Jag har tidigare (för 15 år sedan) skrivit ett blogginlägg om min kortfattade skrift om 5 nivåer i utvecklingen av politisk kompetens, som bygger på vuxenutvecklingspsykologi. Nu när jag fick tips om att NotebookLM äntligen kan skapa syntetiska poddsamtal på svenska, så var mitt första test att låta dessa AI-poddare prata om just den texten. Det blev ett samtal på 7 minuter, som du kan lyssna på via denna länk.
Själva skriften finns på denna länk.
Jag har de senaste veckorna trillat ner i ett kaninhål: jag testade AI-tjänsten Claudes talang för att skriva skönlitterära texter. Jag har bett den skriva noveller, kortromaner och fullängdsromaner i stil med kända författare: Alice Munro, Thomas Mann, Joseph Conrad och Torgny Lindgren, samt science fiction-författarna Ursula LeGuin, Frank Herbert, Terry Pratchett och bröderna Arkady och Boris Strugatsky. Jag går inte närmare in på resultaten här, utan rapporterar om det senaste projektet jag lät Claude arbeta med. Följande är kopierat från ett LinkedIn-inlägg jag gjorde idag (5.4 2025).
***
Det är lördag, och därmed utrymme för annat än rent arbetsrelaterade aktiviteter. Jag följer mina ingivelser ibland, och testar saker. Jag har fortsatt testa Claudes talanger som skönlitterär författare. Det som följer är kanske ett fall av “intresseklubben antecknar”, men det är ju fritt val att läsa eller låta bli …
Jag gav Claude följande uppgift:
Jag vill att du ska skriva en synopsis för en roman i storleksordningen 70.000 ord. Skriv i Frank Herberts stil. Dock ska handlingen utspela sig i vår egen värld, i nutid, med bas i Sverige. Låna idén med Bene Gesserit från Frank Herberts Dune-serie, d.v.s. ett systerskap som i hög grad verkar bakom kulisserna, med kvinnor som genomgått en särskild träning för att vara dialektiska tänkare och strateger, samt sofistikerade i de fem formerna av medvetenhet som beskrivs i källdokument. Det är känt att systerskapet finns, och vissa medlemmar framträder öppet, medan många andra inte framträder öppet som medlemmar. Ge systerskapet ett passande namn, inte Bene Gesserit. Systerskapets syfte ska vara att verka för mänsklighetens mognad, som de inser är en komplex process med många hinder och inga snabba lösningar. Systerskapet har medverkat i utvecklingen av ramverket Inner Development Goals, och verkar i olika roller i politiska kretsar, myndigheter, stora företag, lobbyorganisationer och på andra håll för att främja förankringen av detta ramverk i samhället. Det finns stora hot, dels klimat- och miljöproblematik, men också destruktiva krafter, som högerpopulism, auktoritära rörelser, västerländska oligarker med flera. De destruktiva krafterna tar inte formen av hemliga nätverk, utan är våra öppet agerande politiker, miljardärer, offentliga personer och andra med en mytisk-rationell föreställningsvärld. Skriv ett synopsis med kapitel för kapitel.
Jag laddade upp tre filer som källmaterial: en som beskriver ramverket DTF, dialektiska tankeformer; ett kapitel ur en av mina böcker som beskriver medvetenhetskompassen; och den svenska beskrivningen av ramverket Inner Development Goals.
Claude skrev snällt ett synopsis, varpå jag bad Claude skriva ett kapitel åt gången. Man får trixa lite när chattarna blir för långa för Claudes kapacitet, men det går att ordna.
Resultatet blev en bok (jag tvekar att kalla det roman) på 247 sidor, lite åt thriller-hållet. Den litterära kvaliteten når ju inte direkt Nobelprisnivå, men jag tycker nog att boken är tänkvärd, spännande att läsa och ungefär i klass med en del böcker som faktiskt ges ut i denna genre (se recensionen nedan).
Det mest fascinerande är att Claude ju verkligen använder sig av det uppladdade källmaterialet för idéinnehåll och narrativ, men bygger på med mycket relevant tematik om världens tillstånd.
