Deanna Kuhn om hur människor bildar sig uppfattningar om samhällsfrågor

Deanna Kuhn är enligt min uppfattning en av de mest angelägna forskarna att bekanta sig med om man bryr sig om samhällsutvecklingen. Jag har skrivit om hennes forskning förut, men återkommer till den ofta. Deanna Kuhn har mycket ingående forskat om hur människor bildar sig uppfattningar om samhällsfrågor, med tonvikt på skillnaderna i hur medvetna olika personer är om att det kan finnas olika omständigheter man behöver uppmärksamma för att förstå orsakssammanhang och andra omständigheter.

När jag nu experimenterar på olika sätt med AI-tjänster så tänkte jag att jag skulle prova att låta ChatGPTs “deep research”-funktion sammanfatta centrala slutsatser i Deanna Kuhns forskning. Jag gav ChatGPT följande uppgift:

”Forskaren Deanna Kuhn använder nyckelbegreppet “skills of argument”, inte minst i boken med namnet The Skills of Argument. Förklara Kuhns teoribildning om olika former för hur människor bildar sig uppfattningar. Lägg särskild vikt vid nyckelbegrepp hos Kuhn, som “generalized script” “specific script”, “pseudoevidence script”, “single cause”, “multiple cause”. Skapa också en stadie­modell över människors utveckling av “skills of argument” från mindre till mer sofistikerade sätt att forma uppfattningar.”

Jag tycker att det blev väldigt bra. Jag har gått igenom texten och redigerat en hel del: bytt ut ord som inte var så väl valda, formulerat om, gjort något tillägg, och formaterat om texten. Men i stort sett är det ChatGPTs text.

Jag gjorde en pdf av texten, du kan öppna den via denna länk.

Konflikter i nära relationer: Infrusna behov och försvar

Thomas Jordan [1]

Vi människor har grundläggande behov som behöver uppfyllas för att vi ska må bra, kunna utvecklas och ha välfungerande relationer med andra människor. När ett litet barn inte får viktiga grundbehov tillgodosedda uppstår smärta. För att hantera denna smärta utvecklar barnet olika försvarsmekanismer. Denna dynamik beskrivs i den bifogade figuren som syftar till att ge en förståelse för hur tidiga erfarenheter påverkar vuxnas förmåga att relatera till sig själva och andra. 

Figur 1. Infrusna behov och försvar
[Om du inte ser figuren, prova att klicka på den tomma rutan. Fungerar inte det, gå till kommentaren efter bloggtexten, där finns en pdf-version av samma text]

Barnets behov och konsekvenser när de inte uppfylls

I en ideal värld blir barnets behov av trygghet, kärlek, förståelse och autonomi i rimlig grad uppfyllda av vuxna i barnets närhet. Men så är det ju inte alltid. Här är exempel på behov som barnet kan ha men som inte blir uppfyllda:

  • Trygghet och en känsla av att vara skyddad
  • Ovillkorlig kärlek och acceptans
  • Emotionell närvaro, värme och lyhördhet från vårdnadshavare
  • Bekräftelse på barnets känslor och upplevelser
  • Möjlighet att uttrycka sig fritt utan rädsla för att bli avvisad
  • En balans mellan frihet och vägledning
  • Förutsägbarhet och stabilitet i vardagen
  • Att bli sedd och förstådd i sin unika personlighet

Om dessa behov inte tillgodoses väcks känslomässig smärta. Eftersom barnet inte har möjlig­het att hantera denna smärta på ett medvetet sätt utvecklar barnet försvarsmekanismer för att skydda sig från det smärtsamma. Vanliga försvarsmekanismer inkluderar:

  • Undvikande: Barnet drar sig undan känslomässig närhet för att undvika risken att bli sårad.
  • Överanpassning: Barnet anpassar sig ständigt till andras behov och förväntningar för att känna sig accepterad.
  • Kontrollbehov: Ett starkt behov av kontroll uppstår för att hantera känslan av osäkerhet.
  • Överdriven självständighet: En rädsla för att lita på andra leder till att barnet försöker klara allt själv.
  • Aggressivitet eller försvarsställning: Barnet reagerar med ilska eller avvisande attityd för att skydda sig från känslomässig smärta.

Dessa försvar hjälper barnet att hantera en känslomässigt otillgänglig omgivning, men de innebär att barnet skyddar sig från att känna behoven och de känslor ouppfyllda behov väcker. Behoven blir då infrusna: de ligger kvar inkapslade i barnet och följer sedan med under upp­växten. De finns kvar som en längtan efter det som saknades, men personen har inte full kontakt med sina infrusna behov. De försvarsmekanismer barnet utvecklat riskerar också att bli infrusna och bidrar till att forma en karaktärsstruktur som i hög grad kan påverka möjlig­heterna att som vuxen möta andra människor med öppenhet och spontanitet. I stället för att vara fri att möta andra människor efter de omständigheter som finns i nuet drivs personen av sina infrusna behov, och hindras i sina relationer av sina infrusna försvar. Behoven och för­svaren aktiveras lätt av olika saker som händer i mötet med andra, särskilt då i nära relationer. 

