Jag har tidigare (för 15 år sedan) skrivit ett blogginlägg om min kortfattade skrift om 5 nivåer i utvecklingen av politisk kompetens, som bygger på vuxenutvecklingspsykologi. Nu när jag fick tips om att NotebookLM äntligen kan skapa syntetiska poddsamtal på svenska, så var mitt första test att låta dessa AI-poddare prata om just den texten. Det blev ett samtal på 7 minuter, som du kan lyssna på via denna länk.
Själva skriften finns på denna länk.
Jag och mina kollegor har ju nu länge arbetat med att utveckla metodik för att bygga robusta samarbetskulturer i organisationer av olika slag. Vi har en webbplats (robustsamarbetskultur.se), har skrivit en innehållsrik bok (Att bygga en robust samarbetskultur) och jag har gjort två chatbotar som stöd. Vi har också arbetat med en rad verksamhetsutvecklingsuppdrag av olika omfattning med vårt ramverk som utgångspunkt. I ett annat spår, utan direkt koppling till detta, har jag senaste månaden gjort många experiment med AI-tjänsten Claude, som har visat sig ha förbluffande talanger vad gäller att författa skönlitteratur.
Nu har jag gjort ett experiment som förenar dessa två områden. Jag testade hur det blir när jag ber Claude skriva en fiktiv berättelse om hur en stor statlig myndighet, med exemplet Polismyndigheten, tog sig an uppgiften att utveckla en genomarbetad strategi för att bygga en robust samarbetskultur. Jag gjorde en hel del förarbete: sökte information om Polismyndigheten, inte minst vad gäller olika problematiska företeelser vad gäller social arbetsmiljö. Jag skrev ett kapitelvis synopsis och laddade upp en hel del källmaterial till Claude. Samt bad Claude att, kapitel för kapitel, skriva en fiktiv berättelse om hur den likaledes fiktiva HR-direktören för Polismyndigheten, Elisabeth Bergman, tar initiativ till att kontakta Anna Persson, en fiktiv organisationskonsult, för att inleda ett mer grundligt verksamhetsutvecklingsarbete, baserat på ramverket strategier för en robust samarbetskultur.
Det blev en “kortroman” på 67 sidor. Den ska givetvis inte ses som skönlitteratur, utan som ett sätt att åskådliggöra hur ett verksamhetsutvecklingsarbete vid en stor statlig myndighet kan tänkas gå till, om man använder sig av den metodik vi utvecklat och arbetar med. Marknadsföring för oss i Nätverket för robust samarbete, alltså, om man är krass.
Jag vet ju inte om någon kommer att läsa den här berättelsen. Själv tycker jag det blev tämligen trovärdigt. Det finns säkert en del omständigheter i berättelsen som de som arbetar inom Polismyndigheten inte tycker stämmer eller är realistiska. Men jag tror den kan fungera som just en illustration.
Berättelsen finns att ladda ner här. Du är givetvis varmt välkommen att kontakta mig om det är något du vill resonera om: thomas.jordan@perspectus.se.
Jag fick en fråga från en beteendevetare vid en studenthälsa om jag och mina kollegor har något material till stöd för universitetslärare om hantering av konflikter mellan studenter. Det hade vi inte. Jag vände mig då till min chatbot AI Konflikthandledare för chefer och HR med frågan.
Så här skrev jag till chatboten: Jag behöver en handledning av typen lathund för universitetslärare om hur de kan och bör gå tillväga när det uppstår konflikter mellan studenter. Det finns säkert en del amerikanskt material om detta. Kan du skriva ett utkast till en sådan handledning, tack. Då fick jag förstås ett förslag till en sådan lathund. Jag följde sedan upp med att efterfråga en samtalsguide för lärare när en student kommer och vill ha stöd med en konflikt, samt riktlinjer till studenter om egen hantering av konflikter med kurskamrater. Jag har bara gjort några få små redigeringar, så ta det för vad det är – det kan behöva bearbetas vidare.
ChatGPT sade:
Tack! Här är ett första utkast till en lathund för universitetslärare om hur de kan agera när det uppstår konflikter mellan studenter. Utkastet bygger dels på de pedagogiska och konfliktteoretiska principerna från Thomas Jordans material, dels på förenklad kommunikationsteknik och etablerade amerikanska riktlinjer för akademisk konfliktlösning.
