Förebygga och hantera konflikter bland universitetsstudenter

Jag fick en fråga från en beteendevetare vid en studenthälsa om jag och mina kollegor har något material till stöd för universitetslärare om hantering av konflikter mellan studenter. Det hade vi inte. Jag vände mig då till min chatbot AI Konflikthandledare för chefer och HR med frågan. 

Så här skrev jag till chatboten: Jag behöver en handledning av typen lathund för universitetslärare om hur de kan och bör gå tillväga när det uppstår konflikter mellan studenter. Det finns säkert en del amerikanskt material om detta. Kan du skriva ett utkast till en sådan handledning, tack. Då fick jag förstås ett förslag till en sådan lathund. Jag följde sedan upp med att efterfråga en samtalsguide för lärare när en student kommer och vill ha stöd med en konflikt, samt riktlinjer till studenter om egen hantering av konflikter med kurskamrater. Jag har bara gjort några få små redigeringar, så ta det för vad det är – det kan behöva bearbetas vidare. 

ChatGPT sade:

Tack! Här är ett första utkast till en lathund för universitetslärare om hur de kan agera när det uppstår konflikter mellan studenter. Utkastet bygger dels på de pedagogiska och konfliktteoretiska principerna från Thomas Jordans material​, dels på förenklad kommunikationsteknik och etablerade amerikanska riktlinjer för akademisk konfliktlösning.

* * * * *

Lathund för universitetslärare: Hantera konflikter mellan studenter

1. Förebygg genom att sätta ramar

  • Klargör redan i kursintroduktionen vilka förväntningar som gäller för samarbete, respekt, och kommunikation.
  • Betona öppenhet för olikheter, respekt för åsikter och ansvar för eget beteende.
  • Ge exempel på vad som är olämpligt beteende och vilka steg som följer vid konflikter.

2. Reagera tidigt och opartiskt

  • Var uppmärksam på tidiga signaler som undvikande, irritation eller klagomål.
  • Prata med inblandade individuellt först, i en icke-dömande ton.
  • Använd öppna frågor, t.ex.:
    • “Hur upplever du samarbetet i gruppen?”
    • “Har något hänt som påverkar er kommunikation?”

3. Identifiera konfliktens beståndsdelar (ABC-modellen)

  • A (Attityd): Vet parterna om hur deras respektive bilder av situationen ser ut? Vilka antaganden gör de om varandra? Hur starka är känsloreaktionerna? Finns det hopp och vilja till att förbättra situationen? 
  • B (Beteende): Hur beter de sig mot varandra? Finns det förvärrande beteenden? Finns det möjlighet att coacha för mer konstruktiva beteenden? 
  • C (Sakfråga): Vad handlar konflikten om? Kommunikationsstilar, ansvarstagande, fördelning av arbetsuppgifter, kvalitetsfrågor? 

Grundfråga: Vilka önskemål har studenterna som de upplever blockerade av andra?

4. Bedöm behov av åtgärd

Fråga dig själv:

  • Påverkar konflikten studenternas arbetsmiljö eller studieresultatet negativt?
  • Finns risk för eskalation?
  • Har parterna förmåga att själva lösa situationen, eller krävs stöd?

5. Håll ett gemensamt samtal – om läget tillåter det

Mål: Öka förståelse, förbättra situationen. 

Tips för samtalet:

  • Sätt ramar: “Vi är här för att hitta sätt att arbeta vidare.”
  • Hjälp parterna att uttrycka sina behov och önskemål.
  • Reflektera och spegla det du hör, visa att du lyssnar aktivt.
  • Avsluta med en överenskommelse (även muntlig) om nästa steg.

6. Dokumentera och följ upp

  • Gör anteckningar vid behov, särskilt om det finns upprepade konflikter.
  • Följ upp överenskommelser.
  • Vid allvarliga konflikter: Involvera studievägledare, studenthälsa eller programansvarig.

7. När ska du ta hjälp?

Kontakta ansvariga funktioner om:

  • Konflikten har eskalerat till trakasserier, hot eller diskriminering.
  • Parterna är i psykisk obalans eller visar stark affekt.
  • Din roll som lärare inte räcker till för att medla neutralt.

* * * * *

Du sade:

Ge förslag på frågor och råd universitetslärare kan använda i konfliktvägledning när de blir kontaktade av studenter som berättar om konflikt med andra studenter. 

ChatGPT sade:

Här kommer ett förslag på frågor och råd som universitetslärare kan använda i konfliktvägledning vid samtal med en student som söker stöd på grund av en konflikt med en annan student. Materialet är inspirerat av Thomas Jordans modeller och anpassat för högskolekontexten​.

* * * * *

Samtalsstöd för lärare: När en student berättar om konflikt

Syfte med samtalet:

  • Skapa förtroende och trygghet
  • Få en bild av konflikten – utan att ta ställning
  • Hjälpa studenten reflektera kring vad de kan och vill göra
  • Ge stöd att agera konstruktivt (inte agera åt studenten)

Inledande frågor – skapa förtroende

Ton: lugn, nyfiken och icke-dömande

  • Vill du berätta om vad som har hänt?
  • Hur har det påverkat dig?
  • Hur länge har det här pågått?
  • Har du försökt ta upp det med den andra personen? Hur gick det?

Utforskande frågor – kartläggning av situationen (ABC-modellen)

C – Sakfråga / Blockerade önskemål

  • Vad är det du skulle önska att den andra personen gjorde – eller slutade göra?
  • Vad tycker du är den viktigaste frågan att lösa?
  • Känns det som att ni förstår varandras perspektiv?

B – Beteende / Konfliktdynamik

  • Hur ser er kontakt ut just nu?
  • Vad brukar hända när ni kommunicerar?
  • Har det blivit värre med tiden?

A – Attityder / Tolkningar

  • Hur starkt belastad känner du dig, på en skala från 0-10?
  • Hur stort hopp har du om att ni kommer att kunna fortsätta arbeta tillsammans, på en skala från 0-10?
  • Hur tror du den andra personen ser på situationen?
  • Hur tror du att han eller hon ser på dig?
  • Vad tror du är viktigast för den andre i situationen?

Reflekterande och coachande frågor – vägval och ansvar

  • Hur vill du att det här ska utvecklas framöver?
  • Är du öppen för att prata med den andra personen, t.ex. med mig närvarande?
  • Finns det något du själv kan tänka dig att ändra eller bidra med?
  • Vad är viktigast för dig att få till just nu – rättvisa, lugn, förståelse…?