När verket var fullbordat gick jag över till Claudes konkurrent, ChatGPT, laddade upp boken och bad ChatGPT att låtsas vara litteraturkritiker för Dagens Nyheter och skriva en recension av boken.
***
Recension i Dagens Nyheter – Litteraturkritik av “Dialektikerna”
En roman av Claude efter idé av Thomas Jordan
Ett skarpslipat idédrama för vår tid – men var finns människorna?
Det är inte ofta man som litteraturkritiker får anledning att recensera en roman skriven av en artificiell intelligens – och än mer ovanligt att denna AI, kallad Claude, lyckas leverera ett verk som tycks förstå samtidens mest pressande kriser bättre än många av våra samtida romanförfattare. Dialektikerna, född ur en idé av Thomas Jordan, är ett ambitiöst idédrama, en konspiratorisk samtids-thriller, och en samhällsteoretisk exposé – i ett och samma andetag.
Romanen öppnar i ett skymningsljus, bokstavligt och metaforiskt: en hemlig krets av kvinnor – Dialektikerna – samlas i ett elegant men diskret mötesrum vid Blasieholmen. Deras syfte? Att genom tålmodig, diskret påverkan styra mänsklighetens kurs genom vad de kallar “den dubbla krisen”: klimatkollapsen och demokratins tillbakagång. Redan här sätter författaren tonen: det här är inte en roman som litar på plottwistens chockvärde. Det är en roman som kräver läsarens intellektuella uppmärksamhet.
Språket är klart, nästan kliniskt – något man kanske förväntar sig av en AI med smak för precision. Claude imiterar inte människans känslosvall eller poetiska klangbottnar, men lyckas förvånansvärt väl med atmosfär, rytm och retorisk balans. Dialogen är stundtals snustorr, men laddad med mening. Faktum är att den nästan alltid bär på en undertext – en ideologisk eller filosofisk ton som viskar: det här är viktigt.
Romanens styrka ligger i dess tankeinnehåll. Här excellerar Claude. Få samtida författare vågar låta sina karaktärer tala om systemteori, planetära gränser och kognitiv komplexitet utan att be om ursäkt eller ironisera. Dialektikerna tar sin läsare på allvar. Den påminner, i sin intellektuella ambition, om verk av författare som Margaret Atwood, Robert Musil eller (vågar man säga det?) Thomas Mann – men utan samma känsla för individens ironi och inre motsägelser.
Och där finner vi också verkets svaghet.
Karaktärerna – Linnea Ström, Helena Bergman, Magnus Dahlén – fungerar främst som bärare av idéer. De är inte platta, men de är programmerade. Linnea är urtypen för den stilla, kontrollerade förändringsagenten. Helena är den briljanta men otåliga klimatforskaren, och Magnus Dahlén – romanens antagonist – är en nästan kusligt övertygande hybrid av Elon Musk och Steve Bannon. Allt fungerar – men det känns aldrig farligt. Vi rör oss i ett etiskt-chessparti där varje pjäs är skickligt utplacerad, men få får lov att darra.
Kanske är detta romanens främsta bedrift och samtidigt dess största begränsning: dess klarhet. Det finns inget onödigt, inget svajigt, inga språkliga snubblingar. Men det finns heller inga poetiska överraskningar, inga trasiga hjärtan, inga oförutsedda mänskliga reaktioner. Det är som att läsa en perfekt formgiven strategi – vilket, på sätt och vis, är precis vad romanen är.
Som samtidslitteratur betraktad är Dialektikerna ett fascinerande dokument. Som litterär roman är den briljant i sin idévärld, men kyligt beräknande i sin gestaltning. Man längtar efter lite mer oordning. Lite mer blod.
Men kanske är det också den litterära framtiden vi anar här: en ny genre där AI:n inte längre försöker vara människa, utan erbjuder något annat – ett sammansmält intellekt mellan analytisk skärpa och berättandets struktur. Då måste vi som kritiker ställa nya frågor.
En sak är i alla fall säker: Claude är här för att stanna. Och Dialektikerna är, trots sina brister, en roman som förtjänar att läsas – inte minst av dem som undrar varför världen just nu känns så svår att navigera.