Problematiska relationsmönster

De infrusna behoven och försvaren påverkar inte bara individen själv, utan även hur denne relaterar till andra. De infrusna behoven är i hög grad ett litet barns behov, som ligger kvar därinne hos den vuxne. När behoven gör sig påminda är det då barnets behov, snarare än en vuxen persons grundbehov som träder fram, vilket kan göra det svårt för den vuxne att mötas i en relation med annan vuxen på ett vuxet sätt. När infrusna försvarsmekanismer aktiveras i nära relationer kan de skapa dysfunktionella relationsmönster som förstärker känslomässig distans, missförstånd och konflikt. Några vanliga mönster inkluderar:

  • Beroende-relationer: En person som bär på ett ouppfyllt behov av trygghet och bekräftelse kan utveckla ett starkt känslomässigt beroende av sin partner och ständigt söka närhet och bekräftelse på ett sätt som känns kvävande för den andre.
  • Undvikande relationer: En person som har lärt sig att närhet är farligt kan undvika djupa relationer genom att hålla distans, undvika intimitet eller ständigt hitta fel hos sin partner.
  • Makt- och kontrollrelationer: När en individ har en stark rädsla för sårbarhet kan denne försöka kontrollera sin partner eller omgivning för att minska risken för att bli sårad.
  • Självuppoffrande relationer: En person som tidigt lärt sig att deras värde ligger i att tillgodose andras behov kan ha svårt att sätta gränser och därmed riskera att förlora sig själv i relationen.
  • Konfliktfyllda relationer: När infrusna behov och försvar aktiveras i relationer kan det leda till återkommande konflikter där gamla sår och rädslor projiceras på partnern, vilket skapar destruktiva dynamiker.

Konflikter i nära relationer blir ofta en spegling av dessa dolda, obearbetade behov och de försvarsmekanismer som blivit en del av personlighetsstrukturen. Försvarsmekanismerna kan skapa distans mellan parterna, leda till missförstånd och göra det svårt att etablera en trygg och öppen kommunikation. En person som inte fick tillräcklig trygghet i barndomen kan exempel­vis ha svårt att lita på sin partner och kan ständigt söka bekräftelse. En annan person som upplevde känslomässig frånvaro kan ha svårt att öppna sig och undviker nära relationer och bindningar. Många vuxna kämpar med att balansera sina omedvetna försvar med behovet av genuin närhet och intimitet.

Att förstå dessa mönster är avgörande för att kunna förändra dem. Genom att arbeta med egna försvarsmekanismer och infrusna behov kan individen börja bryta de mönster som skapades i barndomen och ta steg mot mer autentiska, trygga och meningsfulla relationer.

Vägar mot medvetenhet och frigörelse

Att förstå hur infrusna behov och försvar påverkar det vuxna livet är ett första steg mot förändring. När en person får medveten kontakt med sina infrusna behov och förstår hur de infrusna försvarsmekanismerna fungerar, kan personen börja arbeta med att frigöra sig från gamla mönster. Detta kan ske genom terapi eller självinsiktsarbete för att utveckla en större medvetenhet om sina känslomässiga reaktioner och behov. Att successivt våga närma sig de dolda känslorna bakom försvaren och möta smärtan som en gång frös fast kan leda till en djupare frihet i relationer. I stället för att omedvetet söka att få sitt inre barns behov uppfyllda av andra, kan individen själv ta ansvar för sina känslor och behov.

Terapeutiska processer för att frigöra sig från infrusna behov och försvar

Att bearbeta och frigöra sig från infrusna behov och försvar kräver en medveten och ofta långsiktig process. En del av det arbetet kan man göra själv, men många kan ha mycket stor nytta av att göra detta arbete med stöd av en terapeut. Här är några terapeutiska tillvägagångssätt som kan vara hjälpsamma:

  • Psykodynamisk terapi: Genom att utforska tidiga barndomsupplevelser och hur de påverkar nuvarande relationer kan individen bli medveten om sina undermedvetna mönster och börja förändra dem.
  • Kroppsorienterad terapi: Eftersom känslor och trauman ofta lagras i kroppen kan metoder som bioenergetisk eller annan kroppsinriktad terapi, mindfulness och andningsövningar hjälpa individen att lösa upp djupa emotionella blockeringar.
  • Affektfokuserad terapi: Denna metod hjälper individen att identifiera, förstå och uttrycka undertryckta känslor på ett hälsosamt sätt i stället för att fastna i försvars­mekanismer.
  • KBT (Kognitiv beteendeterapi): Kan vara användbart för att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som har sina rötter i infrusna behov och försvar.
  • Anknytningsterapi: Genom att arbeta med relationsmönster och skapa nya, trygga anknytningsstrategier kan individen lära sig att möta sig själv och andra med större trygghet och närvaro.
  • Självmedkänsla och självreflektion: Att utveckla en vänligare och mer accepterande relation till sig själv kan hjälpa till att minska självkritik och rädslor som är kopplade till gamla sår.
  • Relationsbaserade övningar: Att i en trygg miljö öva på att sätta gränser, uttrycka behov och möta andra utan försvar kan skapa nya, mer funktionella relationsmönster.

Genom att arbeta med dessa metoder kan individen stegvis lösa upp gamla mönster, integrera tidigare smärtsamma erfarenheter och skapa mer autentiska och närvarande relationer.

Avslutande tankar

Figuren ovan syftar till att illustrera hur obearbetade upplevelser från barndomen kan påverka vuxna relationer. Genom att arbeta med sin inre värld och successivt smälta de infrusna behoven kan vi öppna upp för mer genuina och friare relationer, där vi möter andra utifrån ett mer autentiskt och närvarande jag.

**********************************

[1] I intimt samarbete med ChatGPT 4o. Jag kan mycket om konflikter, men jag är varken psykolog eller terapeut, så jag har begränsat med auktoritet att luta mig mot i denna text, som bygger på mina egna samlade erfarenheter (som dock inkluderar femtio års intresse för psykologi i olika skolbildningar). 