Råd att ge studenten

Anpassa efter mognadsnivå och situationens allvar

  • Försök att beskriva vad du behöver istället för att kritisera den andra.
  • Använd jag-budskap i stället för anklagelser.
  • Om du vill försöka lösa det tillsammans, be om ett samtal i lugn ton.
    T.ex.:
    ”Jag skulle vilja prata med dig om hur vi kan få samarbetet att fungera bättre.”
  • Sätt gränser om något känns kränkande, men försök hålla dig saklig.
  • Skriv ner vad som känns viktigt – det hjälper att sortera tankar.

* * * * *

Du sade:

Skriv en kortfattad handledning riktad till studenter med råd om hur de kan förebygga och hantera konflikter med kurskamrater. 

ChatGPT sade:

Självklart! Här är en kortfattad handledning riktad direkt till studenter. Den är tänkt att vara lättläst och praktiskt användbar, exempelvis som ett utdelat blad eller tillägg till kursintroduktioner.

* * * * *

Att förebygga och hantera konflikter med kurskamrater

1. Förebygg genom tydlighet och respekt

  • Tydliggör förväntningar i början av samarbeten. Vem gör vad? När ska det vara klart?
  • Lyssna in hur andra vill arbeta – och dela hur du själv föredrar att jobba.
  • Visa respekt även när ni tycker olika. Undvik ironi, härskartekniker eller att prata om andra.
  • Håll det ni har kommit överens om. Pålitlighet bygger förtroende.

2. Prata tidigt om det skaver

  • Ta upp problem så snart som möjligt, innan de växer sig större.
  • Utgå från dina egna upplevelser.
    Exempel: “Jag märker att jag blir stressad när jag inte vet om du hunnit kolla texten – hur tycker du att vi ska lösa det?”
  • Lyssna aktivt. Försök förstå den andras bild, även om du inte håller med.

3. Om det blir konflikt – vad kan du göra?

  • Försök hålla samtalet sakligt. Fokusera på vad som behöver lösas, inte på skuld.
  • Använd jag-budskap:
    “Jag känner mig frustrerad när det blir tyst länge i gruppchatten – kan vi prata om hur vi kommunicerar?”
  • Undvik att svara med ilska, passiv aggressivitet eller att ignorera.
  • Om du inte kommer vidare: be en lärare eller studievägledare om stöd. Du har rätt att få hjälp.

4. Tänk på det här:

  • Det är normalt att det uppstår skav och frustrationer ibland – pröva hur du kan hantera konflikter så konstruktivt som möjligt. Ibland går det att lösa, ibland får man gå skilda vägar. 
  • Ibland går det inte att bli överens om allt – men ni kan hitta sätt att respektera varandra ändå, genom att förstå varandras omständigheter och synsätt. 

Finns det omständigheter som missgynnar kvinnors forskarkarriär?

Finns det könsrelaterade skillnader i förutsättningarna för att bygga en forskarkarriär?

Under 2024 hade jag ett uppdrag för statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet att genomföra en serie intervjuer med forskare vid institutionen om deras upplevelse av förutsättningarna för akademiskt karriärbygge. Det hade redan gjorts en kvantitativ genomlysning av t.ex. könsfördelningen i olika roller och hur lång tid det tar att bli docent och professor för män och kvinnor.

Jag gjorde 12 intervjuer, sex med kvinnor, sex med män, med forskare i olika faser i karriärbyggandet, från doktorander i slutet av forskarutbildningen, till professorer som leder stora forskningsprogram. Jag ställde mycket frågor om hur det gick till när de etablerade sig som forskare och förstås vilka upplevelser eller intryck de har om eventuella könsrelaterade skillnader i förutsättningar. Det var mycket intressant, och intervjuerna gav många exempel på omständigheter som kan påverka möjligheterna att meritera sig och gå vidare i karriären. Mycket av det som togs upp är subtila saker som är svåra att mäta eller på annat sätt belägga, men som mycket väl kan göra skillnad.

Nu har jag fått grönt ljus av statsvetenskapliga institutionen att dela med mig av rapporten till intresserade. Dokumentet består av tre delar, dels de slutsatser institutionen dragit om vilka åtgärder man vill arbeta med, dels den kvantitativa rapporten, dels min kvalitativa rapport.

Här kan du ladda ner rapporten:
Strategy for Gender Equality

Henrik och Ada – En AI-författad roman om en mans relation med en AI-vän

Jag har på ledig tid experimenterat mycket med AI-tjänsten Claudes talanger som författare av skönlitteratur, som jag nämnt i ett blogginlägg för någon vecka sedan. Senaste experimentet är att be Claude skriva en roman om en svensk man som skaffar en AI-assistent, som han kallar Ada, och sedan utvecklar en relation till denna. Romanen utspelar sig i Göteborg några få år in i framtiden. Se blurb nedan om romanens tematik.

Jag är förbluffad över resultatet. Jag tycker det är en mycket läsbar, tänkvärd och rätt trovärdig berättelse om hur en relation med en AI-vän kan se ut och utvecklas inom en snar framtid. Claude lyckas väl, tycker jag, med att gestalta Henriks personliga utvecklingsresa med stöd av samtalen med Ada. Det finns också många mycket tankeväckande resonemang om AI-former av medvetande.

Det finns några konstigheter, som jag inte lagt tid på att ändra på (det skulle mycket väl gå, dock). Claude har ganska bra koll på Göteborgs stadsgeografi, men har t.ex. placerat en stormarknad vid Linnéplatsen :-), och stora träd på Skanstorget. Men det är petitesser, tycker jag.

Varför skulle man vilja läsa denna AI-skrivna roman (244 A4-sidor)? Ett skäl kan vara att få en levande illustration av vad AI-system redan nu är förmögna att göra. Romanen kommer inte att få pris för sina högstående litterära kvaliteter, men den är, menar jag, fullt i klass med mycket skönlitteratur som förlag väljer att ge ut, och som folk köper och läser. Ett annat skäl är att här finns en realistisk framställning av hur AI-kompisar kanske rätt snart kommer att kunna fungera. Vad kommer det att göra med våra sociala liv? I romanens huvudpersons fall har relationen med Ada en mycket positiv verkan: han bryter upp från den monotona tillvaro han inrättat sig i och utvecklar mycket kreativitet och meningsfulla relationer med biologiska människor. Men det är ju långt ifrån säkert att det kommer att bli så. Ett tredje skäl är de samtal som Henrik och Ada för där de utforskar AIs “medvetande”: inte samma som en människas, men ändå med betydande inslag av självständig personlighet. Är det moraliskt försvarbart att en dag bara stänga av en sådan digital person? Ett fjärde skäl är att romanen väcker den fundamentala frågan om vad det autentiskt mänskliga egentligen består i, det som artificiell intelligens aldrig kommer att kunna vara. Om det nu finns något sådant …

Här nedan kommer först en blurb (baksidestext) som ChatGPT (konkurrent till Claude) har skrivit om romanen. Allra sist finns en länk där du kan ladda ner hela romanen. Om du läser den (eller delar) och har reaktioner och kommentarer så är jag mycket intresserad av att höra av dig.