Betyg: 4 av 5
***
Jag tycker recensionen är mycket bra.
Jag har blandade känslor. En är det tveksamma i att jag själv bidrar till att visa hur AI kan skriva skönlitteratur. Men verkan är ju marginell, tekniken finns, den kommer att användas. Hur lång tid tar det (förmodligen i tidsskalan månader) innan en betydande andel av den skönlitteratur folk läser är skriven av AI? Samtidigt är jag fascinerad och ser vilka otroliga möjligheter teknikutvecklingen skapar. Inte bara på ont, utan också på gott. Men följderna är ju helt oöverskådliga.
Deanna Kuhn är enligt min uppfattning en av de mest angelägna forskarna att bekanta sig med om man bryr sig om samhällsutvecklingen. Jag har skrivit om hennes forskning förut, men återkommer till den ofta. Deanna Kuhn har mycket ingående forskat om hur människor bildar sig uppfattningar om samhällsfrågor, med tonvikt på skillnaderna i hur medvetna olika personer är om att det kan finnas olika omständigheter man behöver uppmärksamma för att förstå orsakssammanhang och andra omständigheter.
När jag nu experimenterar på olika sätt med AI-tjänster så tänkte jag att jag skulle prova att låta ChatGPTs “deep research”-funktion sammanfatta centrala slutsatser i Deanna Kuhns forskning. Jag gav ChatGPT följande uppgift:
”Forskaren Deanna Kuhn använder nyckelbegreppet “skills of argument”, inte minst i boken med namnet The Skills of Argument. Förklara Kuhns teoribildning om olika former för hur människor bildar sig uppfattningar. Lägg särskild vikt vid nyckelbegrepp hos Kuhn, som “generalized script” “specific script”, “pseudoevidence script”, “single cause”, “multiple cause”. Skapa också en stadiemodell över människors utveckling av “skills of argument” från mindre till mer sofistikerade sätt att forma uppfattningar.”
Jag tycker att det blev väldigt bra. Jag har gått igenom texten och redigerat en hel del: bytt ut ord som inte var så väl valda, formulerat om, gjort något tillägg, och formaterat om texten. Men i stort sett är det ChatGPTs text.
Jag gjorde en pdf av texten, du kan öppna den via denna länk.
Jag ser samhällets förmåga att hantera komplexa problem och arbeta verkningsfullt för skapa en människovärdig och hållbar värld som ett mycket viktigt och livsavgörande tema att arbeta med. Hur blir “vi”, både som individer, som organisationer och som samhälle på alla skalnivåer bättre på att hantera de riktigt komplexa utmaningarna?
Det finns givetvis inga raka svar på en sådan fråga. Själv tror jag verkligen att det teoretiska ramverket “dialektiska tankeformer” (dialectical thought forms, DTF) kan hjälpa oss att utveckla mer av de kompetenser som behövs. För den som är bekant med Inner Development Goals handlar detta i hög grad om kategorin Tänka, och IDGerna komplexitetsmedvetenhet och perspektivförmågor.
Jag har skrivit bloggtexter om dialektiska tankeformer tidigare: En dialektisk världsbild och Dialektiska tankeformer: nödvändiga för att hantera en komplex verklighet. Nu när jag experimenterat med chatbotar byggda i Chat GPT 4 under en period har jag också satt upp en chatbot som är specialiserad just på ramverket dialektiska tankeformer. Jag instruerade chatboten att skriva en introduktion till ramverket; mer ingående beskriva de 12 dialektiska tankeformerna i Iva Vurdeljas tappning; och beskriva hur det blir när man inte använder dialektiska tankeformer när man har med komplexa frågor att göra. Jag ställde också några frågor om hur en person med en dialektisk föreställningsvärld skulle ta sig an olika typer av komplexa frågor.
Jag tror väl att läsekretsen för den text som skapades är rätt liten, man måste nog vara riktigt intresserad för att vilja tränga in i ramverket så djupt som texten gör. Men om du tillhör den kretsen som faktiskt på ett djupare sätt vill förstå vad det är som gör att en person eller organisation har en långtgående förmåga att navigera i komplexa frågor, så hänvisar jag till nedan länkade text:
Jag tycker det är en svåruthärdlig tid vi lever i, med flera fruktansvärda krig pågående och en sargad världsordning. Och det känns inte som om världen är på väg åt rätt håll. För 20-25 år sedan trodde jag verkligen att utvecklingen mot ett mer fredligt världssamhälle var stabil. Många utmaningar, men också tecken på att det fanns starka krafter för att hantera dem konstruktivt. Jag hade fel.
