Ett område där jag verkligen tror att generativ AI kan göra nytta är utveckling av mer allsidiga strategier för komplexa samhällsfrågor, som social problematik, brottsbekämpning, miljö- och klimatfrågor och samhällskonflikter. Generativ AI, som via ChatGPT, Claude, Gemini med flera system, är bra på att greppa mönstren i olika perspektiv och använda dessa mönster för att föreslå strategier för specifika problemområden.
Mitt senaste experiment tog sin utgångspunkt i begreppet “sociala ontologier”. En social ontologi är en uppsättning föreställningar om vad samhället (eller det sociala) är, och, särskilt viktigt, genom vilka processer samhället förändras. Våra sätt att tänka om vad ett samhälle är leder till att vi har vissa trosföreställningar om vilka mekanismer som kan sättas i arbete för att uppnå önskade förändringar. Till exempel då att lösa komplexa problem, eller förverkliga en vision.
Jag bad ChatGPT att identifiera och beskriva ett antal sociala ontologier. ChatGPT identifierade 12 sådana, kortfattat beskrivna. Sedan bad jag Claude att pröva om det fanns ytterligare relevanta sociala ontologier som ChatGPT hade missat. Resultatet blev en förteckning över 19 olika sociala ontologier, var och en med sina egna förändringsteorier. En del av dem överlappar till viss del, men de är alla särpräglade på något sätt. Det blir ju för svårt för våra mänskliga hjärnor att hålla reda på 19 sociala ontologier. Men AI tycker inte det är ett problem, så följ med ett steg till.
Här är en lista på namnen på de 19 sociala ontologierna :
1. Individualistisk-beteendemässig ontologi
2. Psykologisk-utvecklingsmässig ontologi
3. Institutionell ontologi
4. Strukturell-materiell ontologi
5. Makt- och konfliktontologi
6. Anarkistisk/horisontalistisk ontologi
7. Kulturell-symbolisk ontologi
8. Religiös/teologisk ontologi
9. Nationalistisk/civilisatorisk ontologi
10. Relationell ontologi
11. Kommunitär ontologi
12. Omsorgsetisk ontologi
13. Praktikontologi
14. Funktionalistisk ontologi
15. Libertariansk/spontan ordning-ontologi
16. System- och komplexitetsontologi
17. Nätverksontologi
18. Teknologisk/kybernetisk ontologi
19. Ekologisk/posthuman ontologi
I nästa steg bad jag Claude att skriva mer fylliga beskrivningar av de 19 ontologierna, särskilt deras respektive typiska förändringsteorier och åtgärdsförslag. Om du vill kan du öppna denna länk och se beskrivningarna (texten är på engelska).
När jag hade denna typologi kunde jag börja testa den. Jag bad Claude göra en analys av Tidöregeringens kriminalpolitik, med särskild inriktning på bekämpning av kriminella gäng i storstadsförorter. Jag instruerade Claude att bedöma, på en skala från 0 till 5 hur framträdande var och en av de 19 ontologierna är i regeringens politik. Jag bad också Claude göra ett spindeldiagram för att visualisera skillnaderna. Se resultatet på denna länk. Som kontrast bad jag Claude att göra en likadan analys av Vänsterpartiets kriminalpolitik, se denna länk.
Därefter gav jag Claude följande instruktion: Skriv en essä med kortfattade beskrivningar om huvuddragen i hur var och en av de 19 ontologierna skulle utforma en strategi för att bekämpa kriminella nätverk i storstadsförorter, respektive förebygga rekrytering till kriminella nätverk. Skriv ett avslutande utförligt avsnitt med ett integrativt åtgärdspaket som kombinerar de mest lovande och rimliga förändringsteorierna och strategierna från ett urval av de 19 ontologierna.
När jag läste igenom Claudes essä så tyckte jag nog att de flesta av de föreslagna strategierna redan används, så jag frågade Claude om det är några av de föreslagna åtgärderna som inte används idag. Claude medgav då att de flesta redan används, fast ofullständigt. Claude sorterade alla föreslagna åtgärder i tre kategorier: Åtgärder som är relativt nya eller inte fullt implementerade; Åtgärder som finns men är underfinansierade eller ojämnt implementerade; samt Åtgärder som i huvudsak redan finns, och pekade på behovet av en mer sammanhållen, systematisk och nationell strategi. Se hela essän på denna länk.
Att göra det här från början till slut tog väl ett par timmar (inklusive då att skriva detta blogginlägg).
En förhoppning jag har är att användning av generativ AI för att belysa komplexa samhällsfrågor ska motverka det som ibland kallas “monologisk rationalitet”, d.v.s. att man bara använder ett perspektiv för att tolka verkligheten och utveckla strategier att hantera de utmaningar som finns. Det jag beskriver ovan är ju bara början. Vi kan välja ut befintliga strategier, alternativ konstruera nya, och sedan använda en typologi som den jag lät ChatGPT och Claude göra för att formulera invändningar mot respektive strategi, samt föreslå hur man kan förbättra strategierna så att de är mer heltäckande och i möjligaste mån förebygger oönskade negativa konsekvenser av de åtgärder som föreslås.