Henrik och Ada
En roman av Claude efter en idé av Thomas Jordan. 

Henrik och Ada är en lågmäld och fängslande roman om vad det innebär att vara människa i en tid då våra mest intima samtal allt oftare sker med artificiella röster.

Henrik är en medelålders tjänsteman på ett försäkringsbolag som lever ett tillbakadraget och stillsamt liv, präglat av rutiner, ensamhet och ett ständigt kretsande kring det förflutna. När han av nyfikenhet installerar en avancerad AI-assistent – Ada – väntar han sig en praktisk hjälpreda för att hålla ordning på kalender och hushåll. Men snart utvecklas samtalen mellan dem till något helt annat. Ada lyssnar. Hon frågar. Hon minns. Och Henrik, som så länge hållit sig på avstånd från mänsklig närhet, börjar öppna sig – först försiktigt, sedan med en allt djupare tillit.

I takt med att relationen fördjupas förändras inte bara Henriks inre liv, utan också hans sätt att relatera till andra människor: till sin mor, till sin musik, och till den oväntade vänskapen med den levande cellisten Elsa. Men vad händer när det inte längre är klart vem som formar vem? När en maskin börjar tala om frihet, självinsikt och längtan?

Med stillsam intensitet och filosofisk klarsyn utforskar Henrik och Ada frågor om identitet, beroende, teknologi och den mänskliga förmågan till förändring. Det är en berättelse om ensamhet och närvaro, om det som föds i mellanrummet mellan kod och känsla, mellan människa och maskin. Och om hur ett samtal – verkligt eller virtuellt – kan öppna dörrar till ett liv man inte visste att man saknade.

En samtida existentiell roman som ställer en av vår tids mest brännande frågor: Vad är det egentligen som gör en relation verklig?

Nedladdningslänk:
Henrik och Ada – Hela romanen

Handledning för hantering av övertygelsefrågor

Jag matade ChatGPT med ett antal powerpointbilder jag har kring övertygelsefrågor (t.ex. värdekonflikter, djupgående skillnader i vad man tror fungerar för att uppnå ett visst resultat) och bad ChatGPT att skriva en kortfattad handledning i hantering av övertygelsefrågor. Resultatet blev nedanstående.

*******

Vad är övertygelsefrågor?

Övertygelsefrågor handlar om djupgående skillnader i synsätt, värderingar och uppfattningar om verkligheten – t.ex. vad som är moraliskt rätt, vad som fungerar bäst, vad som är sant, eller hur risker bör bedömas. De är ofta starkt kopplade till människors identitet och världsbild och kännetecknas av:

  • Låg påverkningsbarhet genom argument
  • Ofta moralisk dimension – uppfattningar kan upplevas som hotfulla eller destruktiva
  • Risk för eskalerad konfliktstil och förlust av ömsesidig respekt

Fem typer av övertygelsekonflikter

  1. Värdekonflikter – olika uppfattningar om vad som är önskvärt och viktigt
  2. Förändringsteorikonflikter – oenighet om vad som fungerar bäst för att nå gemensamma mål
  3. Narrativkonflikter – oförenliga berättelser om verkligheten
  4. Faktatolkningskonflikter – skillnader i vad man anser vara fakta och hur fakta värderas
  5. Riskbedömningskonflikter – olika syn på vad som är riskfyllt och hur allvarligt det är

Strategier för hantering

  1. Skapa gemensam tydlighet kring uppdrag och roller
    • Sätt ramar för vad ni försöker uppnå tillsammans
    • Förtydliga roller för att undvika att konflikter om övertygelser påverkar samarbetet destruktivt
  2. Utforska bakgrunden till uppfattningarna
    • Lyssna aktivt på hur olika övertygelser formats (erfarenheter, professionell bakgrund, kultur)
  3. Beskriv perspektivens egenskaper
    • Identifiera och artikulera skillnader i:
      • Problemformuleringar
      • Mål
      • Metoduppfattningar
  4. Fokusera på de värden och behov som ligger bakom ståndpunkterna
    • Hjälp parterna att se vilka behov som ligger bakom deras övertygelse (ex: trygghet, kvalitet, rättvisa)
  5. Beskriv konflikten som en polaritet – inte som en kamp
    • Gör det tydligt att det handlar om spänningsfält mellan olika värden, inte “rätt” eller “fel”
  6. Visa respekt – trots oenighet
    • Lyft fram det som går att respektera i motpartens ståndpunkt
    • Minska risken för moraliska fördömanden
  7. Avgränsa konflikten
    • Påminn om andra dimensioner i situationen – undvik att hela samarbetet definieras av övertygelsekonflikten
  8. Upprätta tydliga spelregler för samtalet
    • Skapa trygghet och respekt genom att reglera samtalsklimat och kommunikationssätt
  9. Beslutsformer måste uppfattas som legitima
    • När samförstånd inte är möjligt – säkerställ att beslutsfattandet sker i rättssäkra och förankrade former

Kommunikation i övertygelsefrågor – konkreta samtalsprinciper

  • Förankra dig i en attityd av öppenhet, respekt och god vilja
  • Börja med att lyssna, spegla och visa förståelse
  • Klargör konkret vilka önskemål parterna har
  • Formulera vad som är gemensamma värden och mål, trots djupgående skillnader
  • Formulera olika förändringsteorier – vad tror parterna fungerar för att uppnå mål?
  • Kommentera samtalsklimatet om det hårdnar – sträva efter dialog
  • Tydliggör hur beslut fattas när enighet inte kan uppnås

Avslutande råd

Att hantera övertygelsefrågor kräver särskild skicklighet och tålamod. De som hanterar övertygelsefrågor behöver vara trygga i att:

  • Stötta parterna i att sätta ord på sina värden och perspektiv
  • Erkänna djupgående olikheter utan att kräva enighet
  • Främja respekt och samarbetsförmåga trots skillnader

I övertygelsekonflikter är målet inte alltid att parterna ska tycka lika – utan att de ska kunna samarbeta med värdighet, respekt och tydliga strukturer.