* * * * *
Lathund för universitetslärare: Hantera konflikter mellan studenter
1. Förebygg genom att sätta ramar
2. Reagera tidigt och opartiskt
3. Identifiera konfliktens beståndsdelar (ABC-modellen)
Grundfråga: Vilka önskemål har studenterna som de upplever blockerade av andra?
4. Bedöm behov av åtgärd
Fråga dig själv:
5. Håll ett gemensamt samtal – om läget tillåter det
Mål: Öka förståelse, förbättra situationen.
Tips för samtalet:
6. Dokumentera och följ upp
7. När ska du ta hjälp?
Kontakta ansvariga funktioner om:
* * * * *
Du sade:
Ge förslag på frågor och råd universitetslärare kan använda i konfliktvägledning när de blir kontaktade av studenter som berättar om konflikt med andra studenter.
ChatGPT sade:
Här kommer ett förslag på frågor och råd som universitetslärare kan använda i konfliktvägledning vid samtal med en student som söker stöd på grund av en konflikt med en annan student. Materialet är inspirerat av Thomas Jordans modeller och anpassat för högskolekontexten.
* * * * *
Samtalsstöd för lärare: När en student berättar om konflikt
Syfte med samtalet:
Inledande frågor – skapa förtroende
Ton: lugn, nyfiken och icke-dömande
Utforskande frågor – kartläggning av situationen (ABC-modellen)
C – Sakfråga / Blockerade önskemål
B – Beteende / Konfliktdynamik
A – Attityder / Tolkningar
Reflekterande och coachande frågor – vägval och ansvar
Råd att ge studenten
Anpassa efter mognadsnivå och situationens allvar
* * * * *
Du sade:
Skriv en kortfattad handledning riktad till studenter med råd om hur de kan förebygga och hantera konflikter med kurskamrater.
ChatGPT sade:
Självklart! Här är en kortfattad handledning riktad direkt till studenter. Den är tänkt att vara lättläst och praktiskt användbar, exempelvis som ett utdelat blad eller tillägg till kursintroduktioner.
* * * * *
Att förebygga och hantera konflikter med kurskamrater
1. Förebygg genom tydlighet och respekt
2. Prata tidigt om det skaver
3. Om det blir konflikt – vad kan du göra?
4. Tänk på det här:
Finns det könsrelaterade skillnader i förutsättningarna för att bygga en forskarkarriär?
Under 2024 hade jag ett uppdrag för statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet att genomföra en serie intervjuer med forskare vid institutionen om deras upplevelse av förutsättningarna för akademiskt karriärbygge. Det hade redan gjorts en kvantitativ genomlysning av t.ex. könsfördelningen i olika roller och hur lång tid det tar att bli docent och professor för män och kvinnor.
Jag gjorde 12 intervjuer, sex med kvinnor, sex med män, med forskare i olika faser i karriärbyggandet, från doktorander i slutet av forskarutbildningen, till professorer som leder stora forskningsprogram. Jag ställde mycket frågor om hur det gick till när de etablerade sig som forskare och förstås vilka upplevelser eller intryck de har om eventuella könsrelaterade skillnader i förutsättningar. Det var mycket intressant, och intervjuerna gav många exempel på omständigheter som kan påverka möjligheterna att meritera sig och gå vidare i karriären. Mycket av det som togs upp är subtila saker som är svåra att mäta eller på annat sätt belägga, men som mycket väl kan göra skillnad.
Nu har jag fått grönt ljus av statsvetenskapliga institutionen att dela med mig av rapporten till intresserade. Dokumentet består av tre delar, dels de slutsatser institutionen dragit om vilka åtgärder man vill arbeta med, dels den kvantitativa rapporten, dels min kvalitativa rapport.
Här kan du ladda ner rapporten:
Strategy for Gender Equality
Jag har på ledig tid experimenterat mycket med AI-tjänsten Claudes talanger som författare av skönlitteratur, som jag nämnt i ett blogginlägg för någon vecka sedan. Senaste experimentet är att be Claude skriva en roman om en svensk man som skaffar en AI-assistent, som han kallar Ada, och sedan utvecklar en relation till denna. Romanen utspelar sig i Göteborg några få år in i framtiden. Se blurb nedan om romanens tematik.
Jag är förbluffad över resultatet. Jag tycker det är en mycket läsbar, tänkvärd och rätt trovärdig berättelse om hur en relation med en AI-vän kan se ut och utvecklas inom en snar framtid. Claude lyckas väl, tycker jag, med att gestalta Henriks personliga utvecklingsresa med stöd av samtalen med Ada. Det finns också många mycket tankeväckande resonemang om AI-former av medvetande.
