Vad ska man lära sig på universitetet? Hur insikt i den ”dolda läroplanen” kan hjälpa dig lyckas bättre med dina studier och utveckla generell kompetens

Skriften med ovanstående titel riktar sig till universitetsstudenter och syftar till att läsaren ska få större klarhet om vad som förväntas av studenter på högskolenivå, samt vilka typer av generella kompetenser de kan utveckla under sin studietid. Universitetslärare förväntar sig att studenterna ska tillägna sig färdigheter i att förstå, kunna dra välgrundade slutsatser, kunna kritiskt granska validitet i påståenden och självständigt använda olika teoribildningar och perspektiv. Vi är inte alltid så bra på att förklara för våra kursdeltagare vad det är vi hoppas ska hända med dem under utbildningen, utöver att de ska lära sig fakta och begrepp. Skriften syftar till att synliggöra den “dolda läroplanen”, som syftar till att främja genomgripande förändringar i hur studenterna varseblir, förstår och hanterar en komplex verklighet. 

Skriften kan läsas på en grundläggande nivå, där en enkel indelning i fyra nivåer av lärande används som utgångspunkt: fakta, samband, system och perspektiv. Skriften förklarar vad dessa nivåer innebär, visar hur de kommer till uttryck i de kurser studenterna läser, samt hur studenterna kan använda nivåerna i sina lärandestrategier och examinationer. Men skriften erbjuder också en avancerad nivå, för den som vill nå en djupare förståelse. I tre kapitel behandlas stadier i utvecklingen av kritiskt tänkande från prereflektivt till reflektivt tänkande (forskning inom fältet reflective judgment och skills of argument); dialektiska tankeformer (DTF) för att navigera i komplexitet: samt den pedagogiska modellen medvetenhets­kom­passen som beskriver fem typer av medvetenhet.

Genom konkreta exempel från olika kunskapsområden och praktiska råd visar skriften hur studenter aktivt kan arbeta med sin egen utveckling. Målet är att göra studenterna medvetna om vilka förmågor som faktiskt tränas genom universitetsutbildningen – förmågor som är avgörande både för studieframgång och för framtida yrkesliv som kompetenta, tänkande professionella.

Skriften är samförfattad av Thomas Jordan, docent och tidigare lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och språkmodellen Claude. 

Och här är länken till skriften:
http://perspectus.se/tj/publikationer/Skriftserie_2025.14_Vadskamanlarasig.pdf 

Konflikthantering och konfliktförebyggande i politiska partier.  

Vägledning för att bygga en robust samarbetskultur

Jag har just publicerat en omfattande skrift riktad till svenska politiska partier om hur de kan bygga bättre förutsättningar att förebygga och hantera interna konflikter. Nedan kopierar jag in informationsbladet jag gjort om skriften:

En ny skrift för svenska politiska partier
Politiker är specialister på att hantera konflikter vad gäller de politiska sakfrågorna, men inte alltid lika tränade i att hantera de interna konflikter som oundvikligen uppstår i det interna parti­arbetet. Skriften Konflikthantering och konfliktförebyggande i politiska partier ger konkret vägledning till strategier för att förebygga och hantera destruktiva konflikter inom partiorga­ni­sa­tioner på olika nivåer. Skriften är gratis och fri att sprida och använda för var och en: 
Ladda ner skriften här

Vem vänder sig skriften till?
Skriften riktar sig till partiledningar, verksamhetsutvecklare, ombudsmän, förtroendevalda med organisationsansvar och andra partiaktiva som är angelägna om att bidra till en välfungerande partiorganisation och ett konstruktivt socialt klimat. 

Vad innehåller skriften?
Skriften består av tio kapitel som tillsammans ger en helhetsbild av konfliktförebyggande och konflikthantering anpassad för politiska partiers särskilda förutsättningar. Läsaren får kunskap om:

  • Partiers unika utmaningar – hur ideologisk grund, frivilligorganisation, dubbla strukturer och demokratisk styrning påverkar konfliktdynamiker
  • Konfliktpotential – verktyg för att systematiskt inventera teman med konflikt­potential
  • Konfliktkunskap – fördjupad förståelse för konfliktprocesser och eskalerings­dynamik
  • Strategier för en robust samarbetskultur – ett omfattande åtgärdsbibliotek för att förebygga och hantera konflikter
  • Praktisk tillämpning – konkreta exempel och checklistor för nationell, regional och lokal nivå

Skriften innehåller även bilagor med arbetsblad, checklistor och verktyg för organisations­diagnos som direkt kan användas i det praktiska arbetet.

Konkret nytta för partiorganisationer
Med stöd av skriften kan partier identifiera och verkställa konkreta åtgärder för att:

  • Bygga en organisation som har stöd för att hantera såväl meningsskiljaktigheter kring sakfrågor som friktioner mellan personer innan de utvecklas till regelrätta konflikter
  • Reducera risken att interna konflikter får destruktiva konsekvenser
  • Främja ett socialt klimat av konstruktiv och öppen kommunikation inom partiet. 
  • Utveckla förutsättningar att kunna använda konflikter som källa till lärande och för­bätt­ring

Författare och bakgrund
Skriften är författad av Thomas Jordan, docent och tidigare lektor i arbetsvetenskap vid Göte­borgs universitet, med över 30 års erfarenhet av forskning, utbildning och handledning kring konflikter i organisationer, och AI-systemen Claude och ChatGPT.  Arbetet bygger bland annat på ramverket från boken Att bygga en robust samarbetskultur av Carlson, Jordan och Olheim, anpassat till politiska partiers särskilda förutsättningar och utmaningar.

Kontakt
Thomas Jordan
E-post: thomas.jordan@perspectus.se
Telefon: 072-200 6710

Skriftens innehåll finns också tillgänglig som en interaktiv chatbot för partiorganisationer som vill ha stöd i att tillämpa innehållet på sin specifika situation. Här är länk till en sida där chat­boten finns:  
Konfliktförebyggande i politiska partier


“Alla som varit engagerade i ett politiskt parti under en längre tid har varit med om konflikter som lett till att individer farit illa, att man varit tvungen att gå igenom påfrestande och tidskrävande hanteringsprocesser och att partiets anseende försämrats. Denna skrift visar hur er organisation kan bli mer robust.”