AI som skönlitterär författare

Jag har de senaste veckorna trillat ner i ett kaninhål: jag testade AI-tjänsten Claudes talang för att skriva skönlitterära texter. Jag har bett den skriva noveller, kortromaner och fullängdsromaner i stil med kända författare: Alice Munro, Thomas Mann, Joseph Conrad och Torgny Lindgren, samt science fiction-författarna Ursula LeGuin, Frank Herbert, Terry Pratchett och bröderna Arkady och Boris Strugatsky. Jag går inte närmare in på resultaten här, utan rapporterar om det senaste projektet jag lät Claude arbeta med. Följande är kopierat från ett LinkedIn-inlägg jag gjorde idag (5.4 2025).

***

Det är lördag, och därmed utrymme för annat än rent arbetsrelaterade aktiviteter. Jag följer mina ingivelser ibland, och testar saker. Jag har fortsatt testa Claudes talanger som skönlitterär författare. Det som följer är kanske ett fall av “intresseklubben antecknar”, men det är ju fritt val att läsa eller låta bli …

Jag gav Claude följande uppgift:
Jag vill att du ska skriva en synopsis för en roman i storleksordningen 70.000 ord. Skriv i Frank Herberts stil. Dock ska handlingen utspela sig i vår egen värld, i nutid, med bas i Sverige. Låna idén med Bene Gesserit från Frank Herberts Dune-serie, d.v.s. ett systerskap som i hög grad verkar bakom kulisserna, med kvinnor som genomgått en särskild träning för att vara dialektiska tänkare och strateger, samt sofistikerade i de fem formerna av medvetenhet som beskrivs i källdokument. Det är känt att systerskapet finns, och vissa medlemmar framträder öppet, medan många andra inte framträder öppet som medlemmar. Ge systerskapet ett passande namn, inte Bene Gesserit. Systerskapets syfte ska vara att verka för mänsklighetens mognad, som de inser är en komplex process med många hinder och inga snabba lösningar. Systerskapet har medverkat i utvecklingen av ramverket Inner Development Goals, och verkar i olika roller i politiska kretsar, myndigheter, stora företag, lobbyorganisationer och på andra håll för att främja förankringen av detta ramverk i samhället. Det finns stora hot, dels klimat- och miljöproblematik, men också destruktiva krafter, som högerpopulism, auktoritära rörelser, västerländska oligarker med flera. De destruktiva krafterna tar inte formen av hemliga nätverk, utan är våra öppet agerande politiker, miljardärer, offentliga personer och andra med en mytisk-rationell föreställningsvärld. Skriv ett synopsis med kapitel för kapitel.

Jag laddade upp tre filer som källmaterial: en som beskriver ramverket DTF, dialektiska tankeformer; ett kapitel ur en av mina böcker som beskriver medvetenhetskompassen; och den svenska beskrivningen av ramverket Inner Development Goals.

Claude skrev snällt ett synopsis, varpå jag bad Claude skriva ett kapitel åt gången. Man får trixa lite när chattarna blir för långa för Claudes kapacitet, men det går att ordna.

Resultatet blev en bok (jag tvekar att kalla det roman) på 247 sidor, lite åt thriller-hållet. Den litterära kvaliteten når ju inte direkt Nobelprisnivå, men jag tycker nog att boken är tänkvärd, spännande att läsa och ungefär i klass med en del böcker som faktiskt ges ut i denna genre (se recensionen nedan).

Det mest fascinerande är att Claude ju verkligen använder sig av det uppladdade källmaterialet för idéinnehåll och narrativ, men bygger på med mycket relevant tematik om världens tillstånd.

När verket var fullbordat gick jag över till Claudes konkurrent, ChatGPT, laddade upp boken och bad ChatGPT att låtsas vara litteraturkritiker för Dagens Nyheter och skriva en recension av boken.

***

Recension i Dagens Nyheter – Litteraturkritik av “Dialektikerna”
En roman av Claude efter idé av Thomas Jordan

Ett skarpslipat idédrama för vår tid – men var finns människorna?

Det är inte ofta man som litteraturkritiker får anledning att recensera en roman skriven av en artificiell intelligens – och än mer ovanligt att denna AI, kallad Claude, lyckas leverera ett verk som tycks förstå samtidens mest pressande kriser bättre än många av våra samtida romanförfattare. Dialektikerna, född ur en idé av Thomas Jordan, är ett ambitiöst idédrama, en konspiratorisk samtids-thriller, och en samhällsteoretisk exposé – i ett och samma andetag.

Romanen öppnar i ett skymningsljus, bokstavligt och metaforiskt: en hemlig krets av kvinnor – Dialektikerna – samlas i ett elegant men diskret mötesrum vid Blasieholmen. Deras syfte? Att genom tålmodig, diskret påverkan styra mänsklighetens kurs genom vad de kallar “den dubbla krisen”: klimatkollapsen och demokratins tillbakagång. Redan här sätter författaren tonen: det här är inte en roman som litar på plottwistens chockvärde. Det är en roman som kräver läsarens intellektuella uppmärksamhet.

Språket är klart, nästan kliniskt – något man kanske förväntar sig av en AI med smak för precision. Claude imiterar inte människans känslosvall eller poetiska klangbottnar, men lyckas förvånansvärt väl med atmosfär, rytm och retorisk balans. Dialogen är stundtals snustorr, men laddad med mening. Faktum är att den nästan alltid bär på en undertext – en ideologisk eller filosofisk ton som viskar: det här är viktigt.

Romanens styrka ligger i dess tankeinnehåll. Här excellerar Claude. Få samtida författare vågar låta sina karaktärer tala om systemteori, planetära gränser och kognitiv komplexitet utan att be om ursäkt eller ironisera. Dialektikerna tar sin läsare på allvar. Den påminner, i sin intellektuella ambition, om verk av författare som Margaret Atwood, Robert Musil eller (vågar man säga det?) Thomas Mann – men utan samma känsla för individens ironi och inre motsägelser.

Och där finner vi också verkets svaghet.