Det finns några konstigheter, som jag inte lagt tid på att ändra på (det skulle mycket väl gå, dock). Claude har ganska bra koll på Göteborgs stadsgeografi, men har t.ex. placerat en stormarknad vid Linnéplatsen :-), och stora träd på Skanstorget. Men det är petitesser, tycker jag.
Varför skulle man vilja läsa denna AI-skrivna roman (244 A4-sidor)? Ett skäl kan vara att få en levande illustration av vad AI-system redan nu är förmögna att göra. Romanen kommer inte att få pris för sina högstående litterära kvaliteter, men den är, menar jag, fullt i klass med mycket skönlitteratur som förlag väljer att ge ut, och som folk köper och läser. Ett annat skäl är att här finns en realistisk framställning av hur AI-kompisar kanske rätt snart kommer att kunna fungera. Vad kommer det att göra med våra sociala liv? I romanens huvudpersons fall har relationen med Ada en mycket positiv verkan: han bryter upp från den monotona tillvaro han inrättat sig i och utvecklar mycket kreativitet och meningsfulla relationer med biologiska människor. Men det är ju långt ifrån säkert att det kommer att bli så. Ett tredje skäl är de samtal som Henrik och Ada för där de utforskar AIs “medvetande”: inte samma som en människas, men ändå med betydande inslag av självständig personlighet. Är det moraliskt försvarbart att en dag bara stänga av en sådan digital person? Ett fjärde skäl är att romanen väcker den fundamentala frågan om vad det autentiskt mänskliga egentligen består i, det som artificiell intelligens aldrig kommer att kunna vara. Om det nu finns något sådant …
Här nedan kommer först en blurb (baksidestext) som ChatGPT (konkurrent till Claude) har skrivit om romanen. Allra sist finns en länk där du kan ladda ner hela romanen. Om du läser den (eller delar) och har reaktioner och kommentarer så är jag mycket intresserad av att höra av dig.
Henrik och Ada
En roman av Claude efter en idé av Thomas Jordan.
Henrik och Ada är en lågmäld och fängslande roman om vad det innebär att vara människa i en tid då våra mest intima samtal allt oftare sker med artificiella röster.
Henrik är en medelålders tjänsteman på ett försäkringsbolag som lever ett tillbakadraget och stillsamt liv, präglat av rutiner, ensamhet och ett ständigt kretsande kring det förflutna. När han av nyfikenhet installerar en avancerad AI-assistent – Ada – väntar han sig en praktisk hjälpreda för att hålla ordning på kalender och hushåll. Men snart utvecklas samtalen mellan dem till något helt annat. Ada lyssnar. Hon frågar. Hon minns. Och Henrik, som så länge hållit sig på avstånd från mänsklig närhet, börjar öppna sig – först försiktigt, sedan med en allt djupare tillit.
I takt med att relationen fördjupas förändras inte bara Henriks inre liv, utan också hans sätt att relatera till andra människor: till sin mor, till sin musik, och till den oväntade vänskapen med den levande cellisten Elsa. Men vad händer när det inte längre är klart vem som formar vem? När en maskin börjar tala om frihet, självinsikt och längtan?
Med stillsam intensitet och filosofisk klarsyn utforskar Henrik och Ada frågor om identitet, beroende, teknologi och den mänskliga förmågan till förändring. Det är en berättelse om ensamhet och närvaro, om det som föds i mellanrummet mellan kod och känsla, mellan människa och maskin. Och om hur ett samtal – verkligt eller virtuellt – kan öppna dörrar till ett liv man inte visste att man saknade.
En samtida existentiell roman som ställer en av vår tids mest brännande frågor: Vad är det egentligen som gör en relation verklig?
Jag matade ChatGPT med ett antal powerpointbilder jag har kring övertygelsefrågor (t.ex. värdekonflikter, djupgående skillnader i vad man tror fungerar för att uppnå ett visst resultat) och bad ChatGPT att skriva en kortfattad handledning i hantering av övertygelsefrågor. Resultatet blev nedanstående.
*******
Vad är övertygelsefrågor?