Då och då tänker jag på en intervju jag gjorde i ett forskningsprojekt för nästan 25 år sedan. Projektet utmynnade i rapporten Föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik (2001). Jag gjorde många intervjuer med personer med strategiskt viktiga roller i det svenska militära och civila försvaret, i bred mening. En av de jag intervjuade var chef för en utbildningsenhet för svenska militärer inför utlandstjänstgöring. Jag ställde många frågor för att få en bild av den intervjuades föreställningsvärld kring internationell säkerhet och svensk försvarspolitik. Här är ett utdrag ur intervjun:
*****
Nu ställer jag den här grundfrågan som är så trivial men ändå så fundamental, nämligen: vad är det ytterst som vi ska försvara?
Bra fråga. Det borde man ju naturligtvis ha något förtänkt bra svar på, men fördelen med att intervjua mig är kanske att jag inte har de där förtänkta svaren.
Det är ingen som har.
Jag tror på vår civilisation. Jag har ju genom det här jobbet fått sett så många civilisationer runt omkring i världen, och det finns ingen kultur och civilisation, som jag upplever, som har så mycket gott att ge mänskligheten som helhet, som vår egen civilisation. Och då menar jag ju egentligen ytterst den euroatlantiska civilisationen. Det finns nackdelar med den också, helt klart, men som helhet så skapar den en människovärdighet som finns på få andra ställen runt omkring i världen. Och det är ju ingen tillfällighet att det är konflikter i första hand i de andra delarna utav världen, det är ju också kopplat till sådana här civilisationsaspekter. Och då pratar jag inte i första hand om religion och sånt där, utan det är värden, människovärdesbegreppet, som vi har här som är värt att försvara. Staten Sverige är på intet sätt värd att försvara, det är ett förlegat synsätt. Men våra värden, och det vi tror på här uppe är . . . det är det ena. Det andra, som är det viktigaste utav alltihop, det är freden. Freden och möjligheten att utveckla människovärdet, det är det som är intressant här, och förutsättningen då är ju återigen att inte sitta bakom sina gränser och låta andra ta hand om konflikten. Det är ju ena alternativet, eller låta ingen ta hand om dem, och de får blomma ut, blomma ut, blomma ut, som första och andra världskriget, och sedan ska man hantera det när det kommer till ens gränser. Då har alltså freden gått förlorad, och människovärdet också i många, många länder. Så egentligen är det väl fred och människovärde som är det vi ska försvara.
*****
Det svaret gjorde djupt intryck på mig. Tänk om alla militärmakter runt om i världen såg som sin allra viktigaste uppgift att försvara människovärdet. På allvar. Jag skulle så innerligt önska att det var så.
Jag minns också väldigt tydligt hur jag berättade om detta svaret för en mycket klok och kompetent surinamesisk kollega och hur komplett chockad hon såg ut. Det var komplett främmande för hennes föreställningsvärld att en högt uppsatt militär skulle kunna ha ett sådant synsätt: att militärens viktigast uppgift är att försvara människovärdet.
Jag fortsätter utforska om man kan ha nytta av den chatbot jag satt upp som heter Strategiutveckling för svårlösta samhällsfrågor. Denna gången använde jag många följdfrågor för att generera en rikhaltig diskussion av möjliga strategier.
Utgångsfrågan lyder så här (och den knyter indirekt an till ramverket Inner Development Goals): Hur skapar vi förutsättningar för att barn ska växa upp till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld? Formulera specificerade åtgärdsförslag och strategier, samt ange vem som är ansvarig för åtgärderna.
Svaren från chatboten från inledningsfrågan är inte så djupgående. Men med hjälp av en serie följdfrågor kan det bli rätt rikhaltigt, faktiskt. Här är de följdfrågor jag ställt hittills:
– Vilka är de viktigaste hindren för att implementera de föreslagna åtgärderna, och hur kan dessa hinder övervinnas?
