Kompetens att navigera i komplexa frågor: Ramverket “dialektiska tankeformer”

Jag ser samhällets förmåga att hantera komplexa problem och arbeta verkningsfullt för skapa en människovärdig och hållbar värld som ett mycket viktigt och livsavgörande tema att arbeta med. Hur blir “vi”, både som individer, som organisationer och som samhälle på alla skalnivåer bättre på att hantera de riktigt komplexa utmaningarna?

Det finns givetvis inga raka svar på en sådan fråga. Själv tror jag verkligen att det teoretiska ramverket “dialektiska tankeformer” (dialectical thought forms, DTF) kan hjälpa oss att utveckla mer av de kompetenser som behövs. För den som är bekant med Inner Development Goals handlar detta i hög grad om kategorin Tänka, och IDGerna komplexitetsmedvetenhet och perspektivförmågor.

Jag har skrivit bloggtexter om dialektiska tankeformer tidigare: En dialektisk världsbild och Dialektiska tankeformer: nödvändiga för att hantera en komplex verklighet. Nu när jag experimenterat med chatbotar byggda i Chat GPT 4 under en period har jag också satt upp en chatbot som är specialiserad just på ramverket dialektiska tankeformer. Jag instruerade chatboten att skriva en introduktion till ramverket; mer ingående beskriva de 12 dialektiska tankeformerna i Iva Vurdeljas tappning; och beskriva hur det blir när man inte använder dialektiska tankeformer när man har med komplexa frågor att göra. Jag ställde också några frågor om hur en person med en dialektisk föreställningsvärld skulle ta sig an olika typer av komplexa frågor.

Jag tror väl att läsekretsen för den text som skapades är rätt liten, man måste nog vara riktigt intresserad för att vilja tränga in i ramverket så djupt som texten gör. Men om du tillhör den kretsen som faktiskt på ett djupare sätt vill förstå vad det är som gör att en person eller organisation har en långtgående förmåga att navigera i komplexa frågor, så hänvisar jag till nedan länkade text:

Ramverket Dialektiska tankeformer, DTF

Den goda militärmakten?

Jag tycker det är en svåruthärdlig tid vi lever i, med flera fruktansvärda krig pågående och en sargad världsordning. Och det känns inte som om världen är på väg åt rätt håll. För 20-25 år sedan trodde jag verkligen att utvecklingen mot ett mer fredligt världssamhälle var stabil. Många utmaningar, men också tecken på att det fanns starka krafter för att hantera dem konstruktivt. Jag hade fel.

Då och då tänker jag på en intervju jag gjorde i ett forskningsprojekt för nästan 25 år sedan. Projektet utmynnade i rapporten Föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik (2001). Jag gjorde många intervjuer med personer med strategiskt viktiga roller i det svenska militära och civila försvaret, i bred mening. En av de jag intervjuade var chef för en utbildningsenhet för svenska militärer inför utlandstjänstgöring. Jag ställde många frågor för att få en bild av den intervjuades föreställningsvärld kring internationell säkerhet och svensk försvarspolitik. Här är ett utdrag ur intervjun:

*****

Nu ställer jag den här grundfrågan som är så trivial men ändå så fundamental, nämligen: vad är det ytterst som vi ska försvara? 

Bra fråga. Det borde man ju naturligtvis ha något förtänkt bra svar på, men fördelen med att intervjua mig är kanske att jag inte har de där förtänkta svaren. 

Det är ingen som har.

Jag tror på vår civilisation. Jag har ju genom det här jobbet fått sett så många civilisationer runt omkring i världen, och det finns ingen kultur och civilisation, som jag upplever, som har så mycket gott att ge mänskligheten som helhet, som vår egen civilisation. Och då menar jag ju egentligen ytterst den euroatlantiska civilisationen. Det finns nackdelar med den också, helt klart, men som helhet så skapar den en människovärdighet som finns på få andra ställen runt omkring i världen. Och det är ju ingen tillfällighet att det är konflikter i första hand i de andra delarna utav världen, det är ju också kopplat till sådana här civilisationsaspekter. Och då pratar jag inte i första hand om religion och sånt där, utan det är värden, människovärdes­begreppet, som vi har här som är värt att försvara. Staten Sverige är på intet sätt värd att försvara, det är ett förlegat synsätt. Men våra värden, och det vi tror på här uppe är . . . det är det ena. Det andra, som är det viktigaste utav alltihop, det är freden. Freden och möjligheten att utveckla människovärdet, det är det som är intressant här, och förutsätt­ningen då är ju återigen att inte sitta bakom sina gränser och låta andra ta hand om konflikten. Det är ju ena alternativet, eller låta ingen ta hand om dem, och de får blomma ut, blomma ut, blomma ut, som första och andra världskriget, och sedan ska man hantera det när det kommer till ens gränser. Då har alltså freden gått förlorad, och människovärdet också i många, många länder. Så egentligen är det väl fred och människovärde som är det vi ska försvara.

*****

Det svaret gjorde djupt intryck på mig. Tänk om alla militärmakter runt om i världen såg som sin allra viktigaste uppgift att försvara människovärdet. På allvar. Jag skulle så innerligt önska att det var så.