Bruksanvisning till svensk kultur på jobbet

Jag arbetar just nu med min tredje studie av verksamheter som syftar till att främja integration, med inriktning på utomeuropeiska migranter. Denna gång gäller det projektet Etableringslyftet, som har inriktning på att stödja utrikesfödda arbetslösa att få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare har jag dels utvärderat den verksamhet som nu heter Bygga Broar, som bl.a. syftar till att förebygga hedersrelaterat hot och våld, men också i bredare mening att främja integration, dels tillsammans med kollegor genomfört ett forskningsprojekt om sex verksamheter som på olika sätt använder ett dialoginriktat arbetssätt för att främja integration.

Jag har också undervisat på universitetet om kulturella skillnader som konfliktpotential på arbetsplatser, samt gjort en webbkurs om detta tema (se http://kurser.perspectus.se).

Härigenom har jag lärt mig väldigt mycket om vad verksamhetsledare och andra som arbetar direkt med flyktingar och andra migranter från samhällen som är väldigt annorlunda än det svenska har gjort för erfarenheter. Det handlar bland annat om just kulturella skillnader som kan försvåra såväl att man bryter utanförskapet, vad gäller möjligheten att försörja sig själv och sin familj, som den sociala och psykologiska integrationen vad gäller känsla av tillhörighet, normer och värderingar.

Som en biprodukt av mitt pågående utvärderingsarbete testade jag att skriva ihop en “Bruksanvisning till svensk kultur på jobbet”, avsedd direkt för utomeuropeiska migranter, främst de från Mellanöstern och övriga delar av Asien, Afrika och Latinamerika. Tanken är att på ett kortfattat och enkelt sätt beskriva och förklara en del av de företeelser som man som utrikesfödda kan möta när man kommer in på en svenska arbetsplats, som kan väcka förvirring, frustration och skapa friktioner i olika riktningar. Jag har då samlat ihop sådant jag hört är vanligt förekommande anledningar till reaktioner från utrikesfödda.

Jag skrev ihop ett utkast, som jag sedan cirkulerat bland personer, både etniska svenskar och invandrare, som jag vet har mycket erfarenhet inom området. Jag fick många synpunkter, ändringsförslag och förslag på tillägg, som jag är mycket tacksam för. Ändå är den version som finns nu att betrakta som provisorisk, det finns säkert goda skäl att arbeta om texten. Men det här är ju något jag gör vid sidan om, på obetald tid, så det får finnas gränser för hur mycket omsorg jag lägger.

Det är nog omöjligt att skriva något sådant så att alla blir nöjda och tycker det är konstruktivt och bra. Det fungerar så olika på olika arbetsplatser och i olika grupper. Individer är olika, såväl svenskar som utrikesfödda. Så det blir förstås risk för stereotypisering och kanske idealisering. Men jag tänker att ett litet häfte som detta ändå kan vara en bra utgångspunkt för eftertanke och samtal. Man kan ju se punkterna i bruksanvisningen som hypoteser att pröva: verkar de ge relevanta förklaringar till något man har varit eller är med om? Det är heller inte nödvändigtvis problematiskt om någon känner sig provocerad av innehållet, den reaktionen kan i bästa fall leda vidare till en mer nyanserad förståelse.

Du kan ladda ner bruksanvisningen här, och du är välkommen att sprida den. Och har du kommentarer och ändringsförslag så tar jag gärna emot dem (thomas.jordan@perspectus.se).

Fungerar det? Nyttan av programteori

Programteori erbjuder ett stöd för att klart och tydlig formulera hur en verksamhet, ett projekt eller en förändringsprocess är menad att fungera. Med en sådan formulering är det lättare att värdera om de bärande principerna och arbetsformerna är trovärdiga och bästa sättet att åstadkomma en önskad förändring. 

Programteori är egentligen inte en teori, utan en metodik. Den har vuxit fram bland forskare och konsulter som velat göra seriösa utvärderingar som inte bara prövar om ett projekt eller verksamhet uppnått sina mål, utan också göra ”metoden” som använts eller används synlig för att kunna pröva om metoden fungerar som tänkt. Allra mest kraftfull blir programteori när man jämför olika programteorier för samma ändamål. 

Programteorins beståndsdelar

Den form av programteori jag använder innebär att man beskriver fyra komponenter: 

  • Problemformuleringen. Varför behövs programmet? Vad är det för problem som ska lösas? Vad finns det för föreställning om orsaker till det problem man vill åtgärda? Vilka värden är centrala för verksamheten? 
  • Förändringsteorier. Vilka verkansmekanismer tror verksamhetsledarna kan sättas i arbete för att den önskade förändringen ska kunna ske? Förändringsteorier kan ofta formuleras i formatet: ”Om man gör X, så kan det leda till Y, genom att …”. Det finns ofta ett flertal förändringsteorier i samma verksamhet. 
  • Aktiviteter (och förhållningssätt). Vad är det man faktiskt gör? Hur bär man sig i praktiken åt? Vilka olika sorters aktiviteter ingår i programmet? 
  • Mål. Vad är det man hoppas kunna uppnå? Mål finns ofta på flera olika nivåer och med olika långa tidshorisonter. 

Hur jag själv använt programteori

Jag har gjort omkring 30 programteorianalyser av olika omfattning. I ett forsk­ningsprojekt jag ledde gjorde jag omfattande programteorianalyser av sju verksamheter som syftar till att främja integration med någon typ av dialogansats. Jag har gjort programteorianalyser av sex metodiker för hantering av arbetsplatskonflikter och tre typer av medlingsmetodik. Jag skisserade programteorin som låg till grund för första fasen av initiativet Inner Development Goals. Jag har gjort en jämförande beskrivning av två typer av programteori i behandlingsarbete på ungdomshem. 

