Month: January 2026

Integrativa strategier för komplexa samhällsfrågor

Ett område där jag verkligen tror att generativ AI kan göra nytta är utveckling av mer allsidiga strategier för komplexa samhällsfrågor, som social problematik, brottsbekämpning, miljö- och klimatfrågor och samhällskonflikter. Generativ AI, som via ChatGPT, Claude, Gemini med flera system, är bra på att greppa mönstren i olika perspektiv och använda dessa mönster för att föreslå strategier för specifika problemområden.

Mitt senaste experiment tog sin utgångspunkt i begreppet “sociala ontologier”. En social ontologi är en uppsättning föreställningar om vad samhället (eller det sociala) är, och, särskilt viktigt, genom vilka processer samhället förändras. Våra sätt att tänka om vad ett samhälle är leder till att vi har vissa trosföreställningar om vilka mekanismer som kan sättas i arbete för att uppnå önskade förändringar. Till exempel då att lösa komplexa problem, eller förverkliga en vision.

Jag bad ChatGPT att identifiera och beskriva ett antal sociala ontologier. ChatGPT identifierade 12 sådana, kortfattat beskrivna. Sedan bad jag Claude att pröva om det fanns ytterligare relevanta sociala ontologier som ChatGPT hade missat. Resultatet blev en förteckning över 19 olika sociala ontologier, var och en med sina egna förändringsteorier. En del av dem överlappar till viss del, men de är alla särpräglade på något sätt. Det blir ju för svårt för våra mänskliga hjärnor att hålla reda på 19 sociala ontologier. Men AI tycker inte det är ett problem, så följ med ett steg till.

Här är en lista på namnen på de 19 sociala ontologierna :
1. Individualistisk-beteendemässig ontologi
2. Psykologisk-utvecklingsmässig ontologi
3. Institutionell ontologi
4. Strukturell-materiell ontologi
5. Makt- och konfliktontologi
6. Anarkistisk/horisontalistisk ontologi
7. Kulturell-symbolisk ontologi
8. Religiös/teologisk ontologi
9. Nationalistisk/civilisatorisk ontologi
10. Relationell ontologi
11. Kommunitär ontologi
12. Omsorgsetisk ontologi
13. Praktikontologi
14. Funktionalistisk ontologi
15. Libertariansk/spontan ordning-ontologi
16. System- och komplexitetsontologi
17. Nätverksontologi
18. Teknologisk/kybernetisk ontologi
19. Ekologisk/posthuman ontologi

I nästa steg bad jag Claude att skriva mer fylliga beskrivningar av de 19 ontologierna, särskilt deras respektive typiska förändringsteorier och åtgärdsförslag. Om du vill kan du öppna denna länk och se beskrivningarna (texten är på engelska).

När jag hade denna typologi kunde jag börja testa den. Jag bad Claude göra en analys av Tidöregeringens kriminalpolitik, med särskild inriktning på bekämpning av kriminella gäng i storstadsförorter. Jag instruerade Claude att bedöma, på en skala från 0 till 5 hur framträdande var och en av de 19 ontologierna är i regeringens politik. Jag bad också Claude göra ett spindeldiagram för att visualisera skillnaderna. Se resultatet på denna länk. Som kontrast bad jag Claude att göra en likadan analys av Vänsterpartiets kriminalpolitik, se denna länk.

Därefter gav jag Claude följande instruktion: Skriv en essä med kortfattade beskrivningar om huvuddragen i hur var och en av de 19 ontologierna skulle utforma en strategi för att bekämpa kriminella nätverk i storstadsförorter, respektive förebygga rekrytering till kriminella nätverk. Skriv ett avslutande utförligt avsnitt med ett integrativt åtgärdspaket som kombinerar de mest lovande och rimliga förändringsteorierna och strategierna från ett urval av de 19 ontologierna.

När jag läste igenom Claudes essä så tyckte jag nog att de flesta av de föreslagna strategierna redan används, så jag frågade Claude om det är några av de föreslagna åtgärderna som inte används idag. Claude medgav då att de flesta redan används, fast ofullständigt. Claude sorterade alla föreslagna åtgärder i tre kategorier: Åtgärder som är relativt nya eller inte fullt implementerade; Åtgärder som finns men är underfinansierade eller ojämnt implementerade; samt Åtgärder som i huvudsak redan finns, och pekade på behovet av en mer sammanhållen, systematisk och nationell strategi. Se hela essän på denna länk.