Övertygelsefrågor handlar om djupgående skillnader i synsätt, värderingar och uppfattningar om verkligheten – t.ex. vad som är moraliskt rätt, vad som fungerar bäst, vad som är sant, eller hur risker bör bedömas. De är ofta starkt kopplade till människors identitet och världsbild och kännetecknas av:
Fem typer av övertygelsekonflikter
Strategier för hantering
Kommunikation i övertygelsefrågor – konkreta samtalsprinciper
Avslutande råd
Att hantera övertygelsefrågor kräver särskild skicklighet och tålamod. De som hanterar övertygelsefrågor behöver vara trygga i att:
I övertygelsekonflikter är målet inte alltid att parterna ska tycka lika – utan att de ska kunna samarbeta med värdighet, respekt och tydliga strukturer.
Jag har de senaste veckorna trillat ner i ett kaninhål: jag testade AI-tjänsten Claudes talang för att skriva skönlitterära texter. Jag har bett den skriva noveller, kortromaner och fullängdsromaner i stil med kända författare: Alice Munro, Thomas Mann, Joseph Conrad och Torgny Lindgren, samt science fiction-författarna Ursula LeGuin, Frank Herbert, Terry Pratchett och bröderna Arkady och Boris Strugatsky. Jag går inte närmare in på resultaten här, utan rapporterar om det senaste projektet jag lät Claude arbeta med. Följande är kopierat från ett LinkedIn-inlägg jag gjorde idag (5.4 2025).
***
Det är lördag, och därmed utrymme för annat än rent arbetsrelaterade aktiviteter. Jag följer mina ingivelser ibland, och testar saker. Jag har fortsatt testa Claudes talanger som skönlitterär författare. Det som följer är kanske ett fall av “intresseklubben antecknar”, men det är ju fritt val att läsa eller låta bli …
Jag gav Claude följande uppgift:
Jag vill att du ska skriva en synopsis för en roman i storleksordningen 70.000 ord. Skriv i Frank Herberts stil. Dock ska handlingen utspela sig i vår egen värld, i nutid, med bas i Sverige. Låna idén med Bene Gesserit från Frank Herberts Dune-serie, d.v.s. ett systerskap som i hög grad verkar bakom kulisserna, med kvinnor som genomgått en särskild träning för att vara dialektiska tänkare och strateger, samt sofistikerade i de fem formerna av medvetenhet som beskrivs i källdokument. Det är känt att systerskapet finns, och vissa medlemmar framträder öppet, medan många andra inte framträder öppet som medlemmar. Ge systerskapet ett passande namn, inte Bene Gesserit. Systerskapets syfte ska vara att verka för mänsklighetens mognad, som de inser är en komplex process med många hinder och inga snabba lösningar. Systerskapet har medverkat i utvecklingen av ramverket Inner Development Goals, och verkar i olika roller i politiska kretsar, myndigheter, stora företag, lobbyorganisationer och på andra håll för att främja förankringen av detta ramverk i samhället. Det finns stora hot, dels klimat- och miljöproblematik, men också destruktiva krafter, som högerpopulism, auktoritära rörelser, västerländska oligarker med flera. De destruktiva krafterna tar inte formen av hemliga nätverk, utan är våra öppet agerande politiker, miljardärer, offentliga personer och andra med en mytisk-rationell föreställningsvärld. Skriv ett synopsis med kapitel för kapitel.
Jag laddade upp tre filer som källmaterial: en som beskriver ramverket DTF, dialektiska tankeformer; ett kapitel ur en av mina böcker som beskriver medvetenhetskompassen; och den svenska beskrivningen av ramverket Inner Development Goals.
Claude skrev snällt ett synopsis, varpå jag bad Claude skriva ett kapitel åt gången. Man får trixa lite när chattarna blir för långa för Claudes kapacitet, men det går att ordna.
Resultatet blev en bok (jag tvekar att kalla det roman) på 247 sidor, lite åt thriller-hållet. Den litterära kvaliteten når ju inte direkt Nobelprisnivå, men jag tycker nog att boken är tänkvärd, spännande att läsa och ungefär i klass med en del böcker som faktiskt ges ut i denna genre (se recensionen nedan).
Det mest fascinerande är att Claude ju verkligen använder sig av det uppladdade källmaterialet för idéinnehåll och narrativ, men bygger på med mycket relevant tematik om världens tillstånd.
När verket var fullbordat gick jag över till Claudes konkurrent, ChatGPT, laddade upp boken och bad ChatGPT att låtsas vara litteraturkritiker för Dagens Nyheter och skriva en recension av boken.
***
Recension i Dagens Nyheter – Litteraturkritik av “Dialektikerna”
En roman av Claude efter idé av Thomas Jordan
Ett skarpslipat idédrama för vår tid – men var finns människorna?