– Vilka specifika inslag bör inkluderas i föräldrastödsprogram i syfte att stärka föräldrars kompetens att stödja deras barns utveckling till prosociala, ansvarstagande vuxna?
– Föreslå övningar och andra aktiviteter som gynnar att barn utvecklar komplexitetsmedvetenhet, kontextmedvetenhet och perspektivmedvetenhet.
– Föreslå övningar och andra aktiviteter som stödjer barns utveckling av sociala kompetenser, inte minst konstruktiv konflikthantering.
– Vad kan föräldrar göra för att stödja att deras barn utvecklar en stabil känsla av eget värde, öppenhet för andras synsätt, stabil välvilja även gentemot grupper som är mycket annorlunda än den egna, och mod att aktivt verka för helhetens bästa?
– Vilka kritiska synpunkter kan riktas mot åtgärdsförslagen utifrån ett interkulturellt perspektiv, t.ex. med utgångspunkt från synsätt som är vanliga i samhällen med stark kollektivism och stor maktdistans?
– Vilka färdigheter och kvaliteter skulle värdesättas högt vad gäller att vara en god konstruktiv medborgare och medmänniska i en kultur som präglas av kollektivism och stor maktdistans?
– Vilka synpunkter på frågan om hur vi stödjer barns utveckling till vuxna som spelar en konstruktiv roll i samhället kan förväntas från personer som har en stark förankring i ett genusordnings- respektive könsmaktordningsperspektiv?
– Vilka synpunkter kan förväntas kring förslag på åtgärder för att stödja barns utveckling till prosociala vuxna medborgare från personer som tar sin utgångspunkt i ett intersektionellt perspektiv, fokuserat på maktrelationer kopplade till klass och statusskillnader?
– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att buddhistiska vishetslärare skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?
– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att forskare i neurovetenskap skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?
– Vilka övningar, tekniker och aktiviteter kan man förvänta sig att en terapeut specialiserad på dialektiskt beteendeterapi skulle föreslå för att främja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva vuxna som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?
Om du är nyfiken på vad en chatbot kan ha att säga om dessa frågor så hittar du svaren här:
https://chat.openai.com/share/95d1b954-4855-4e8f-82b1-bfc03e4a20b6
19 oktober 2023 genomfördes på min inbjudan en kvällsworkshop i Göteborg med drygt 20 deltagare, majoriteten organisationskonsulter, om metodik för att använda IDG-ramverket i organisationer. Efter en mycket kort inledning av mig delades deltagarna in i fem grupper som fick i uppgift att samtala om hur man som konsult kan gå tillväga om man ställs inför detta scenario:
En konsult med god kännedom om IDG-ramverket kontaktas av en representant för ett företag eller annan organisation och får ungefär följande förfrågan: ”Vi är intresserade av IDG och skulle vilja höra mer om hur vi skulle kunna använda IDG i vår egen organisation”.
Grupperna fick samtala kring denna fråga i 1 ½ timma, och göra anteckningar på blädderblocksark. Sista timman samlades vi och grupperna fick sammanfatta sina tankar och förslag. De viktigaste slutsatserna sammanfattades i punktform. Nedan har jag själv bearbetat de punkter som formulerades till en lite mer sammanhängande uppsättning förslag och råd. Det blir då uppenbart att det finns vägval att göra. Jag har delat in punkterna i tre delar, den första handlar om olika varianter på hur man kan göra i inledningen av ett eventuellt uppdrag, medan den andra delen handlar om hur själva arbetet kan gå till, om nu organisationen bestämmer sig för att påbörja ett arbete med att använda IDG-ramverket för egen utveckling. Sist sammanfattas några allmänna råd till konsulten.
