Jag tänkte att det kanske finns en viss poäng med att blogga i alla fall. Inte för att jag tror jag ska nå en mängd människor på det sättet, men mer för att det är ett anspråkslöst sätt att formulera tankar. När jag sätter mig för att skriva en text avsedd för min webbplats Arbetsplatskonflikt eller för en rapport eller artikel, då fastnar jag genast i en drift att formulera mig väldigt överlagt och precist. Det är hämmande. I en blogg kan man skriva mer spontant. Jag behöver helt enkelt träna på det. Men det är också så att jag tänker bäst när jag skriver. Att skriva blogginlägg kan vara ett sätt att få fatt i tankar, vidareutveckla dem och kanske på kuppen nå en och annan intresserad . . .
Jag har en hel del teman jag skulle vilja reflektera kring. T.ex. allt jag tänker när jag ögnar igenom “Veckans brott” på Flashback, särskilt de mönster jag ser hos skribenter med rasistiska resonemang.
Nu provar jag mig fram lite för att begripa mig på hur bloggandet fungerar . . .