Att göra det här från början till slut tog väl ett par timmar (inklusive då att skriva detta blogginlägg).

En förhoppning jag har är att användning av generativ AI för att belysa komplexa samhällsfrågor ska motverka det som ibland kallas “monologisk rationalitet”, d.v.s. att man bara använder ett perspektiv för att tolka verkligheten och utveckla strategier att hantera de utmaningar som finns. Det jag beskriver ovan är ju bara början. Vi kan välja ut befintliga strategier, alternativ konstruera nya, och sedan använda en typologi som den jag lät ChatGPT och Claude göra för att formulera invändningar mot respektive strategi, samt föreslå hur man kan förbättra strategierna så att de är mer heltäckande och i möjligaste mån förebygger oönskade negativa konsekvenser av de åtgärder som föreslås.

Mikroanalys av skav i kommunikation

Trots titeln på detta inlägg är utgångspunkten min fortsatta skräckblandade fascination över vad generativ AI nu är kapabla att göra. Jag ska illustrera med ett exempel som i sig är högst meningsfullt (tycker jag): en modell som kan användas för att förstå vad som händer i kommunikationen mellan två personer när det uppstår återkommande friktioner och konflikt.

Så här: Jag hade i december förra året en tredje halvdag inom ramen för ett uppdrag för en enhet med kvalificerade analytiker. De två föregående halvdagarna hade lett fram till att det fanns ett behov av att arbeta med temat intern kommunikation kollegor emellan. Jag gjorde ett antal olika saker under de tre timmarna vi hade. En av dem var att med utgångspunkt från ett konkretiserat scenario presentera en modell för “mikroanalys av kommunikationssituationer med skav”. Inte full konflikt, men ändå betydande irritation och andra reaktioner. Modellen ser väldigt komplicerad ut, men om man presenterar den steg för steg så kan den vara en bra utgångspunkt för samtal om vad det är som händer i sådana situationer.

Idag gjorde jag ett AI-experiment. Den första powerpointbilden (av 2) är animerad i 9 steg. Jag gjorde om den till 10 (+1) separata bilder och skrev ut dem i pdf-format. Här är en länk till pdf-filen.

Sedan laddade jag upp pdf-filen till Claude [AI] med följande instruktion:
Skriv en föredragstext baserad på bifogad pdf om kommunikation mellan två personer där det finns en begynnande eller pågående relationskonflikt. Efter ett par sekunder producerade Claude då en föredragstext. Den kan du se på denna länk. Hoppla … Hur i hundan can Claude skriva en så bra text om modellen bara med utgångspunkt från en serie powerpointbilder med boxar och pilar och ytterst lite text??

Men sedan gjorde jag två saker till. Jag laddade upp Claudes text plus pdf:en med powerpointbilderna till NotebookLM. Sedan bad jag NotebookLM att göra ett poddsamtal baserat på Claudes text. Vis av erfarenheten skrev jag följande instruktion: Samtala om filens innehåll i en saklig, professionell stil. Undvik att avbryta varandra, och undvik hurtiga ord, t.ex. ”exakt”, ”precis”, ”okej”. Sedan får man ha väldigt tålamod i 4-5 minuter innan man kan ladda ner poddsamtalet. Du kan lyssna på det via denna länk (knappt 15 minuter långt):

Därefter bad jag NotebookLM att också göra en video baserad på samma material. Då får man både bilder (helt andra än i pdf:en med powerpointbilder) och berättande tal. Den videon kan du se via denna länk.

Jag tycker det här är skrämmande. Jag borde ha vant mig vid det här laget, jag har ju ändå hållit på rätt länge nu att experimentera med generativ AIs talanger som författare. Men jag blir ändå smått chockad. Hur kommer den här teknologin att förvandla samhället? Omöjligt att förutse, men förändringarna kommer att vara genomgripande.

Jag tycker inte det går att förneka att det faktiskt ofta blir bra. Ibland väldigt bra.

I den nya webbutiken (resurser.thomasjordan.se) jag just satt upp kommer jag säkert framöver att lägga ut flera böcker, skrifter och kanske även ljudmaterial som är samskapat med generativ AI. Jag tvekar att använda syntetiska röster annat än i undantagsfall. Men kanske kommer vi att vänja oss och inte tycka det är konstigt alls. Det är en ny genre, med sina egna särdrag. Liksom AI-författade böcker och annat material.