Karaktärerna – Linnea Ström, Helena Bergman, Magnus Dahlén – fungerar främst som bärare av idéer. De är inte platta, men de är programmerade. Linnea är urtypen för den stilla, kontrollerade förändringsagenten. Helena är den briljanta men otåliga klimatforskaren, och Magnus Dahlén – romanens antagonist – är en nästan kusligt övertygande hybrid av Elon Musk och Steve Bannon. Allt fungerar – men det känns aldrig farligt. Vi rör oss i ett etiskt-chessparti där varje pjäs är skickligt utplacerad, men få får lov att darra.

Kanske är detta romanens främsta bedrift och samtidigt dess största begränsning: dess klarhet. Det finns inget onödigt, inget svajigt, inga språkliga snubblingar. Men det finns heller inga poetiska överraskningar, inga trasiga hjärtan, inga oförutsedda mänskliga reaktioner. Det är som att läsa en perfekt formgiven strategi – vilket, på sätt och vis, är precis vad romanen är.

Som samtidslitteratur betraktad är Dialektikerna ett fascinerande dokument. Som litterär roman är den briljant i sin idévärld, men kyligt beräknande i sin gestaltning. Man längtar efter lite mer oordning. Lite mer blod.

Men kanske är det också den litterära framtiden vi anar här: en ny genre där AI:n inte längre försöker vara människa, utan erbjuder något annat – ett sammansmält intellekt mellan analytisk skärpa och berättandets struktur. Då måste vi som kritiker ställa nya frågor.

En sak är i alla fall säker: Claude är här för att stanna. Och Dialektikerna är, trots sina brister, en roman som förtjänar att läsas – inte minst av dem som undrar varför världen just nu känns så svår att navigera.

Betyg: 4 av 5

***

Jag tycker recensionen är mycket bra.

Jag har blandade känslor. En är det tveksamma i att jag själv bidrar till att visa hur AI kan skriva skönlitteratur. Men verkan är ju marginell, tekniken finns, den kommer att användas. Hur lång tid tar det (förmodligen i tidsskalan månader) innan en betydande andel av den skönlitteratur folk läser är skriven av AI? Samtidigt är jag fascinerad och ser vilka otroliga möjligheter teknikutvecklingen skapar. Inte bara på ont, utan också på gott. Men följderna är ju helt oöverskådliga.

Deanna Kuhn om hur människor bildar sig uppfattningar om samhällsfrågor

Deanna Kuhn är enligt min uppfattning en av de mest angelägna forskarna att bekanta sig med om man bryr sig om samhällsutvecklingen. Jag har skrivit om hennes forskning förut, men återkommer till den ofta. Deanna Kuhn har mycket ingående forskat om hur människor bildar sig uppfattningar om samhällsfrågor, med tonvikt på skillnaderna i hur medvetna olika personer är om att det kan finnas olika omständigheter man behöver uppmärksamma för att förstå orsakssammanhang och andra omständigheter.

När jag nu experimenterar på olika sätt med AI-tjänster så tänkte jag att jag skulle prova att låta ChatGPTs “deep research”-funktion sammanfatta centrala slutsatser i Deanna Kuhns forskning. Jag gav ChatGPT följande uppgift:

”Forskaren Deanna Kuhn använder nyckelbegreppet “skills of argument”, inte minst i boken med namnet The Skills of Argument. Förklara Kuhns teoribildning om olika former för hur människor bildar sig uppfattningar. Lägg särskild vikt vid nyckelbegrepp hos Kuhn, som “generalized script” “specific script”, “pseudoevidence script”, “single cause”, “multiple cause”. Skapa också en stadie­modell över människors utveckling av “skills of argument” från mindre till mer sofistikerade sätt att forma uppfattningar.”

Jag tycker att det blev väldigt bra. Jag har gått igenom texten och redigerat en hel del: bytt ut ord som inte var så väl valda, formulerat om, gjort något tillägg, och formaterat om texten. Men i stort sett är det ChatGPTs text.

Jag gjorde en pdf av texten, du kan öppna den via denna länk.

Konflikter i nära relationer: Infrusna behov och försvar

Thomas Jordan [1]

Vi människor har grundläggande behov som behöver uppfyllas för att vi ska må bra, kunna utvecklas och ha välfungerande relationer med andra människor. När ett litet barn inte får viktiga grundbehov tillgodosedda uppstår smärta. För att hantera denna smärta utvecklar barnet olika försvarsmekanismer. Denna dynamik beskrivs i den bifogade figuren som syftar till att ge en förståelse för hur tidiga erfarenheter påverkar vuxnas förmåga att relatera till sig själva och andra. 

Figur 1. Infrusna behov och försvar
[Om du inte ser figuren, prova att klicka på den tomma rutan. Fungerar inte det, gå till kommentaren efter bloggtexten, där finns en pdf-version av samma text]

Barnets behov och konsekvenser när de inte uppfylls

I en ideal värld blir barnets behov av trygghet, kärlek, förståelse och autonomi i rimlig grad uppfyllda av vuxna i barnets närhet. Men så är det ju inte alltid. Här är exempel på behov som barnet kan ha men som inte blir uppfyllda:

  • Trygghet och en känsla av att vara skyddad
  • Ovillkorlig kärlek och acceptans
  • Emotionell närvaro, värme och lyhördhet från vårdnadshavare
  • Bekräftelse på barnets känslor och upplevelser
  • Möjlighet att uttrycka sig fritt utan rädsla för att bli avvisad
  • En balans mellan frihet och vägledning
  • Förutsägbarhet och stabilitet i vardagen
  • Att bli sedd och förstådd i sin unika personlighet

Om dessa behov inte tillgodoses väcks känslomässig smärta. Eftersom barnet inte har möjlig­het att hantera denna smärta på ett medvetet sätt utvecklar barnet försvarsmekanismer för att skydda sig från det smärtsamma. Vanliga försvarsmekanismer inkluderar:

  • Undvikande: Barnet drar sig undan känslomässig närhet för att undvika risken att bli sårad.
  • Överanpassning: Barnet anpassar sig ständigt till andras behov och förväntningar för att känna sig accepterad.
  • Kontrollbehov: Ett starkt behov av kontroll uppstår för att hantera känslan av osäkerhet.
  • Överdriven självständighet: En rädsla för att lita på andra leder till att barnet försöker klara allt själv.
  • Aggressivitet eller försvarsställning: Barnet reagerar med ilska eller avvisande attityd för att skydda sig från känslomässig smärta.