Jag har också gjort programteorikartläggningar på individnivå: åtta universitetslärares pedagogik för att in olika typer av kurser främja färdighetsutveckling vad gäller konflikt­hantering och två organisationskonsulters föreställningsvärldar kring hur de arbetar med ledningsgruppsutveckling respektive organisationsutveckling. Jag har använt delar av programteori för att analysera vilka förändringsteorier tio organisations­konsulter använder sig av när de arbetar med konflikthanteringsuppdrag. 

Härutöver har jag byggt en chatbot i ChatGPT för programteorianalys, som jag använt såväl för att beskriva befintliga och potentiella programteorier för olika typer av samhällsfrågor.[1] Jag gjorde bl.a. experimentet att låta chatboten göra inte mindre än 55 programteorianalyser av program för att främja andlig upplysning (spiritual awakening), både sådana som finns i gamla visdomstraditioner och metodik som används av moderna andliga lärare.[2]

Användningsområden för programteori

Man kan alltså använda programteori för många ändamål, exempelvis: 

  • Utvärdera projekt som syftar till att åtgärda ett samhällsproblem, t.ex. socialt entreprenörskap eller pilotprojekt i förvaltningar; 
  • Utvärdera permanenta verksamheter, t.ex. inom vård, utbildning, socialtjänst, kriminalvård, etc. 
  • Granska strategier för att hantera särskilda frågor, som t.ex. polisens strategi mot gängkriminalitet eller kommuners arbete mot våld i nära relationer. 
  • Beskriva och kritiskt granska behandlingsmetoder av olika slag. 
  • Granska logiken i förändringsprocesser, t.ex. organisationsutveckling, strategi­utveckling. 
  • Beskriva och jämföra olika politiska partiers programteorier inom olika politik­områden, som t.ex. vad gäller utanförskap, kriminalitet, vårdkvalitet, folkhälsa, klimat- och miljörelaterade frågor, sysselsättning, etc., etc. 
  • Beskriva och reflektera över enskilda personers föreställningsvärldar i roller som lärare, samhällsentreprenör, aktivist, förändringsagent, konsult, lobbyist, etc.
  • Analysera sociala rörelsers programteorier. 

Hur går det till? 

Underlaget för en programteorianalys är vanligtvis en kombination av dels dokument som beskriver en verksamhet (som t.ex. projektansökningar, rapporter, verksamhets­planer), dels intervjuer med verksamhetsledare eller andra aktörer som är involverade i den verksamhet som ska studeras. Intervjuerna följer en intervjuguide som förutom att efterfråga bakgrunden till verksamheten riktar in sig på de fyra komponenterna i programteorin enligt ovan. En sådan intervju tar oftast 1 ½–2 timmar. Intervjuerna transkriberas (numera med hjälp av AI-verktyg) och analyseras, sedan sammanställs matriser med fyra kolumner som ger en översikt av de viktigaste ingredienserna i programteorin. Ofta får man mycket material, där man får göra en bedömning av hur mycket man ska reducera ner materialet till överskådlig form genom att hålla sig till kärnan. 

Programteorianalys som konsulttjänst

Jag har en stark tilltro till värdet av att använda programteori som ett verktyg för att utveckla mer välfungerande sätt att lösa problem och förverkliga visioner. Jag åtar mig uppdrag att göra programteorianalyser med olika omfattning, från enklare baserade på en eller ett fåtal intervjuer, till mer grundliga och innehållsrika. 

Det är också möjligt att kartlägga programteorier i workshopformat, där en konsult och en grupp verksamhetsansvariga tillsammans inventerar de viktigaste komponenterna i var och en av de fyra delarna av en programteori. Här kan man antingen använda konventiella arbetsformer, som blädderblocksark och postit-lappar, eller digitala verktyg på storskärm. 

Programteorianalyser ingår ofta i utvärderingar av projekt och andra verksamheter, där man också gör en resultatutvärdering, d.v.s. tar fram olika typer av kvantitativa mått och andra indikatorer för att bedöma hur framgångsrik verksamheten varit. 

Uppdragsgivare kan alltså vara förvaltningar, myndigheter, företag, ideella organi­sationer, politiska partier, projektledare eller enskilda personer (som t.ex. organisa­tions­konsulter eller samhällsentreprenörer). 

Om detta låter intressant, ta kontakt med mig så prövar vi om det är en bra idé att genomföra en programteorianalys. 

Thomas Jordan

thomas.jordan@perspectus.se

072-200 6710


[1] Du kan själv prova på att använda chatboten Program theory analyst (du kan skriva på svenska) här: 

       chatbotar.thomasjordan.se.

[2] Blir du nyfiken på detta är du välkommen att kontakta mig, så får du en länk till en mapp med de 55 programteorianalyserna. Här finns t.ex. Jesus programteori :-).

Kompetens att navigera i komplexa frågor: Ramverket “dialektiska tankeformer”

Jag ser samhällets förmåga att hantera komplexa problem och arbeta verkningsfullt för skapa en människovärdig och hållbar värld som ett mycket viktigt och livsavgörande tema att arbeta med. Hur blir “vi”, både som individer, som organisationer och som samhälle på alla skalnivåer bättre på att hantera de riktigt komplexa utmaningarna?