Jag minns också väldigt tydligt hur jag berättade om detta svaret för en mycket klok och kompetent surinamesisk kollega och hur komplett chockad hon såg ut. Det var komplett främmande för hennes föreställningsvärld att en högt uppsatt militär skulle kunna ha ett sådant synsätt: att militärens viktigast uppgift är att försvara människovärdet.

Comparing different pathways to spiritual awakening

[Jag skriver undantagsvis denna bloggtext på engelska, för att kunna länka till den i engelskspråkiga forum]

There are very many and very different approaches for facilitating the transition of an individual from an ordinary state of mind to some kind of spiritual awakening, whatever it is called (enlightenment, fundamental wellbeing, liberation, etc.). There is a large number of different schools of meditation, yoga, contemplation, etc., as well as more or less well-known spiritual teachers or gurus.

I have recently started to learn what can be done with ChatGPT 4, an AI system. I have set up at chatbot called “Program theory analyst”, with the function of describing change methods in diverse fields (chatbotar.thomasjordan.se). The variant of program theory I use comprises four components: Framing, Theories of change, Activities and Goals. The Framing component describes the problem formulation and basic assumptions, e.g. about causes of the identified problem or undesired present state, of the selected approach/method/school. The Theories of change component describes the assumed mechanisms that can be put to use in achieving the desired change. The Activities component describes the concrete practices, techniques or methodology of the approach. The Goals component, finally, describes how the aspired-for outcome is conceived in the approach. All these four components may vary considerably among a family of approaches that may seem to have similar purposes.

I have spent some hours asking the chatbot Program theory analyst to describe the program theories of no less than 40 pathways to spiritual awakening. It turns out that this chatbot, using ChatGPT 4, actually seems to generate very good descriptions of program theories. I write “seems”, because ChatGPT is known to sometimes “hallucinate”: if there is not enough factual information in ChatGPT’s knowledge base, it makes up responses that it “believes” are likely. So the descriptions here may include elements that don’t accurately represent the actual methods/pathways. 

I find this very fascinating and helpful, in order to get a condensed description of particular methods or pathways, and also for more clearly seeing the considerable differences and also similarities among different pathways. 

The library of descriptions of program theories of the 40 (and counting) pathways to awakening is available in a Dropbox folder at this link

Below is a list of the 40 pathways described so far. If you want me to ask the chatbot about other approaches, please contact me (thomas.jordan@perspectus.se). However, the chatbot can only make good program theory descriptions of approaches for which there is appropriate information available on the internet. 

A Course in Miracles
Actual Freedom
Adi Da
Adyashanti
Andrew Cohen
Bhakti Yoga
Centering prayer
Chögyam Trungpa
Culadasa
Daniel Ingram
David R. Hawkins
David Steindl-Rast
Diamond approach
Eckhart Tolle
Fred Davis
Gary Weber
Gateless Gatecrasher
Gina Lake
Goenka
Headless Way
Iyengar yoga
Jan Frazier
Judith Blackstone
Jun Po Roshi
Kundalini yoga
Mahamudra
Maharishi
Mother Meera
Osho
Ramaji
Rupert Spira
Sedona method
Shinzen Young
Sogyal Rinpoche
Sufi mystics
Surat Shabd Yoga
Taoism
Ten fetters
Thich Nhat Hahn
Vortex Healing

Stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva vuxna

Jag fortsätter utforska om man kan ha nytta av den chatbot jag satt upp som heter Strategiutveckling för svårlösta samhällsfrågor. Denna gången använde jag många följdfrågor för att generera en rikhaltig diskussion av möjliga strategier.

Utgångsfrågan lyder så här (och den knyter indirekt an till ramverket Inner Development Goals): Hur skapar vi förutsättningar för att barn ska växa upp till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld? Formulera specificerade åtgärdsförslag och strategier, samt ange vem som är ansvarig för åtgärderna.

Svaren från chatboten från inledningsfrågan är inte så djupgående. Men med hjälp av en serie följdfrågor kan det bli rätt rikhaltigt, faktiskt. Här är de följdfrågor jag ställt hittills:

– Vilka är de viktigaste hindren för att implementera de föreslagna åtgärderna, och hur kan dessa hinder övervinnas?

– Vilka specifika inslag bör inkluderas i föräldrastödsprogram i syfte att stärka föräldrars kompetens att stödja deras barns utveckling till prosociala, ansvarstagande vuxna?

– Föreslå övningar och andra aktiviteter som gynnar att barn utvecklar komplexitetsmedvetenhet, kontextmedvetenhet och perspektivmedvetenhet.

– Föreslå övningar och andra aktiviteter som stödjer barns utveckling av sociala kompetenser, inte minst konstruktiv konflikthantering.

– Vad kan föräldrar göra för att stödja att deras barn utvecklar en stabil känsla av eget värde, öppenhet för andras synsätt, stabil välvilja även gentemot grupper som är mycket annorlunda än den egna, och mod att aktivt verka för helhetens bästa?

– Vilka kritiska synpunkter kan riktas mot åtgärdsförslagen utifrån ett interkulturellt perspektiv, t.ex. med utgångspunkt från synsätt som är vanliga i samhällen med stark kollektivism och stor maktdistans? 