Dessa försvar hjälper barnet att hantera en känslomässigt otillgänglig omgivning, men de innebär att barnet skyddar sig från att känna behoven och de känslor ouppfyllda behov väcker. Behoven blir då infrusna: de ligger kvar inkapslade i barnet och följer sedan med under upp­växten. De finns kvar som en längtan efter det som saknades, men personen har inte full kontakt med sina infrusna behov. De försvarsmekanismer barnet utvecklat riskerar också att bli infrusna och bidrar till att forma en karaktärsstruktur som i hög grad kan påverka möjlig­heterna att som vuxen möta andra människor med öppenhet och spontanitet. I stället för att vara fri att möta andra människor efter de omständigheter som finns i nuet drivs personen av sina infrusna behov, och hindras i sina relationer av sina infrusna försvar. Behoven och för­svaren aktiveras lätt av olika saker som händer i mötet med andra, särskilt då i nära relationer. 

Problematiska relationsmönster

De infrusna behoven och försvaren påverkar inte bara individen själv, utan även hur denne relaterar till andra. De infrusna behoven är i hög grad ett litet barns behov, som ligger kvar därinne hos den vuxne. När behoven gör sig påminda är det då barnets behov, snarare än en vuxen persons grundbehov som träder fram, vilket kan göra det svårt för den vuxne att mötas i en relation med annan vuxen på ett vuxet sätt. När infrusna försvarsmekanismer aktiveras i nära relationer kan de skapa dysfunktionella relationsmönster som förstärker känslomässig distans, missförstånd och konflikt. Några vanliga mönster inkluderar:

  • Beroende-relationer: En person som bär på ett ouppfyllt behov av trygghet och bekräftelse kan utveckla ett starkt känslomässigt beroende av sin partner och ständigt söka närhet och bekräftelse på ett sätt som känns kvävande för den andre.
  • Undvikande relationer: En person som har lärt sig att närhet är farligt kan undvika djupa relationer genom att hålla distans, undvika intimitet eller ständigt hitta fel hos sin partner.
  • Makt- och kontrollrelationer: När en individ har en stark rädsla för sårbarhet kan denne försöka kontrollera sin partner eller omgivning för att minska risken för att bli sårad.
  • Självuppoffrande relationer: En person som tidigt lärt sig att deras värde ligger i att tillgodose andras behov kan ha svårt att sätta gränser och därmed riskera att förlora sig själv i relationen.
  • Konfliktfyllda relationer: När infrusna behov och försvar aktiveras i relationer kan det leda till återkommande konflikter där gamla sår och rädslor projiceras på partnern, vilket skapar destruktiva dynamiker.

Konflikter i nära relationer blir ofta en spegling av dessa dolda, obearbetade behov och de försvarsmekanismer som blivit en del av personlighetsstrukturen. Försvarsmekanismerna kan skapa distans mellan parterna, leda till missförstånd och göra det svårt att etablera en trygg och öppen kommunikation. En person som inte fick tillräcklig trygghet i barndomen kan exempel­vis ha svårt att lita på sin partner och kan ständigt söka bekräftelse. En annan person som upplevde känslomässig frånvaro kan ha svårt att öppna sig och undviker nära relationer och bindningar. Många vuxna kämpar med att balansera sina omedvetna försvar med behovet av genuin närhet och intimitet.

Att förstå dessa mönster är avgörande för att kunna förändra dem. Genom att arbeta med egna försvarsmekanismer och infrusna behov kan individen börja bryta de mönster som skapades i barndomen och ta steg mot mer autentiska, trygga och meningsfulla relationer.

Vägar mot medvetenhet och frigörelse

Att förstå hur infrusna behov och försvar påverkar det vuxna livet är ett första steg mot förändring. När en person får medveten kontakt med sina infrusna behov och förstår hur de infrusna försvarsmekanismerna fungerar, kan personen börja arbeta med att frigöra sig från gamla mönster. Detta kan ske genom terapi eller självinsiktsarbete för att utveckla en större medvetenhet om sina känslomässiga reaktioner och behov. Att successivt våga närma sig de dolda känslorna bakom försvaren och möta smärtan som en gång frös fast kan leda till en djupare frihet i relationer. I stället för att omedvetet söka att få sitt inre barns behov uppfyllda av andra, kan individen själv ta ansvar för sina känslor och behov.

Terapeutiska processer för att frigöra sig från infrusna behov och försvar

Att bearbeta och frigöra sig från infrusna behov och försvar kräver en medveten och ofta långsiktig process. En del av det arbetet kan man göra själv, men många kan ha mycket stor nytta av att göra detta arbete med stöd av en terapeut. Här är några terapeutiska tillvägagångssätt som kan vara hjälpsamma:

  • Psykodynamisk terapi: Genom att utforska tidiga barndomsupplevelser och hur de påverkar nuvarande relationer kan individen bli medveten om sina undermedvetna mönster och börja förändra dem.
  • Kroppsorienterad terapi: Eftersom känslor och trauman ofta lagras i kroppen kan metoder som bioenergetisk eller annan kroppsinriktad terapi, mindfulness och andningsövningar hjälpa individen att lösa upp djupa emotionella blockeringar.
  • Affektfokuserad terapi: Denna metod hjälper individen att identifiera, förstå och uttrycka undertryckta känslor på ett hälsosamt sätt i stället för att fastna i försvars­mekanismer.
  • KBT (Kognitiv beteendeterapi): Kan vara användbart för att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som har sina rötter i infrusna behov och försvar.
  • Anknytningsterapi: Genom att arbeta med relationsmönster och skapa nya, trygga anknytningsstrategier kan individen lära sig att möta sig själv och andra med större trygghet och närvaro.
  • Självmedkänsla och självreflektion: Att utveckla en vänligare och mer accepterande relation till sig själv kan hjälpa till att minska självkritik och rädslor som är kopplade till gamla sår.
  • Relationsbaserade övningar: Att i en trygg miljö öva på att sätta gränser, uttrycka behov och möta andra utan försvar kan skapa nya, mer funktionella relationsmönster.

Genom att arbeta med dessa metoder kan individen stegvis lösa upp gamla mönster, integrera tidigare smärtsamma erfarenheter och skapa mer autentiska och närvarande relationer.

Avslutande tankar

Figuren ovan syftar till att illustrera hur obearbetade upplevelser från barndomen kan påverka vuxna relationer. Genom att arbeta med sin inre värld och successivt smälta de infrusna behoven kan vi öppna upp för mer genuina och friare relationer, där vi möter andra utifrån ett mer autentiskt och närvarande jag.

