En utvärdering av projektet Etableringslyftet
Jag arbetade under våren 2025 med ett utvärderingsuppdrag av “Etableringslyftet”, ett projekt som drivs av Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna kommuner, och i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Verksamheten syftar till stödja utrikesfödda arbetslösa att få ett jobb, alternativt påbörja studier som leder till arbete. Projektet har haft mycket goda resultat, och mitt uppdrag handlade om att analysera vad i arbetsformerna som kan förklara dessa resultat. För att förstå det var det nödvändigt att ingående inventera och beskriva hindren för utrikesfödda inträde på arbetsmarknaden. Det handlar verkligen inte bara om att det finns ont om lediga jobb, eller att utrikesfödda diskrimineras på arbetsmarknaden (vilket givetvis förekommer). Det visade sig att hinder finns i hur våra samhällsstrukturer fungerar, men också hos de arbetslösa utrikesfödda själva, samt på arbetsgivarsidan.
Efter en ingående genomgång av de olikartade typer av hinder som kan förekomma var min uppgift att inventera och beskriva de arbetsformer Etableringslyftet utvecklat för att överbrygga dessa hinder. Min bedömning är att det finns mycket betydelsefulla lärdomar att utvinna från Etableringslyftets arbetssätt och organisation, lärdomar som om de får spridning och leder till förändringar i hur svenska samhället stödjer integration, skulle kunna göra stor skillnad. Detta är förstås en mycket betydelsefull samhällsfråga, kanske kan man till och med benämna det en ödesfråga. Ett omfattande utanförskap bland utrikesfödda skapar grogrund för fattigdom, begränsningar i individernas möjligheter att skapa meningsfulla livsvägar och bidra till samhället, och i värsta fall kriminalitet.
Jag är ju som författare till rapporten jävig, men min övertygelse är att denna utvärdering innehåller mycket viktiga perspektiv för att utveckla en mer verksam integrationspolitik runt om i svenska samhället. Jag hoppas därför att ansvariga i olika roller läser rapporten och överväger vilka möjligheter den pekar på.
Rapporten kan laddas ner via denna länk. Hör gärna av dig till mig om du vill resonera om något. Det var meningsfullt och roligt att genomföra det här utvärderingsuppdraget, och jag är förstås öppen för att åta mig nya uppdrag av liknande slag.
När vi 2018 skrev den första ansökan till ESF fanns en förhoppning om att hitta ett format som skulle gynna såväl samhället som helhet som den enskilda individen och arbetsgivare i våra tre kommuner. Vi var övertygade om att våra tre kommuner bildade en gemensam arbetsmarknad och att vi behövde våra tre kommuners samlade volym av arbetslösa personer för att kvalitativt kunna matcha arbete mot individ. Det fanns också en önskan om att personalen helst skulle vara flerspråkig för att kunna möta deltagarna på deras moderspråk.
Det var ingången till att ansökan lämnades in.
Skulle projektet bedömas vara framgångsrikt måste det generera resultat, dvs arbete till individen och arbetskraft till arbetsgivaren. Resultat som förhoppningsvis bidrog till att individen etablerades långsiktigt på arbetsmarknaden. Förutsättningen var att individen och arbetsgivaren genom Etableringslyftet fick stöd före, under och efter att praktikperioden genomförts och denna lett till en anställning.
Allt detta har Etableringslyftet genomfört på ett oerhört bra sätt. Statistiken som visar hur situationen ser ut för individen efter 13 månader är otroligt bra.
Etableringslyftet har under projektperioden dessutom parallellt utvecklat ett arbetssätt som bildar skola för hur ett integrationsarbete ska gå till för att individen ska förstå landet Sverige och hur denne ska manövrera och ha tillit till sitt nya hemland.
Projektet har bevisligen levererat och det känns bra att det nu finns en plan för omhändertagandet, det har varit en lång resa.
Tack för din kommentar, Mikael, det kändes mycket meningsfullt att få göra den här genomlysningen, och jag hoppas verkligen att lärdomarna tas tillvara. Inte bara hos er, utan också på andra håll.