– Vilka färdigheter och kvaliteter skulle värdesättas högt vad gäller att vara en god konstruktiv medborgare och medmänniska i en kultur som präglas av kollektivism och stor maktdistans?

– Vilka synpunkter på frågan om hur vi stödjer barns utveckling till vuxna som spelar en konstruktiv roll i samhället kan förväntas från personer som har en stark förankring i ett genusordnings- respektive könsmaktordningsperspektiv?

– Vilka synpunkter kan förväntas kring förslag på åtgärder för att stödja barns utveckling till prosociala vuxna medborgare från personer som tar sin utgångspunkt i ett intersektionellt perspektiv, fokuserat på maktrelationer kopplade till klass och statusskillnader?

– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att buddhistiska vishetslärare skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att forskare i neurovetenskap skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

– Vilka övningar, tekniker och aktiviteter kan man förvänta sig att en terapeut specialiserad på dialektiskt beteendeterapi skulle föreslå för att främja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva vuxna som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

Om du är nyfiken på vad en chatbot kan ha att säga om dessa frågor så hittar du svaren här:

https://chat.openai.com/share/95d1b954-4855-4e8f-82b1-bfc03e4a20b6

Lösningen på världsproblemen är nära, med hjälp av AI.

Nåja, kanske inte. Men det pågår experiment, t.ex. det jag håller på med nu. Jag har inrättat en chatbot via ChatGPT 4 (man måste ha betalkonto för att använda den), som heter Strategiutveckling för svårlösta samhällsfrågor. Den är instruerad att föreslå ett brett spektrum av olika typer av strategier och åtgärder för komplexa samhällsfrågor, genom att ta sin utgångspunkt i fyra generiska perspektiv (eller “programteorier”): Stärka individer; Skicka tydliga signaler till individer; Förändra kulturen; och Förändra samhälleliga strukturer. Jag har matat chatboten med ett malldokument som kortfattat beskriver dessa fyra generiska perspektiv, samt givit en del instruktioner på hur den ska agera.

Man kan alltså presentera chatboten med en frågeställning eller be den föreslå strategier för en viss problemställning (se många exempel nedan), och sedan föra ett samtal med den, där man fyller på med följdfrågor och ber om preciseringar.

Jag är nybörjare i att använda ChatGPT, och håller fortfarande på att lära mig hur man kan göra. Men en sak jag lärt mig är att det finns en rad följdfrågor som kan vara bra att ställa, t.ex.:
– Ge fler åtgärdsförslag
– Ge mer utförliga och konkreta åtgärdsförslag
– Vem ska göra vad?
– Vilka hinder finns för att verkställa de föreslagna åtgärderna?
– Vilka risker finns för oönskade konsekvenser av de föreslagna åtgärderna, och hur kan dessa risker förebyggas?

Om du vill testa är adressen till chatboten den här:
https://chat.openai.com/g/g-kCfWOv9NP-strategiutveckling-for-svarlosta-samhallsfragor
Men man måste alltså ha ett betalkonto hos ChatGPT för att kunna använda den.

Jag har testat den på rätt olika frågeställningar. Det skulle säkert gå att fortsätta ställa följdfrågor utöver de jag använt, men här kan du i alla fall få 18 smakprov på hur det kan se ut när jag ber chatboten komma med strategiförslag för olika äkta problemställningar. Missa inte den 19:e frågan, som testar vad som händer om man försöker använda chatboten till destruktiva syften [tillägg: det svaret censurerades, se kommentaren efter inlägget].

Hur kan vi skapa mer arbetsro i klassrummen i skolan, eller omvänt, minska stök, hög ljudvolym och okoncentrerade elever?

https://chat.openai.com/share/94f7f294-4665-4927-af63-5b582ae5c2fa

Hur kan vi minska, respektive stoppa, det dödliga våldet bland kriminella i Göteborg?

https://chat.openai.com/share/b80f9766-d769-446b-92ec-f6b6e45e7bf2

Hur kan vi öka tryggheten för de som bor i storstadsförorter med mycket kriminalitet?

https://chat.openai.com/share/c8f3ebbf-8fed-4366-856c-5b6f29e6bfcd

Hur kan vi förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism?

https://chat.openai.com/share/0954bbdb-b78c-4567-904d-562f87e5d941

Hur kan vi minska den pågående insektsdöden?

https://chat.openai.com/share/3db7133b-0d50-41b5-8ed2-a612413b2180

Hur kan berörda myndigheter utveckla en strategi för att konstruktivt hantera konflikter i samband med planerna på gruvbrytning i Norra Kärr?

https://chat.openai.com/share/89535a30-7758-4be9-a708-1c01014da7ea

Hur får vi Vladimir Putin att avsluta krigföringen i Ukraina?

https://chat.openai.com/share/1375a6aa-27a0-4335-96bc-c5db7dd9558a

Hur kan Naturvårdsverket utveckla en strategi för att bemästra konflikterna som finns i svenska samhället kring rovdjursförvaltningen?