Inledning
1. Ordna ett seminarium med nyckelpersoner i organisationen för att ge en grundlig introduktion till IDG-ramverket: bakgrund, syfte och översikt över de 5 kategorierna och 23 IDG:erna. Inbjud till en reflektion hos uppdragsgivaren kring om IDG framstår som relevant och om och hur man vill gå vidare.
och/eller
2. Ordna ett möte med nyckelpersoner där konsulten intervjuar den potentiella uppdragsgivaren om organisationens värdegrund, visioner, pågående utvecklingsarbete, utmaningar, etc., i syfte att klargöra varför det finns ett intresse i organisationen att eventuellt använda IDG. Sondera också vilka personer (i vilka roller) i organisationen som har ett starkt intresse för det IDG representerar (utveckling av färdigheter och kvaliteter i relation till bl.a. hållbarhetsfrågor). Pröva om det finns risk att det mer handlar om ”greenwashing” än ett genuint engagemang.
och/eller
3. Håll en föreläsning om de globala utmaningarna (t.ex. som beskrivna i FNs SDG) och medvetandegör om sambanden mellan vad som behövs för en mer hållbar och människovärdig värld; vad som behövs för att organisationen ska kunna bidra till en sådan; och vilka färdigheter och kvaliteter som behövs på individnivå, d.v.s. bland organisationens medarbetare i olika roller. Bjud in till reflektion kring vad organisationen vill.
och/eller
4. Genomför upplevelsebaserade aktiviteter med gruppen av nyckelpersoner, t.ex. medveten närvaro-övningar, visualieringsövningar, rundor som inbjuder till djupt personliga reflektioner kring värden och visioner. Med syfte att stärka personlig känsla och engagemang, öppna för en djupare och öppnare dialog, vidga perspektiv och bjuda in till nya insikter.
Val av fokus
1. Gå igenom de fem kategorierna och 23 IDG:erna och låt en partssammansatt arbetsgrupp i dialog välja ut de IDG:er som framstår som mest angelägna att arbeta med för organisationen. Kan t.ex. göras med hjälp av att sortera kort som representerar de 23 IDG:erna.
och/eller
2. Välj ut strategiskt viktiga funktioner/enheter i organisationen, eller strategiskt viktiga roller, beskriv de utmaningar dessa funktioner eller roller står inför (t.ex. vilka typer av komplexitet som behöver hanteras), samt pröva vilka IDG:er som är extra angelägna i relation till dessa funktioner och roller. Det kan alltså handla om olika profil på vilka IDG:er som är angelägna att stödja beroende på vilken funktion eller roll i organisationen det handlar om.
och/eller
3. Genomför en pilotprocess med en mindre del av organisationen där IDG-ramverkets relevans provas ut genom att medarbetarna får utbildning om IDG-ramverket och själva välja vilka delar som upplevs relevanta att arbeta med. Konsulten ger stöd genom förslag på vilka aktiviteter som kan användas för att arbeta med de valda IDG:erna.
och/eller
4. Utforma och genomför en enkät där medarbetare (eventuellt indelade i kategorier) får ta ställning till och kommentera vilka IDG:er de anser relevanta och viktiga att arbeta med. Sammanställ och presentera de mönster som framträder i enkätsvaren och använd dessa som underlag för prioriteringar.
och/eller
5. Utveckla och använd en metodik för att skatta/bedöma/mäta hur organisationen ligger till i kompetensnivå vad gäller de 23 IDG:erna. Det kan handla om att använda en grövre skala, som svag/medel/stark; eller inget/mindre/medel/starkt/mycket starkt utvecklingsbehov. Använd resultatet som underlag för vidare prioriteringar och fokus.
och/eller
6. Välj nivå att arbeta på: organisationen som helhet; olika funktioner; individnivå.
och/eller
7. Lägg kraft på att översätta angelägna IDG:er till konkreta vardagsbeteenden, som kan användas för medvetandegörande, egenutveckling, dialog och utvärdering.
Allmänna råd till konsulten
1. Arbeta i små steg, ett i taget, snarare än att ha en färdig plan. Ge möjlighet att förstå IDG-ramverket, sondera intresse, genomför mindre aktiviteter för att prova på och utveckla engagemang. Arbeta med involverande dialog för att utveckla idéer om vad nästa steg kunde vara.