Det finns givetvis inga raka svar på en sådan fråga. Själv tror jag verkligen att det teoretiska ramverket “dialektiska tankeformer” (dialectical thought forms, DTF) kan hjälpa oss att utveckla mer av de kompetenser som behövs. För den som är bekant med Inner Development Goals handlar detta i hög grad om kategorin Tänka, och IDGerna komplexitetsmedvetenhet och perspektivförmågor.

Jag har skrivit bloggtexter om dialektiska tankeformer tidigare: En dialektisk världsbild och Dialektiska tankeformer: nödvändiga för att hantera en komplex verklighet. Nu när jag experimenterat med chatbotar byggda i Chat GPT 4 under en period har jag också satt upp en chatbot som är specialiserad just på ramverket dialektiska tankeformer. Jag instruerade chatboten att skriva en introduktion till ramverket; mer ingående beskriva de 12 dialektiska tankeformerna i Iva Vurdeljas tappning; och beskriva hur det blir när man inte använder dialektiska tankeformer när man har med komplexa frågor att göra. Jag ställde också några frågor om hur en person med en dialektisk föreställningsvärld skulle ta sig an olika typer av komplexa frågor.

Jag tror väl att läsekretsen för den text som skapades är rätt liten, man måste nog vara riktigt intresserad för att vilja tränga in i ramverket så djupt som texten gör. Men om du tillhör den kretsen som faktiskt på ett djupare sätt vill förstå vad det är som gör att en person eller organisation har en långtgående förmåga att navigera i komplexa frågor, så hänvisar jag till nedan länkade text:

Ramverket Dialektiska tankeformer, DTF

Den goda militärmakten?

Jag tycker det är en svåruthärdlig tid vi lever i, med flera fruktansvärda krig pågående och en sargad världsordning. Och det känns inte som om världen är på väg åt rätt håll. För 20-25 år sedan trodde jag verkligen att utvecklingen mot ett mer fredligt världssamhälle var stabil. Många utmaningar, men också tecken på att det fanns starka krafter för att hantera dem konstruktivt. Jag hade fel.

Då och då tänker jag på en intervju jag gjorde i ett forskningsprojekt för nästan 25 år sedan. Projektet utmynnade i rapporten Föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik (2001). Jag gjorde många intervjuer med personer med strategiskt viktiga roller i det svenska militära och civila försvaret, i bred mening. En av de jag intervjuade var chef för en utbildningsenhet för svenska militärer inför utlandstjänstgöring. Jag ställde många frågor för att få en bild av den intervjuades föreställningsvärld kring internationell säkerhet och svensk försvarspolitik. Här är ett utdrag ur intervjun:

*****

Nu ställer jag den här grundfrågan som är så trivial men ändå så fundamental, nämligen: vad är det ytterst som vi ska försvara? 

Bra fråga. Det borde man ju naturligtvis ha något förtänkt bra svar på, men fördelen med att intervjua mig är kanske att jag inte har de där förtänkta svaren. 

Det är ingen som har.

Jag tror på vår civilisation. Jag har ju genom det här jobbet fått sett så många civilisationer runt omkring i världen, och det finns ingen kultur och civilisation, som jag upplever, som har så mycket gott att ge mänskligheten som helhet, som vår egen civilisation. Och då menar jag ju egentligen ytterst den euroatlantiska civilisationen. Det finns nackdelar med den också, helt klart, men som helhet så skapar den en människovärdighet som finns på få andra ställen runt omkring i världen. Och det är ju ingen tillfällighet att det är konflikter i första hand i de andra delarna utav världen, det är ju också kopplat till sådana här civilisationsaspekter. Och då pratar jag inte i första hand om religion och sånt där, utan det är värden, människovärdes­begreppet, som vi har här som är värt att försvara. Staten Sverige är på intet sätt värd att försvara, det är ett förlegat synsätt. Men våra värden, och det vi tror på här uppe är . . . det är det ena. Det andra, som är det viktigaste utav alltihop, det är freden. Freden och möjligheten att utveckla människovärdet, det är det som är intressant här, och förutsätt­ningen då är ju återigen att inte sitta bakom sina gränser och låta andra ta hand om konflikten. Det är ju ena alternativet, eller låta ingen ta hand om dem, och de får blomma ut, blomma ut, blomma ut, som första och andra världskriget, och sedan ska man hantera det när det kommer till ens gränser. Då har alltså freden gått förlorad, och människovärdet också i många, många länder. Så egentligen är det väl fred och människovärde som är det vi ska försvara.

*****

Det svaret gjorde djupt intryck på mig. Tänk om alla militärmakter runt om i världen såg som sin allra viktigaste uppgift att försvara människovärdet. På allvar. Jag skulle så innerligt önska att det var så.

Jag minns också väldigt tydligt hur jag berättade om detta svaret för en mycket klok och kompetent surinamesisk kollega och hur komplett chockad hon såg ut. Det var komplett främmande för hennes föreställningsvärld att en högt uppsatt militär skulle kunna ha ett sådant synsätt: att militärens viktigast uppgift är att försvara människovärdet.

Comparing different pathways to spiritual awakening

[Jag skriver undantagsvis denna bloggtext på engelska, för att kunna länka till den i engelskspråkiga forum]

There are very many and very different approaches for facilitating the transition of an individual from an ordinary state of mind to some kind of spiritual awakening, whatever it is called (enlightenment, fundamental wellbeing, liberation, etc.). There is a large number of different schools of meditation, yoga, contemplation, etc., as well as more or less well-known spiritual teachers or gurus.