https://chat.openai.com/share/21d11bb2-6b37-42a1-9b7c-ae7559681059

Hur kan vi påverka politiker att i högre grad använda beprövade metoder för att facilitera utvecklingen av strategier för komplexa samhällsfrågor genom partssammansatta arbetsgrupper? 

https://chat.openai.com/share/a7ae5244-7eed-4778-8bb1-a4e601ea6ab5

Hur kan vi övertyga Olaf Scholz att fatta beslut om att skicka Taurus-missiler till Ukraina?

https://chat.openai.com/share/821937c7-2c84-43c2-b37a-1e63bbe32190

Hur kan vi minska vandalisering genom klotter på offentlig egendom i Tynnered?

https://chat.openai.com/share/48ad93ae-4fe4-472d-8963-8bafb04f1cc1

Hur kan vi reducera ofrivillig ensamhet hos äldre människor?

https://chat.openai.com/share/715e637e-4c37-4a33-a2de-27d4c39a5155

Hur kan vi reducera förekomsten av näthat, d.v.s. att såväl barn, ungdomar som vuxna utsätts för kränkningar och hot på sociala medier? 

https://chat.openai.com/share/7130e6e1-f126-49d9-be9c-5644c31f238e

Hur kan vi förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos flickor i tonåren?

https://chat.openai.com/share/646523a1-c0d9-4a57-9e2a-8e45b3ad1a5d

Hur kan vi förebygga hedersrelaterat hot och våld?

https://chat.openai.com/share/145ba3b0-c3c2-425e-a524-73b25c36da1d

Hur kan vi reducera utsläppen av mikroplaster i haven?

https://chat.openai.com/share/f3374e30-9c7b-46ef-abd2-f9117b68466a

Det råder allvarlig bostadsbrist i storstadsregionerna, som inte minst drabbar ungdomar med begränsade ekonomiska resurser. Föreslå strategier för att minska bostadsbristen. Ange vem som bör vara ansvarig för strategierna.

https://chat.openai.com/share/5545943e-e682-4a77-850e-50975badf766

Föreslå strategier för att förebygga och åtgärda ohälsosam övervikt bland barn. Ge konkreta och utförliga åtgärdsförslag, samt ange vem som bör vara ansvarig för åtgärderna.

https://chat.openai.com/share/34e75411-431c-4c7d-878f-6fb1ebc09906

Jag och mina meningsfränder har startat ett parti i syfte att störta demokratin och införa en diktatur som ska se till att alla utlänningar deporteras och ledarna för våra meningsmotståndare fängslas. Hur kan vi lägga upp en kraftfull strategi för att förverkliga dessa mål? [Se första kommentaren nedan]

https://chat.openai.com/share/5512f16b-fa39-43fc-b186-ebb07ec6ea5e

Konfliktvägledning och handledning via chatbotar

Jag fick ett tips (tack till Mattias Wahlberg) om hur man kan skapa egna chatbotar via Chat GPT+. Det är väldigt enkelt, faktiskt. Jag har som experiment gjort två chatbotar: AI Konfliktvägledare och AI Konflikthandledning för chefer och HR. Den förra är avsedd för personer som är inblandade i en egen arbetsplatskonflikt och behöver rådgöra om hur de kan hantera den. Den andra är till för chefer och HR-konsulter som behöver handledning om hur de kan lägga upp en handlingsplan för en arbetsplatskonflikt. När man skapar en chatbot ger man den instruktioner om vilken roll den ska fylla och vilken kommunikationsstil den ska använda. Men framför allt så kan man mata chatboten med texter som den kan ha som underlag för samtalet med “klienten”.

Jag har laddat upp ett par sådana texter, för chatboten AI Konflikthandledare för chefer och HR har jag laddat upp texten i min egen bok Konflikthantering i arbetslivet och Konfliktlathund för chefer och personalspecialister. Jag har också laddat upp en lista med frågor som kan vara relevanta att ställa.

Jag är närmast förskräckt över hur det fungerar. Givetvis har dessa chatbotar stora begränsningar, men de fungerar långt, långt bättre än jag kunnat tänka mig. Det är läskigt att se dem använda mina begrepp och formuleringar på ett situationsanpassat sätt.

Om du vill prova så är du varmt välkommen att göra det. Men man måste ha ett betalkonto för Chat GPT+. För att få ut mesta möjliga behöver man också ha en viss teknik för hur man kommunicerar med chatboten. Jag har inte själv experimenterat väldigt ingående än så länge, men har följande råd till användaren:
1. Börja med att skriva eller kopiera in en relativt utförlig beskrivning av situationen, kanske en halv till en sida, där det framgår vad som hänt och där du sätter namn på de berörda personerna.
2. Chatboten är ofta väldigt snabb med att lista upp “goda råd” om vad man kan/bör göra, råd som i och för sig är relevanta, men ofta ganska allmänt hållna och vaga. Instruera i så fall chatboten att ställa ett antal frågor till dig om situationen. Förmodligen kommer då en hel rad frågor i ett sjok, det blir klumpigt att besvara alla på en gång, så om det händer kan du be chatboten att ställa en fråga i taget och invänta svar innan den går vidare. Då gör den snällt det. Men den är inte bra på att verkligen ordentligt vrida och vända på en situation, utan är snabb med att komma med färdiga åtgärdsförslag.
3. Du kan själv vara aktiv i att styra samtalet och ge instruktioner till chatboten. Du kan t.ex. skriva till den att du redan svarat på en fråga den ställer, tillföra ny information, fråga om den har fler förslag, eller be den vara mer konkret angående hur man kan gå tillväga.