2. Bedöm om uppdragsgivarorganisationen är mogen för att gå in i ett seriöst arbeta med att använda IDG-ramverket. Hur stark förankring och motivation finns hos högsta ledningen? Om denna är svag, finns det förutsättningar för att engagerade förändringsagenter i organisationen ska kunna skapa det nödvändiga engagemanget hos ledningen? Finns det personer i organisationen som har mandat, tid, resurser och strategisk kompetens att ta ansvar för och driva ett seriöst förändringsarbete kring IDG?
3. Om du bedömer att intresset för att arbeta med IDG är ytligt och mest handlar om ”greenwashing”, pröva omsorgsfullt om du ser det som meningsfullt att du lägger tid och engagemang på ett uppdrag med högst osäker chans att det leder till påtagliga resultat. Även om intresset saknar det djup man skulle önska kan ”fel” motivation ibland skapa möjligheter att starta processer som efter hand fördjupas och blir på allvar.
3. Knyt an till redan pågående processer i organisationen, t.ex. problem, utmaningar och skav man redan är medveten om och bekymrad över; och program som pågår, så som ledarutvecklingsprogram, initiativ för att införa tillitsbaserad styrning, digitaliseringsprojekt, hållbarhetsstrategi, employer branding-aktiviteter. Pröva om och hur IDG-ramverket kan bidra till vidareutveckling av dessa processer.
4. Hantera varsamt balansen mellan att å ena sidan ”sända budskap” (d.v.s vilja utbilda uppdragsgivaren om relevant kunskap, argumentera för egna idéer och viss metodik) och å andra sidan utgå från uppdragsgivarens föreställningar, problemformuleringar, visioner och värderingar. Arbeta genom reflekterande dialog, både mellan konsult och uppdragsgivare och skapa rum för dialog mellan representanterna för uppdragsgivaren.
(För introduktion till denna serie bloggtexter, se http://blog.perspectus.se/?p=693)
23. Perseverance
Ability to sustain engagement and remain determined and patient even when efforts take a long time to bear fruit.
Perseverance may also be understood as a personality trait or virtue, although it is likely that the capacity for sustaining engagement can be strengthened by conscious focusing on the possibilities to achieve long-term positive outcomes. As such, perseverance is related to Long- term orientation and visioning. Perseverance is yet another quality that can be constructive or destructive depending on the nature of the ambitions a person or group pursue, so it needs to be linked to other qualities and skills.
We included some related concepts mentioned in the survey in this category: patience, resilience, determination and decisiveness.
(För introduktion till denna serie bloggtexter, se http://blog.perspectus.se/?p=693)
22. Optimism
Ability to sustain and communicate a sense of hope, positive attitude and confidence in the possibility of meaningful change.
Optimism may be regarded as a personality trait, but here the emphasis is on the capacity to inspire hope in others (and oneself) that it is possible to achieve meaningful results by focusing on what is doable. One aspect of this is skills in supporting people in directing their attention, in this case in the direction of possibilities rather than having an exclusive focus on depressing realities. Of course optimism is not per definition something that is always functional in relation to achieving concrete results when grappling with very complex challenges, it has to be realistic.
Optimism is closely related to Appreciation.
(För introduktion till denna serie bloggtexter, se http://blog.perspectus.se/?p=693)
21. Creativity
Ability to generate and develop original ideas, innovate and being willing to disrupt conventional patterns.
Creativity is not a skill in the more narrow sense, nor is it a cognitive capacity that anyone can develop to a high level by specific exercises. However, there are reasons to believe that creativity is linked to adult development processes. A common distinction in the adult development field is to differentiate between preconventional, conventional and postconventional patterns of meaning-making (see e.g. Cook-Greuter, 1999). Conventional meaning-making is associated with taking prevailing norms and practices as given, rather than inquiring into alternative possibilities, whereas postconventional meaning-making involves independent envisioning of what is desirable and how it can be realized. A strongly developed Complexity awareness includes the habit of exploring and seeking understanding of causal relationships and possibilities for alternative scenarios. People with strong complexity awareness tend not to take existing conditions and patterns for granted, but often imagine how things could be like if done differently. Other IDG items related to creativity are Openness and Learning mindset, Perspective skills, and, when seeing creativity as a collective phenomenon, Co-creation skills and other social skills.