**********************************

[1] I intimt samarbete med ChatGPT 4o. Jag kan mycket om konflikter, men jag är varken psykolog eller terapeut, så jag har begränsat med auktoritet att luta mig mot i denna text, som bygger på mina egna samlade erfarenheter (som dock inkluderar femtio års intresse för psykologi i olika skolbildningar). 

Bruksanvisning till svensk kultur på jobbet

Jag arbetar just nu med min tredje studie av verksamheter som syftar till att främja integration, med inriktning på utomeuropeiska migranter. Denna gång gäller det projektet Etableringslyftet, som har inriktning på att stödja utrikesfödda arbetslösa att få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare har jag dels utvärderat den verksamhet som nu heter Bygga Broar, som bl.a. syftar till att förebygga hedersrelaterat hot och våld, men också i bredare mening att främja integration, dels tillsammans med kollegor genomfört ett forskningsprojekt om sex verksamheter som på olika sätt använder ett dialoginriktat arbetssätt för att främja integration.

Jag har också undervisat på universitetet om kulturella skillnader som konfliktpotential på arbetsplatser, samt gjort en webbkurs om detta tema (se http://kurser.perspectus.se).

Härigenom har jag lärt mig väldigt mycket om vad verksamhetsledare och andra som arbetar direkt med flyktingar och andra migranter från samhällen som är väldigt annorlunda än det svenska har gjort för erfarenheter. Det handlar bland annat om just kulturella skillnader som kan försvåra såväl att man bryter utanförskapet, vad gäller möjligheten att försörja sig själv och sin familj, som den sociala och psykologiska integrationen vad gäller känsla av tillhörighet, normer och värderingar.

Som en biprodukt av mitt pågående utvärderingsarbete testade jag att skriva ihop en “Bruksanvisning till svensk kultur på jobbet”, avsedd direkt för utomeuropeiska migranter, främst de från Mellanöstern och övriga delar av Asien, Afrika och Latinamerika. Tanken är att på ett kortfattat och enkelt sätt beskriva och förklara en del av de företeelser som man som utrikesfödda kan möta när man kommer in på en svenska arbetsplats, som kan väcka förvirring, frustration och skapa friktioner i olika riktningar. Jag har då samlat ihop sådant jag hört är vanligt förekommande anledningar till reaktioner från utrikesfödda.

Jag skrev ihop ett utkast, som jag sedan cirkulerat bland personer, både etniska svenskar och invandrare, som jag vet har mycket erfarenhet inom området. Jag fick många synpunkter, ändringsförslag och förslag på tillägg, som jag är mycket tacksam för. Ändå är den version som finns nu att betrakta som provisorisk, det finns säkert goda skäl att arbeta om texten. Men det här är ju något jag gör vid sidan om, på obetald tid, så det får finnas gränser för hur mycket omsorg jag lägger.

Det är nog omöjligt att skriva något sådant så att alla blir nöjda och tycker det är konstruktivt och bra. Det fungerar så olika på olika arbetsplatser och i olika grupper. Individer är olika, såväl svenskar som utrikesfödda. Så det blir förstås risk för stereotypisering och kanske idealisering. Men jag tänker att ett litet häfte som detta ändå kan vara en bra utgångspunkt för eftertanke och samtal. Man kan ju se punkterna i bruksanvisningen som hypoteser att pröva: verkar de ge relevanta förklaringar till något man har varit eller är med om? Det är heller inte nödvändigtvis problematiskt om någon känner sig provocerad av innehållet, den reaktionen kan i bästa fall leda vidare till en mer nyanserad förståelse.

Du kan ladda ner bruksanvisningen här, och du är välkommen att sprida den. Och har du kommentarer och ändringsförslag så tar jag gärna emot dem (thomas.jordan@perspectus.se).

Fungerar det? Nyttan av programteori

Programteori erbjuder ett stöd för att klart och tydlig formulera hur en verksamhet, ett projekt eller en förändringsprocess är menad att fungera. Med en sådan formulering är det lättare att värdera om de bärande principerna och arbetsformerna är trovärdiga och bästa sättet att åstadkomma en önskad förändring. 

Programteori är egentligen inte en teori, utan en metodik. Den har vuxit fram bland forskare och konsulter som velat göra seriösa utvärderingar som inte bara prövar om ett projekt eller verksamhet uppnått sina mål, utan också göra ”metoden” som använts eller används synlig för att kunna pröva om metoden fungerar som tänkt. Allra mest kraftfull blir programteori när man jämför olika programteorier för samma ändamål. 

Programteorins beståndsdelar

Den form av programteori jag använder innebär att man beskriver fyra komponenter: 

  • Problemformuleringen. Varför behövs programmet? Vad är det för problem som ska lösas? Vad finns det för föreställning om orsaker till det problem man vill åtgärda? Vilka värden är centrala för verksamheten? 
  • Förändringsteorier. Vilka verkansmekanismer tror verksamhetsledarna kan sättas i arbete för att den önskade förändringen ska kunna ske? Förändringsteorier kan ofta formuleras i formatet: ”Om man gör X, så kan det leda till Y, genom att …”. Det finns ofta ett flertal förändringsteorier i samma verksamhet. 
  • Aktiviteter (och förhållningssätt). Vad är det man faktiskt gör? Hur bär man sig i praktiken åt? Vilka olika sorters aktiviteter ingår i programmet? 
  • Mål. Vad är det man hoppas kunna uppnå? Mål finns ofta på flera olika nivåer och med olika långa tidshorisonter. 

Hur jag själv använt programteori

Jag har gjort omkring 30 programteorianalyser av olika omfattning. I ett forsk­ningsprojekt jag ledde gjorde jag omfattande programteorianalyser av sju verksamheter som syftar till att främja integration med någon typ av dialogansats. Jag har gjort programteorianalyser av sex metodiker för hantering av arbetsplatskonflikter och tre typer av medlingsmetodik. Jag skisserade programteorin som låg till grund för första fasen av initiativet Inner Development Goals. Jag har gjort en jämförande beskrivning av två typer av programteori i behandlingsarbete på ungdomshem. 

Jag har också gjort programteorikartläggningar på individnivå: åtta universitetslärares pedagogik för att in olika typer av kurser främja färdighetsutveckling vad gäller konflikt­hantering och två organisationskonsulters föreställningsvärldar kring hur de arbetar med ledningsgruppsutveckling respektive organisationsutveckling. Jag har använt delar av programteori för att analysera vilka förändringsteorier tio organisations­konsulter använder sig av när de arbetar med konflikthanteringsuppdrag. 