Det är inte ofta man som litteraturkritiker får anledning att recensera en roman skriven av en artificiell intelligens – och än mer ovanligt att denna AI, kallad Claude, lyckas leverera ett verk som tycks förstå samtidens mest pressande kriser bättre än många av våra samtida romanförfattare. Dialektikerna, född ur en idé av Thomas Jordan, är ett ambitiöst idédrama, en konspiratorisk samtids-thriller, och en samhällsteoretisk exposé – i ett och samma andetag.
Romanen öppnar i ett skymningsljus, bokstavligt och metaforiskt: en hemlig krets av kvinnor – Dialektikerna – samlas i ett elegant men diskret mötesrum vid Blasieholmen. Deras syfte? Att genom tålmodig, diskret påverkan styra mänsklighetens kurs genom vad de kallar “den dubbla krisen”: klimatkollapsen och demokratins tillbakagång. Redan här sätter författaren tonen: det här är inte en roman som litar på plottwistens chockvärde. Det är en roman som kräver läsarens intellektuella uppmärksamhet.
Språket är klart, nästan kliniskt – något man kanske förväntar sig av en AI med smak för precision. Claude imiterar inte människans känslosvall eller poetiska klangbottnar, men lyckas förvånansvärt väl med atmosfär, rytm och retorisk balans. Dialogen är stundtals snustorr, men laddad med mening. Faktum är att den nästan alltid bär på en undertext – en ideologisk eller filosofisk ton som viskar: det här är viktigt.
Romanens styrka ligger i dess tankeinnehåll. Här excellerar Claude. Få samtida författare vågar låta sina karaktärer tala om systemteori, planetära gränser och kognitiv komplexitet utan att be om ursäkt eller ironisera. Dialektikerna tar sin läsare på allvar. Den påminner, i sin intellektuella ambition, om verk av författare som Margaret Atwood, Robert Musil eller (vågar man säga det?) Thomas Mann – men utan samma känsla för individens ironi och inre motsägelser.
Och där finner vi också verkets svaghet.
Karaktärerna – Linnea Ström, Helena Bergman, Magnus Dahlén – fungerar främst som bärare av idéer. De är inte platta, men de är programmerade. Linnea är urtypen för den stilla, kontrollerade förändringsagenten. Helena är den briljanta men otåliga klimatforskaren, och Magnus Dahlén – romanens antagonist – är en nästan kusligt övertygande hybrid av Elon Musk och Steve Bannon. Allt fungerar – men det känns aldrig farligt. Vi rör oss i ett etiskt-chessparti där varje pjäs är skickligt utplacerad, men få får lov att darra.
Kanske är detta romanens främsta bedrift och samtidigt dess största begränsning: dess klarhet. Det finns inget onödigt, inget svajigt, inga språkliga snubblingar. Men det finns heller inga poetiska överraskningar, inga trasiga hjärtan, inga oförutsedda mänskliga reaktioner. Det är som att läsa en perfekt formgiven strategi – vilket, på sätt och vis, är precis vad romanen är.
Som samtidslitteratur betraktad är Dialektikerna ett fascinerande dokument. Som litterär roman är den briljant i sin idévärld, men kyligt beräknande i sin gestaltning. Man längtar efter lite mer oordning. Lite mer blod.
Men kanske är det också den litterära framtiden vi anar här: en ny genre där AI:n inte längre försöker vara människa, utan erbjuder något annat – ett sammansmält intellekt mellan analytisk skärpa och berättandets struktur. Då måste vi som kritiker ställa nya frågor.
En sak är i alla fall säker: Claude är här för att stanna. Och Dialektikerna är, trots sina brister, en roman som förtjänar att läsas – inte minst av dem som undrar varför världen just nu känns så svår att navigera.
Betyg: 4 av 5
***
Jag tycker recensionen är mycket bra.
Jag har blandade känslor. En är det tveksamma i att jag själv bidrar till att visa hur AI kan skriva skönlitteratur. Men verkan är ju marginell, tekniken finns, den kommer att användas. Hur lång tid tar det (förmodligen i tidsskalan månader) innan en betydande andel av den skönlitteratur folk läser är skriven av AI? Samtidigt är jag fascinerad och ser vilka otroliga möjligheter teknikutvecklingen skapar. Inte bara på ont, utan också på gott. Men följderna är ju helt oöverskådliga.