att jag har definierat hållbar kommunikation som att det syftar till att det vi säger till varandra ska vara så noga undersökt och väl reflekterat att det håller att bygga vidare på. Och för att lyckas med det måste vi sträva efter alla de fem sorternas medvetenhet som Du beskriver ovan…

Leave a Reply