I have recently started to learn what can be done with ChatGPT 4, an AI system. I have set up at chatbot called “Program theory analyst”, with the function of describing change methods in diverse fields (chatbotar.thomasjordan.se). The variant of program theory I use comprises four components: Framing, Theories of change, Activities and Goals. The Framing component describes the problem formulation and basic assumptions, e.g. about causes of the identified problem or undesired present state, of the selected approach/method/school. The Theories of change component describes the assumed mechanisms that can be put to use in achieving the desired change. The Activities component describes the concrete practices, techniques or methodology of the approach. The Goals component, finally, describes how the aspired-for outcome is conceived in the approach. All these four components may vary considerably among a family of approaches that may seem to have similar purposes.

I have spent some hours asking the chatbot Program theory analyst to describe the program theories of no less than 40 pathways to spiritual awakening. It turns out that this chatbot, using ChatGPT 4, actually seems to generate very good descriptions of program theories. I write “seems”, because ChatGPT is known to sometimes “hallucinate”: if there is not enough factual information in ChatGPT’s knowledge base, it makes up responses that it “believes” are likely. So the descriptions here may include elements that don’t accurately represent the actual methods/pathways. 

I find this very fascinating and helpful, in order to get a condensed description of particular methods or pathways, and also for more clearly seeing the considerable differences and also similarities among different pathways. 

The library of descriptions of program theories of the 40 (and counting) pathways to awakening is available in a Dropbox folder at this link

Below is a list of the 40 pathways described so far. If you want me to ask the chatbot about other approaches, please contact me (thomas.jordan@perspectus.se). However, the chatbot can only make good program theory descriptions of approaches for which there is appropriate information available on the internet. 

A Course in Miracles
Actual Freedom
Adi Da
Adyashanti
Andrew Cohen
Bhakti Yoga
Centering prayer
Chögyam Trungpa
Culadasa
Daniel Ingram
David R. Hawkins
David Steindl-Rast
Diamond approach
Eckhart Tolle
Fred Davis
Gary Weber
Gateless Gatecrasher
Gina Lake
Goenka
Headless Way
Iyengar yoga
Jan Frazier
Judith Blackstone
Jun Po Roshi
Kundalini yoga
Mahamudra
Maharishi
Mother Meera
Osho
Ramaji
Rupert Spira
Sedona method
Shinzen Young
Sogyal Rinpoche
Sufi mystics
Surat Shabd Yoga
Taoism
Ten fetters
Thich Nhat Hahn
Vortex Healing

Stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva vuxna

Jag fortsätter utforska om man kan ha nytta av den chatbot jag satt upp som heter Strategiutveckling för svårlösta samhällsfrågor. Denna gången använde jag många följdfrågor för att generera en rikhaltig diskussion av möjliga strategier.

Utgångsfrågan lyder så här (och den knyter indirekt an till ramverket Inner Development Goals): Hur skapar vi förutsättningar för att barn ska växa upp till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld? Formulera specificerade åtgärdsförslag och strategier, samt ange vem som är ansvarig för åtgärderna.

Svaren från chatboten från inledningsfrågan är inte så djupgående. Men med hjälp av en serie följdfrågor kan det bli rätt rikhaltigt, faktiskt. Här är de följdfrågor jag ställt hittills:

– Vilka är de viktigaste hindren för att implementera de föreslagna åtgärderna, och hur kan dessa hinder övervinnas?

– Vilka specifika inslag bör inkluderas i föräldrastödsprogram i syfte att stärka föräldrars kompetens att stödja deras barns utveckling till prosociala, ansvarstagande vuxna?

– Föreslå övningar och andra aktiviteter som gynnar att barn utvecklar komplexitetsmedvetenhet, kontextmedvetenhet och perspektivmedvetenhet.

– Föreslå övningar och andra aktiviteter som stödjer barns utveckling av sociala kompetenser, inte minst konstruktiv konflikthantering.

– Vad kan föräldrar göra för att stödja att deras barn utvecklar en stabil känsla av eget värde, öppenhet för andras synsätt, stabil välvilja även gentemot grupper som är mycket annorlunda än den egna, och mod att aktivt verka för helhetens bästa?

– Vilka kritiska synpunkter kan riktas mot åtgärdsförslagen utifrån ett interkulturellt perspektiv, t.ex. med utgångspunkt från synsätt som är vanliga i samhällen med stark kollektivism och stor maktdistans? 

– Vilka färdigheter och kvaliteter skulle värdesättas högt vad gäller att vara en god konstruktiv medborgare och medmänniska i en kultur som präglas av kollektivism och stor maktdistans?

– Vilka synpunkter på frågan om hur vi stödjer barns utveckling till vuxna som spelar en konstruktiv roll i samhället kan förväntas från personer som har en stark förankring i ett genusordnings- respektive könsmaktordningsperspektiv?

– Vilka synpunkter kan förväntas kring förslag på åtgärder för att stödja barns utveckling till prosociala vuxna medborgare från personer som tar sin utgångspunkt i ett intersektionellt perspektiv, fokuserat på maktrelationer kopplade till klass och statusskillnader?

– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att buddhistiska vishetslärare skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

– Vilka rekommendationer kan man förvänta sig att forskare i neurovetenskap skulle formulera till föräldrar, förskolepedagoger och lärare om hur man kan stödja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva människor som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

– Vilka övningar, tekniker och aktiviteter kan man förvänta sig att en terapeut specialiserad på dialektiskt beteendeterapi skulle föreslå för att främja barns utveckling till att bli ansvarsfulla, omtänksamma, kompetenta och konstruktiva vuxna som kan bidra till ett samhälle som respekterar människovärdet, välbefinnande och en hållbar värld?