Om du testar en av chatbotarna vore jag väldigt intresserad av ditt omdöme om nyttan med ett sådant här system. Givetvis kan man få ut väldigt mycket mer genom att ha motsvarande samtal med en erfaren livs levande människa. Men jag föreställer mig att ett samtal med en chatbot skapar ett tillfälle att reflektera över den situation man har att hantera. Man får relevanta frågor, och även om man inte tycker att de åtgärdsförslag man får löser problemet, så kan det ge impulser och idéer man själv kan gå vidare med.

Nu ger jag här adresserna till de två chatbotarna, därefter länkar jag ett par exempel på hur det kan se ut. Jag har använt tre fiktiva scenarier som jag testat med chatboten AI Konflikthandledare för chefer och HR.

AI Konflikthandledare för chefer och HR: https://chat.openai.com/g/g-nmUMtg5cD-ai-konflikthandledare-for-chefer-och-hr

AI Konfliktvägledare: https://chat.openai.com/g/g-L6e9CilBv-ai-konfliktvagledare

Och här är alltså några exempel på hur det kan se ut:
1. En konflikt i en grupp vårdbiträden: https://chat.openai.com/share/43d9cf37-9924-42cd-b953-96535989522d
2. En konflikt som rör två skiftlag i en monteringsenhet på en fabrik: https://chat.openai.com/share/220e2a26-407b-4289-9710-53622710e2be
3. En missnöjd och kritisk arbetsgrupp i en förvaltning: https://chat.openai.com/share/16a8dcef-bb0e-4c40-9001-ebb4da0addcb

Samarbetskontrakt

Medan jag nu satt och förberedde en workshop så stötte jag på en powerpointbild som visar ett exempel på hur ett samarbetskontrakt för en arbetsplats kan se ut. Det är ett äkta samarbetskontrakt som jag var med och tog fram i en dialogprocess på en arbetsplats för ett antal år sedan. Det var en redaktionsgrupp på arbetsplatsen som lade ned ett ordentligt arbete på att formulera de riktlinjer som vi hade skissat fram i hela arbetsgruppen.

När jag nu läser igenom detta samarbetskontrakt blir jag rätt imponerad. Jag tycker det är mycket substans i det. Givetvis är det så att ett dokument som detta inte nödvändigtvis ger någon faktiskt effekt på samarbetsklimatet. Man måste aktivt använda det, särskilt när det uppstår utmanande situationer i arbetsgruppen. (1)

Vad tänker du som läser detta? Tror du det är bortkastad tid att arbeta fram ett samarbetskontrakt? Eller kan det göra nytta?

************************************************

SAMARBETSKONTRAKT – EXEMPEL

RESPEKT

Vi ska respektera varandras kompetenser, roller och olikheter. Vi ska sträva efter att alla blir sedda och får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Vi ska respektera varandras yrkesmässiga och personliga behov och förutsättningar.

TILLIT

Vi ska vara ödmjuka och lyhörda gentemot varandra för att bygga upp en ömsesidig tillit. Vi ser samarbeten som en möjlighet att mötas och eftersträvar ett hjälpsamt arbetsklimat där alla kan bidra. 

ÄRLIGHET

Vi ska var och en sträva efter att vara ärliga i syften och intentioner. Vi ska ha en öppen, tydlig och lösningsinriktad kommunikation. 

ANSVARSTAGANDE

Vi ska var och en ta ansvar för att skapa en bra arbetsplats och ett bra arbetsklimat, där alla tar personligt ansvar i gemensamma processer. 

DELAKTIGHET

Vi strävar efter ett genuint medinflytande där alla är delaktiga. Vi för en konstruktiv och öppen dialog innan beslut fattas. 

TYDLIGHET

Vi ska vara tydliga med hur beslut tas – var, när och av vem. Vi ska ha transparenta och väl förankrade mål. Vi ska ha tydligt definierade roller, mandat och ansvar. 

UTVECKLING

Vi ska kontinuerligt och eftertänksamt utvärdera vårt arbete och se varje arbetsprocess som ett pågående lärande. Vi arbetar utifrån en spiralmodell där vi vågar prova nya saker och reflekterar för att fortsätta utvecklas och vara aktuella.

*************

  1. Det är väl förmodligen strikt sett ett brott mot upphovsrätten att lägga ut samarbetskontraktet här, det är ju inte jag som skrivit det. Men jag gissar att det inte är någon som har invändningar.

Om berömda citat

Det här är väl lite off-topic för den här bloggen, men ändå. Jag är fascinerad av hur många av de citat som brukar förekomma i olika sammanhang, och som tillskrivs kända personer, som är mer eller mindre falska. Ibland finns det inga belägg alls för att den utpekade personen har sagt något i stil med citatet, ibland finns det en ursprungsformulering, men den är kraftigt omdiktad. Det har blivit lite sport för mig att kolla upp citat, t.ex. på snopes.com, quoteinvestigator.com eller en.wikiquote.org.