Härutöver har jag byggt en chatbot i ChatGPT för programteorianalys, som jag använt såväl för att beskriva befintliga och potentiella programteorier för olika typer av samhällsfrågor.[1] Jag gjorde bl.a. experimentet att låta chatboten göra inte mindre än 55 programteorianalyser av program för att främja andlig upplysning (spiritual awakening), både sådana som finns i gamla visdomstraditioner och metodik som används av moderna andliga lärare.[2]

Användningsområden för programteori

Man kan alltså använda programteori för många ändamål, exempelvis: 

  • Utvärdera projekt som syftar till att åtgärda ett samhällsproblem, t.ex. socialt entreprenörskap eller pilotprojekt i förvaltningar; 
  • Utvärdera permanenta verksamheter, t.ex. inom vård, utbildning, socialtjänst, kriminalvård, etc. 
  • Granska strategier för att hantera särskilda frågor, som t.ex. polisens strategi mot gängkriminalitet eller kommuners arbete mot våld i nära relationer. 
  • Beskriva och kritiskt granska behandlingsmetoder av olika slag. 
  • Granska logiken i förändringsprocesser, t.ex. organisationsutveckling, strategi­utveckling. 
  • Beskriva och jämföra olika politiska partiers programteorier inom olika politik­områden, som t.ex. vad gäller utanförskap, kriminalitet, vårdkvalitet, folkhälsa, klimat- och miljörelaterade frågor, sysselsättning, etc., etc. 
  • Beskriva och reflektera över enskilda personers föreställningsvärldar i roller som lärare, samhällsentreprenör, aktivist, förändringsagent, konsult, lobbyist, etc.
  • Analysera sociala rörelsers programteorier. 

Hur går det till? 

Underlaget för en programteorianalys är vanligtvis en kombination av dels dokument som beskriver en verksamhet (som t.ex. projektansökningar, rapporter, verksamhets­planer), dels intervjuer med verksamhetsledare eller andra aktörer som är involverade i den verksamhet som ska studeras. Intervjuerna följer en intervjuguide som förutom att efterfråga bakgrunden till verksamheten riktar in sig på de fyra komponenterna i programteorin enligt ovan. En sådan intervju tar oftast 1 ½–2 timmar. Intervjuerna transkriberas (numera med hjälp av AI-verktyg) och analyseras, sedan sammanställs matriser med fyra kolumner som ger en översikt av de viktigaste ingredienserna i programteorin. Ofta får man mycket material, där man får göra en bedömning av hur mycket man ska reducera ner materialet till överskådlig form genom att hålla sig till kärnan. 

Programteorianalys som konsulttjänst

Jag har en stark tilltro till värdet av att använda programteori som ett verktyg för att utveckla mer välfungerande sätt att lösa problem och förverkliga visioner. Jag åtar mig uppdrag att göra programteorianalyser med olika omfattning, från enklare baserade på en eller ett fåtal intervjuer, till mer grundliga och innehållsrika. 

Det är också möjligt att kartlägga programteorier i workshopformat, där en konsult och en grupp verksamhetsansvariga tillsammans inventerar de viktigaste komponenterna i var och en av de fyra delarna av en programteori. Här kan man antingen använda konventiella arbetsformer, som blädderblocksark och postit-lappar, eller digitala verktyg på storskärm. 

Programteorianalyser ingår ofta i utvärderingar av projekt och andra verksamheter, där man också gör en resultatutvärdering, d.v.s. tar fram olika typer av kvantitativa mått och andra indikatorer för att bedöma hur framgångsrik verksamheten varit. 

Uppdragsgivare kan alltså vara förvaltningar, myndigheter, företag, ideella organi­sationer, politiska partier, projektledare eller enskilda personer (som t.ex. organisa­tions­konsulter eller samhällsentreprenörer). 

Om detta låter intressant, ta kontakt med mig så prövar vi om det är en bra idé att genomföra en programteorianalys. 

Thomas Jordan

thomas.jordan@perspectus.se

072-200 6710

[1] Du kan själv prova på att använda chatboten Program theory analyst (du kan skriva på svenska) här: 

       chatbotar.thomasjordan.se.

[2] Blir du nyfiken på detta är du välkommen att kontakta mig, så får du en länk till en mapp med de 55 programteorianalyserna. Här finns t.ex. Jesus programteori :-).

Kompetens att navigera i komplexa frågor: Ramverket “dialektiska tankeformer”

Jag ser samhällets förmåga att hantera komplexa problem och arbeta verkningsfullt för skapa en människovärdig och hållbar värld som ett mycket viktigt och livsavgörande tema att arbeta med. Hur blir “vi”, både som individer, som organisationer och som samhälle på alla skalnivåer bättre på att hantera de riktigt komplexa utmaningarna?

Det finns givetvis inga raka svar på en sådan fråga. Själv tror jag verkligen att det teoretiska ramverket “dialektiska tankeformer” (dialectical thought forms, DTF) kan hjälpa oss att utveckla mer av de kompetenser som behövs. För den som är bekant med Inner Development Goals handlar detta i hög grad om kategorin Tänka, och IDGerna komplexitetsmedvetenhet och perspektivförmågor.

Jag har skrivit bloggtexter om dialektiska tankeformer tidigare: En dialektisk världsbild och Dialektiska tankeformer: nödvändiga för att hantera en komplex verklighet. Nu när jag experimenterat med chatbotar byggda i Chat GPT 4 under en period har jag också satt upp en chatbot som är specialiserad just på ramverket dialektiska tankeformer. Jag instruerade chatboten att skriva en introduktion till ramverket; mer ingående beskriva de 12 dialektiska tankeformerna i Iva Vurdeljas tappning; och beskriva hur det blir när man inte använder dialektiska tankeformer när man har med komplexa frågor att göra. Jag ställde också några frågor om hur en person med en dialektisk föreställningsvärld skulle ta sig an olika typer av komplexa frågor.

Jag tror väl att läsekretsen för den text som skapades är rätt liten, man måste nog vara riktigt intresserad för att vilja tränga in i ramverket så djupt som texten gör. Men om du tillhör den kretsen som faktiskt på ett djupare sätt vill förstå vad det är som gör att en person eller organisation har en långtgående förmåga att navigera i komplexa frågor, så hänvisar jag till nedan länkade text:

Ramverket Dialektiska tankeformer, DTF