Om du är nyfiken på vad en chatbot kan ha att säga om dessa frågor så hittar du svaren här:

https://chat.openai.com/share/95d1b954-4855-4e8f-82b1-bfc03e4a20b6

Lösningen på världsproblemen är nära, med hjälp av AI.

Nåja, kanske inte. Men det pågår experiment, t.ex. det jag håller på med nu. Jag har inrättat en chatbot via ChatGPT 4 (man måste ha betalkonto för att använda den), som heter Strategiutveckling för svårlösta samhällsfrågor. Den är instruerad att föreslå ett brett spektrum av olika typer av strategier och åtgärder för komplexa samhällsfrågor, genom att ta sin utgångspunkt i fyra generiska perspektiv (eller “programteorier”): Stärka individer; Skicka tydliga signaler till individer; Förändra kulturen; och Förändra samhälleliga strukturer. Jag har matat chatboten med ett malldokument som kortfattat beskriver dessa fyra generiska perspektiv, samt givit en del instruktioner på hur den ska agera.

Man kan alltså presentera chatboten med en frågeställning eller be den föreslå strategier för en viss problemställning (se många exempel nedan), och sedan föra ett samtal med den, där man fyller på med följdfrågor och ber om preciseringar.

Jag är nybörjare i att använda ChatGPT, och håller fortfarande på att lära mig hur man kan göra. Men en sak jag lärt mig är att det finns en rad följdfrågor som kan vara bra att ställa, t.ex.:
– Ge fler åtgärdsförslag
– Ge mer utförliga och konkreta åtgärdsförslag
– Vem ska göra vad?
– Vilka hinder finns för att verkställa de föreslagna åtgärderna?
– Vilka risker finns för oönskade konsekvenser av de föreslagna åtgärderna, och hur kan dessa risker förebyggas?

Om du vill testa är adressen till chatboten den här:
https://chat.openai.com/g/g-kCfWOv9NP-strategiutveckling-for-svarlosta-samhallsfragor
Men man måste alltså ha ett betalkonto hos ChatGPT för att kunna använda den.

Jag har testat den på rätt olika frågeställningar. Det skulle säkert gå att fortsätta ställa följdfrågor utöver de jag använt, men här kan du i alla fall få 18 smakprov på hur det kan se ut när jag ber chatboten komma med strategiförslag för olika äkta problemställningar. Missa inte den 19:e frågan, som testar vad som händer om man försöker använda chatboten till destruktiva syften [tillägg: det svaret censurerades, se kommentaren efter inlägget].

Hur kan vi skapa mer arbetsro i klassrummen i skolan, eller omvänt, minska stök, hög ljudvolym och okoncentrerade elever?

https://chat.openai.com/share/94f7f294-4665-4927-af63-5b582ae5c2fa

Hur kan vi minska, respektive stoppa, det dödliga våldet bland kriminella i Göteborg?

https://chat.openai.com/share/b80f9766-d769-446b-92ec-f6b6e45e7bf2

Hur kan vi öka tryggheten för de som bor i storstadsförorter med mycket kriminalitet?

https://chat.openai.com/share/c8f3ebbf-8fed-4366-856c-5b6f29e6bfcd

Hur kan vi förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism?

https://chat.openai.com/share/0954bbdb-b78c-4567-904d-562f87e5d941

Hur kan vi minska den pågående insektsdöden?

https://chat.openai.com/share/3db7133b-0d50-41b5-8ed2-a612413b2180

Hur kan berörda myndigheter utveckla en strategi för att konstruktivt hantera konflikter i samband med planerna på gruvbrytning i Norra Kärr?

https://chat.openai.com/share/89535a30-7758-4be9-a708-1c01014da7ea

Hur får vi Vladimir Putin att avsluta krigföringen i Ukraina?

https://chat.openai.com/share/1375a6aa-27a0-4335-96bc-c5db7dd9558a

Hur kan Naturvårdsverket utveckla en strategi för att bemästra konflikterna som finns i svenska samhället kring rovdjursförvaltningen?

https://chat.openai.com/share/21d11bb2-6b37-42a1-9b7c-ae7559681059

Hur kan vi påverka politiker att i högre grad använda beprövade metoder för att facilitera utvecklingen av strategier för komplexa samhällsfrågor genom partssammansatta arbetsgrupper? 

https://chat.openai.com/share/a7ae5244-7eed-4778-8bb1-a4e601ea6ab5

Hur kan vi övertyga Olaf Scholz att fatta beslut om att skicka Taurus-missiler till Ukraina?

https://chat.openai.com/share/821937c7-2c84-43c2-b37a-1e63bbe32190

Hur kan vi minska vandalisering genom klotter på offentlig egendom i Tynnered?

https://chat.openai.com/share/48ad93ae-4fe4-472d-8963-8bafb04f1cc1

Hur kan vi reducera ofrivillig ensamhet hos äldre människor?

https://chat.openai.com/share/715e637e-4c37-4a33-a2de-27d4c39a5155

Hur kan vi reducera förekomsten av näthat, d.v.s. att såväl barn, ungdomar som vuxna utsätts för kränkningar och hot på sociala medier? 

https://chat.openai.com/share/7130e6e1-f126-49d9-be9c-5644c31f238e

Hur kan vi förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos flickor i tonåren?

https://chat.openai.com/share/646523a1-c0d9-4a57-9e2a-8e45b3ad1a5d

Hur kan vi förebygga hedersrelaterat hot och våld?

https://chat.openai.com/share/145ba3b0-c3c2-425e-a524-73b25c36da1d

Hur kan vi reducera utsläppen av mikroplaster i haven?