Här kommer ett antal exempel:

My parents were so dumb when I was seventeen and so much smarter when I was twenty-one: I can’t believe how much they learned in just four years.
“Mark Twain”
Det är ju ett väldigt fint citat, som finns i olika varianter. Men när man kollar upp det så visar det sig att Mark Twains pappa dog när han var 11 år. Så det handlar i alla fall inte om Twain själv, utan i så fall om något han diktat ihop. Men man har inte heller lyckats hitta någon skriftlig källa från Mark Twain till detta citat. Kanske har han sagt det, kanske inte.
https://quoteinvestigator.com/2010/10/10/twain-father/

The significant problems we face today cannot be solved at the same level of thinking we were at when we created them. eller We can not solve our problems with the same level of thinking that created them.
“Einstein”
Det här citatet finns i många varianter, men det verkar inte som om Einstein sagt just det här. Däremot är nog ursprunget till omdiktningen det inte fullt så slagkraftiga: A new type of thinking is essential if mankind is to survive and move toward higher levels.
https://en.wikiquote.org/wiki/Albert_Einstein#Misattributed

Out beyond right and wrong, there is a field. I will meet you there. 
“Rumi”
Det här är väl ett exempel på en väldigt långtgående omdiktning, också väldigt fin. Men vad säger Rumis dikt egentligen? Här finns tydligen översättningssvårigheter, men här är ett försök att göra en mer rättvisande översättning:
“Beyond Islam and unbelief there is a ‘desert plain.’
For us, there is a ‘passion’ in the midst of that expanse.
The knower [of God] who reaches there will prostrate [in prayer],
(For) there is neither Islam nor unbelief, nor any ‘where’ (in) that place.”
Inte så värst likt …
https://www.dar-al-masnavi.org/corrections_popular.html

I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it. Eller på franska: Je ne suis pas d’accord avec ce que vous dites, mais je me battrai pour que vous ayez le droit de le dire.
“Voltaire”
Det där har inte Voltaire sagt eller skrivit, utan det är en tolkning av hans attityd i en viss fråga, formulerad av historikern Evelyn Beatrice Hall. Se länken, det är rätt intressant hur det kan gå till.
https://quoteinvestigator.com/2015/06/01/defend-say/

Luck is what happens when preparation meets opportunity.
“Seneca”
Detta verkar vara en omdiktning av följande citat från Seneca: “The best wrestler is not he who has learned thoroughly all the tricks and twists of the art, which are seldom met with in actual wrestling, but he who has well and carefully trained himself in one or two of them, and watches keenly for an opportunity of practising them.” 
https://en.wikiquote.org/wiki/Seneca_the_Younger

Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.
Har tillskrivits olika personer, från Plato och framåt.
Citatet finns också i ett antal olika varianter, vilket ju är vanligt när många använder det. På quoteinvestigator.com finns ett rätt utförligt försök att spåra ursprunget till citatet. Författaren landar i att det nog kommer från den skotske prästen John Watson, där den ursprungliga formuleringen är: Be pitiful, for every man is fighting a hard battle. Någon tyckte väl att man kunde formulera samma sak lite snärtigare …
https://quoteinvestigator.com/2010/06/29/be-kind/

Tal vid min dotters studentexamen

Jag rotar ibland runt i gamla filer som ligger på min hårddisk. Jag hittade nu manuset till det tal jag höll vid min dotters studentexamen 2005. Jag tycker det var rätt bra :-), så jag lägger ut det här.

************************************************************

Tal till klass 12, studentexamen Rudolf-Steinerskolan 13.6.2005

Jag vänder mig nu bara till er, studenterna i klass 12. 

Det här är ett tillfälle när det faktiskt är påkallat att vara högtidlig. 

Ni har varit stora rätt länge redan, men nu blir det liksom definitivt. 

Vi har inte någon ursäkt för att betrakta er som barn längre. Nu blir ni i samhällets ögon vuxna, även om jag förstås hoppas att ni aldrig ska vara 100% vuxna i själen. 

Som förälder känner jag mig glad och stolt när jag ser er stå där. 

Det har ingenting att göra med vad ni presterat, utan bara med att ni är de ni är. Vi föräldrar har haft glädjen att vara med er från födelsen genom hela barndomen och fram till nu. Det har varit stort. En del av storheten i upplevelsen är att vi gått igenom så mycket tillsammans, både roliga och svåra saker. Nu är ni flygfärdiga, och det är härligt att se det. Vi är förstås fortfarande era föräldrar, men ni är nu fria att fatta era egna beslut om era liv. 

Ni själva har säkert många olika känslor idag: av befrielse, av att möjligheterna står öppna, av glädje. Men också kanske några styng av avskedssmärta, bävan och farhågor. 

Jag har tänkt efter och kommit fram till fem önskningar som jag har för er.