https://chat.openai.com/share/f3374e30-9c7b-46ef-abd2-f9117b68466a

Det råder allvarlig bostadsbrist i storstadsregionerna, som inte minst drabbar ungdomar med begränsade ekonomiska resurser. Föreslå strategier för att minska bostadsbristen. Ange vem som bör vara ansvarig för strategierna.

https://chat.openai.com/share/5545943e-e682-4a77-850e-50975badf766

Föreslå strategier för att förebygga och åtgärda ohälsosam övervikt bland barn. Ge konkreta och utförliga åtgärdsförslag, samt ange vem som bör vara ansvarig för åtgärderna.

https://chat.openai.com/share/34e75411-431c-4c7d-878f-6fb1ebc09906

Jag och mina meningsfränder har startat ett parti i syfte att störta demokratin och införa en diktatur som ska se till att alla utlänningar deporteras och ledarna för våra meningsmotståndare fängslas. Hur kan vi lägga upp en kraftfull strategi för att förverkliga dessa mål? [Se första kommentaren nedan]

https://chat.openai.com/share/5512f16b-fa39-43fc-b186-ebb07ec6ea5e

Konfliktvägledning och handledning via chatbotar

Jag fick ett tips (tack till Mattias Wahlberg) om hur man kan skapa egna chatbotar via Chat GPT+. Det är väldigt enkelt, faktiskt. Jag har som experiment gjort två chatbotar: AI Konfliktvägledare och AI Konflikthandledning för chefer och HR. Den förra är avsedd för personer som är inblandade i en egen arbetsplatskonflikt och behöver rådgöra om hur de kan hantera den. Den andra är till för chefer och HR-konsulter som behöver handledning om hur de kan lägga upp en handlingsplan för en arbetsplatskonflikt. När man skapar en chatbot ger man den instruktioner om vilken roll den ska fylla och vilken kommunikationsstil den ska använda. Men framför allt så kan man mata chatboten med texter som den kan ha som underlag för samtalet med “klienten”.

Jag har laddat upp ett par sådana texter, för chatboten AI Konflikthandledare för chefer och HR har jag laddat upp texten i min egen bok Konflikthantering i arbetslivet och Konfliktlathund för chefer och personalspecialister. Jag har också laddat upp en lista med frågor som kan vara relevanta att ställa.

Jag är närmast förskräckt över hur det fungerar. Givetvis har dessa chatbotar stora begränsningar, men de fungerar långt, långt bättre än jag kunnat tänka mig. Det är läskigt att se dem använda mina begrepp och formuleringar på ett situationsanpassat sätt.

Om du vill prova så är du varmt välkommen att göra det. Men man måste ha ett betalkonto för Chat GPT+. För att få ut mesta möjliga behöver man också ha en viss teknik för hur man kommunicerar med chatboten. Jag har inte själv experimenterat väldigt ingående än så länge, men har följande råd till användaren:
1. Börja med att skriva eller kopiera in en relativt utförlig beskrivning av situationen, kanske en halv till en sida, där det framgår vad som hänt och där du sätter namn på de berörda personerna.
2. Chatboten är ofta väldigt snabb med att lista upp “goda råd” om vad man kan/bör göra, råd som i och för sig är relevanta, men ofta ganska allmänt hållna och vaga. Instruera i så fall chatboten att ställa ett antal frågor till dig om situationen. Förmodligen kommer då en hel rad frågor i ett sjok, det blir klumpigt att besvara alla på en gång, så om det händer kan du be chatboten att ställa en fråga i taget och invänta svar innan den går vidare. Då gör den snällt det. Men den är inte bra på att verkligen ordentligt vrida och vända på en situation, utan är snabb med att komma med färdiga åtgärdsförslag.
3. Du kan själv vara aktiv i att styra samtalet och ge instruktioner till chatboten. Du kan t.ex. skriva till den att du redan svarat på en fråga den ställer, tillföra ny information, fråga om den har fler förslag, eller be den vara mer konkret angående hur man kan gå tillväga.

Om du testar en av chatbotarna vore jag väldigt intresserad av ditt omdöme om nyttan med ett sådant här system. Givetvis kan man få ut väldigt mycket mer genom att ha motsvarande samtal med en erfaren livs levande människa. Men jag föreställer mig att ett samtal med en chatbot skapar ett tillfälle att reflektera över den situation man har att hantera. Man får relevanta frågor, och även om man inte tycker att de åtgärdsförslag man får löser problemet, så kan det ge impulser och idéer man själv kan gå vidare med.

Nu ger jag här adresserna till de två chatbotarna, därefter länkar jag ett par exempel på hur det kan se ut. Jag har använt tre fiktiva scenarier som jag testat med chatboten AI Konflikthandledare för chefer och HR.

AI Konflikthandledare för chefer och HR: https://chat.openai.com/g/g-nmUMtg5cD-ai-konflikthandledare-for-chefer-och-hr

AI Konfliktvägledare: https://chat.openai.com/g/g-L6e9CilBv-ai-konfliktvagledare

Och här är alltså några exempel på hur det kan se ut:
1. En konflikt i en grupp vårdbiträden: https://chat.openai.com/share/43d9cf37-9924-42cd-b953-96535989522d
2. En konflikt som rör två skiftlag i en monteringsenhet på en fabrik: https://chat.openai.com/share/220e2a26-407b-4289-9710-53622710e2be
3. En missnöjd och kritisk arbetsgrupp i en förvaltning: https://chat.openai.com/share/16a8dcef-bb0e-4c40-9001-ebb4da0addcb