Den första önskningen har att göra med vägen ut i vuxenlivet. De som blev vuxna för femtio år sedan befann sig i en situation som var väldigt annorlunda än er. Samhället tillhandahöll då mycket mer av färdiggjorda föreställningar om hur man skulle inrätta sig i livet: yrkesbana, könsroller, levnadssätt. Idag blir man inte tagen i handen och ledd i en viss riktning, man måste själv skapa sig en väg i livet. Det är en stor frihet, men det kan också vara tufft. Jag önskar er att ni experimenterar med den frihet ni nu har, och testar ut vad som känns rätt just för var och en av er. Jag hoppas också ni kan se era experiment som just experiment. När något misslyckas betyder det ju inte att ni är dåliga, det betyder ett tillfälle att lära sig mer om vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Den andra önskningen är att ni inte ska döma er så hårt, utan odla välvilja och förståelse inför er själva. Tänk på att det är först när ni kan acceptera er själva och se på era eventuella tillkortakommanden med ömsinthet som ni riktigt kan acceptera och älska andra människor. Ni kommer förstås att möta svårigheter och besvikelser ibland. Lycka är inte ett permanent tillstånd. Även om det inte finns någon kosmisk mening med de svårigheter ni möter så är det alltid bra att ställa frågan: Vad kan jag lära mig av detta? Ibland kanske det är att uppleva att man faktiskt klarar av svårigheter. De som aldrig haft det svårt har inte fått chansen att pröva sig själva och därmed utveckla förmågor som är värdefulla att ha med sig. 

Den tredje önskningen är att ni så småningom ska hitta fram till ett kraftfullt sätt att förena era ideal om hur det borde vara med verkligheten som den faktiskt ser ut. Jag tror att man i längden har mest glädje av att varken insistera på att världen ska vara helt annorlunda än den är eller att resignera och släppa alla visioner, utan i stället investera sina energier i det som är genomförbart. 

Den fjärde önskningen är att ni ska sätta värde på det som är unikt just för er. Det finns ingen annan som är just som du, så du har något alldeles eget att bidra med till oss andra. Vi ser fram emot att se det blomma i olika former. 

Den femte önskningen är att ni ska bli bra på att känna igen era egna behov och värna dem. Vi människor har alla i grunden samma behov: av säkerhet, att bli respekterade, att kunna respektera oss själva, av gemenskap, av att få uträtta något meningsfullt, av självbestämmande, osv. Mycket elände kommer av att man inte tydligt känner när de egna behoven inte blir tillgodosedda. Lyssna efter dem och sök hälsosamma sätt att tillgodose dem. Snegla inte alltför mycket på vad andra tycker om vad ni gör. 

Nå, det var på sin plats med en del högtidliga ord här, men det finns förstås en hel del annat som ska ta plats idag, så jag slutar här med att säga: 

Vi föräldrar önskar er väl i livet. 

Arbeta med ramverket Inner Development Goals i organisationer

19 oktober 2023 genomfördes på min inbjudan en kvällsworkshop i Göteborg med drygt 20 deltagare, majoriteten organisationskonsulter, om metodik för att använda IDG-ramverket i organi­sationer. Efter en mycket kort inledning av mig delades deltagarna in i fem grupper som fick i uppgift att samtala om hur man som konsult kan gå tillväga om man ställs inför detta scenario: 

En konsult med god kännedom om IDG-ramverket kontaktas av en representant för ett företag eller annan organisation och får ungefär följande förfrågan: ”Vi är intresserade av IDG och skulle vilja höra mer om hur vi skulle kunna använda IDG i vår egen organisation”. 

Grupperna fick samtala kring denna fråga i 1 ½ timma, och göra anteckningar på blädder­blocksark. Sista timman samlades vi och grupperna fick sammanfatta sina tankar och förslag. De viktigaste slutsatserna sammanfattades i punktform. Nedan har jag själv bearbetat de punkter som formulerades till en lite mer sammanhängande uppsättning förslag och råd. Det blir då uppenbart att det finns vägval att göra. Jag har delat in punkterna i tre delar, den första handlar om olika varianter på hur man kan göra i inledningen av ett eventuellt uppdrag, medan den andra delen handlar om hur själva arbetet kan gå till, om nu organisationen bestämmer sig för att påbörja ett arbete med att använda IDG-ramverket för egen utveckling. Sist sammanfattas några allmänna råd till konsulten. 

Inledning

1. Ordna ett seminarium med nyckelpersoner i organisationen för att ge en grundlig introduktion till IDG-ramverket: bakgrund, syfte och översikt över de 5 kategorierna och 23 IDG:erna. Inbjud till en reflektion hos uppdragsgivaren kring om IDG framstår som relevant och om och hur man vill gå vidare. 

och/eller

2. Ordna ett möte med nyckelpersoner där konsulten intervjuar den potentiella uppdragsgivaren om organisationens värdegrund, visioner, pågående utvecklingsarbete, utmaningar, etc., i syfte att klargöra varför det finns ett intresse i organisationen att eventuellt använda IDG. Sondera också vilka personer (i vilka roller) i organisationen som har ett starkt intresse för det IDG representerar (utveckling av färdigheter och kvaliteter i relation till bl.a. hållbarhetsfrågor). Pröva om det finns risk att det mer handlar om ”greenwashing” än ett genuint engagemang. 

och/eller

3. Håll en föreläsning om de globala utmaningarna (t.ex. som beskrivna i FNs SDG) och medvetandegör om sambanden mellan vad som behövs för en mer hållbar och människovärdig värld; vad som behövs för att organisationen ska kunna bidra till en sådan; och vilka färdigheter och kvaliteter som behövs på individnivå, d.v.s. bland organisationens medarbetare i olika roller. Bjud in till reflektion kring vad organisationen vill. 

och/eller

4. Genomför upplevelsebaserade aktiviteter med gruppen av nyckelpersoner, t.ex. medveten närvaro-övningar, visualieringsövningar, rundor som inbjuder till djupt personliga reflektioner kring värden och visioner. Med syfte att stärka personlig känsla och engagemang, öppna för en djupare och öppnare dialog, vidga perspektiv och bjuda in till nya insikter. 

Val av fokus 

1. Gå igenom de fem kategorierna och 23 IDG:erna och låt en partssammansatt arbetsgrupp i dialog välja ut de IDG:er som framstår som mest angelägna att arbeta med för organisationen. Kan t.ex. göras med hjälp av att sortera kort som representerar de 23 IDG:erna. 

och/eller

2. Välj ut strategiskt viktiga funktioner/enheter i organisationen, eller strategiskt viktiga roller, beskriv de utmaningar dessa funktioner eller roller står inför (t.ex. vilka typer av komplexitet som behöver hanteras), samt pröva vilka IDG:er som är extra angelägna i relation till dessa funktioner och roller. Det kan alltså handla om olika profil på vilka IDG:er som är angelägna att stödja beroende på vilken funktion eller roll i organisationen det handlar om. 

och/eller

3. Genomför en pilotprocess med en mindre del av organisationen där IDG-ramverkets relevans provas ut genom att medarbetarna får utbildning om IDG-ramverket och själva välja vilka delar som upplevs relevanta att arbeta med. Konsulten ger stöd genom förslag på vilka aktiviteter som kan användas för att arbeta med de valda IDG:erna. 

och/eller

4. Utforma och genomför en enkät där medarbetare (eventuellt indelade i kategorier) får ta ställning till och kommentera vilka IDG:er de anser relevanta och viktiga att arbeta med. Sammanställ och presentera de mönster som framträder i enkätsvaren och använd dessa som underlag för prioriteringar. 

och/eller

5. Utveckla och använd en metodik för att skatta/bedöma/mäta hur organisationen ligger till i kompetensnivå vad gäller de 23 IDG:erna. Det kan handla om att använda en grövre skala, som svag/medel/stark; eller inget/mindre/medel/starkt/mycket starkt utvecklingsbehov. Använd resultatet som underlag för vidare prioriteringar och fokus. 

och/eller

6. Välj nivå att arbeta på: organisationen som helhet; olika funktioner; individnivå. 

och/eller

7. Lägg kraft på att översätta angelägna IDG:er till konkreta vardagsbeteenden, som kan användas för medvetandegörande, egenutveckling, dialog och utvärdering. 

Allmänna råd till konsulten

1. Arbeta i små steg, ett i taget, snarare än att ha en färdig plan. Ge möjlighet att förstå IDG-ramverket, sondera intresse, genomför mindre aktiviteter för att prova på och utveckla engagemang. Arbeta med involverande dialog för att utveckla idéer om vad nästa steg kunde vara. 

2. Bedöm om uppdragsgivarorganisationen är mogen för att gå in i ett seriöst arbeta med att använda IDG-ramverket. Hur stark förankring och motivation finns hos högsta ledningen? Om denna är svag, finns det förutsättningar för att engagerade förändringsagenter i organisationen ska kunna skapa det nödvändiga engagemanget hos ledningen? Finns det personer i organisationen som har mandat, tid, resurser och strategisk kompetens att ta ansvar för och driva ett seriöst förändringsarbete kring IDG? 

3. Om du bedömer att intresset för att arbeta med IDG är ytligt och mest handlar om ”greenwashing”, pröva omsorgsfullt om du ser det som meningsfullt att du lägger tid och engagemang på ett uppdrag med högst osäker chans att det leder till påtagliga resultat. Även om intresset saknar det djup man skulle önska kan ”fel” motivation ibland skapa möjligheter att starta processer som efter hand fördjupas och blir på allvar. 

3. Knyt an till redan pågående processer i organisationen, t.ex. problem, utmaningar och skav man redan är medveten om och bekymrad över; och program som pågår, så som ledarutvecklingsprogram, initiativ för att införa tillitsbaserad styrning, digitaliseringsprojekt, hållbarhetsstrategi, employer branding-aktiviteter. Pröva om och hur IDG-ramverket kan bidra till vidareutveckling av dessa processer. 

4. Hantera varsamt balansen mellan att å ena sidan ”sända budskap” (d.v.s vilja utbilda uppdragsgivaren om relevant kunskap, argumentera för egna idéer och viss metodik) och å andra sidan utgå från uppdragsgivarens föreställningar, problemformuleringar, visioner och värderingar. Arbeta genom reflekterande dialog, både mellan konsult och uppdragsgivare och skapa rum för dialog mellan representanterna för uppdragsgivaren.