{"id":812,"date":"2022-04-02T12:41:30","date_gmt":"2022-04-02T10:41:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=812"},"modified":"2022-04-02T12:41:31","modified_gmt":"2022-04-02T10:41:31","slug":"lite-mer-om-djupt-eskalerade-konflikter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=812","title":{"rendered":"Lite mer om djupt eskalerade konflikter"},"content":{"rendered":"\n

Detta \u00e4r, liksom f\u00f6reg\u00e5ende blogginl\u00e4gg, en text som jag skrev ihop i samband med ett konfliktuppdrag (inte samma som f\u00f6reg\u00e5ende). Mer om djupt eskalerade finns i n\u00e5gra tidigare bloggtexter (s\u00f6kt p\u00e5 “djupt eskalerade” i s\u00f6krutan l\u00e4ngst ner i v\u00e4nsterkolumnen) och f\u00f6rst\u00e5s i min bok Konflikthantering i arbetslivet. <\/em><\/p>\n\n\n\n

I djupt eskalerade konflikter har parterna i princip alltid<\/em> mycket olika historieskrivningar, d.v.s. narrativ om vad som h\u00e4nt, hur man ska bed\u00f6ma det som h\u00e4nt och vad som borde h\u00e4nda nu. Parterna har \u00f6msesidigt bilder av varandra som inte alls st\u00e4mmer \u00f6verens med den bild man har av sig sj\u00e4lv. Man har uppfattningen att man sj\u00e4lv har agerat p\u00e5 ett riktigt s\u00e4tt. I den m\u00e5n man trampat i klaveret i n\u00e5got avseende s\u00e5 tycker man att det finns fullt begripliga f\u00f6rklaringar till att det blev s\u00e5.[1]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

I idealfallet kan man ta sig ur den v\u00e4rsta konflikteskalationen genom att man i ordnade former \u00f6msesidigt lyssnar p\u00e5 varandras historieskrivning i syfte att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 vad det var som h\u00e4nde och andra partens bevekelsegrunder och syns\u00e4tt. Det leder kanske inte till att man blir \u00f6verens om det \u201dr\u00e4tta\u201d s\u00e4ttet att beskriva h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet och hur det ska bed\u00f6mas, men kanske till att det man varit med om blir begripligt, att man f\u00e5r f\u00f6rklaringar som reducerar ben\u00e4genheten att d\u00f6ma motpartens agerande och karakt\u00e4r, och d\u00e4rmed kan n\u00e4rma sig en punkt d\u00e4r man kan l\u00e4gga ett olyckligt och sm\u00e4rtsamt h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp bakom sig och b\u00f6rja orientera sig mot hur man vill att det ska fungera i framtiden. <\/p>\n\n\n\n

I djupt eskalerade konflikter saknas inte s\u00e4llan f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att kunna g\u00f6ra det som beskrivs ovan. Anledningarna till det \u00e4r att sm\u00e4rtan och uppr\u00f6rdheten \u00e4r f\u00f6r stor. En viktig faktor \u00e4r n\u00e4r man sj\u00e4lv upplever sig som djupt missf\u00f6rst\u00e5dd av den andra sidan. Man anser sj\u00e4lv att man agerat korrekt, eller i alla fall f\u00f6rst\u00e5eligt, eller om man har gjort missgrepp, att man medgivit detta, bett om urs\u00e4kt och att fr\u00e5gan d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r vara avslutad. Men om man vet (eller tror) att andra ber\u00f6rda parter menar att man agerat p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r djupt moraliskt felaktigt eller destruktivt, och d\u00e4rmed inte alls har n\u00e5gon f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de omst\u00e4ndigheter och sk\u00e4l som gjorde att man agerade som man gjorde, d\u00e5 uppst\u00e5r en situation som kan vara mycket sv\u00e5r att uth\u00e4rda. Man vill f\u00e5 andra sidan att f\u00f6rst\u00e5 och acceptera att man hade f\u00f6rsvarbara sk\u00e4l att agera som man gjorde, och att det d\u00e4rf\u00f6r inte finns n\u00e5gon grund f\u00f6r fortsatt avst\u00e5ndstagande, fientlighet eller andra negativa attityder.<\/p>\n\n\n\n

I djupt eskalerade konflikter \u00e4r risken betydande att\u00a0om<\/em>\u00a0man faktiskt m\u00f6ts f\u00f6r att reda ut situationen s\u00e5 f\u00e5r man h\u00f6ra saker av andra parten som \u00e4r starkt provocerande och upplevs som kr\u00e4nkande. Man blir s\u00e5rad och\/eller f\u00e5r starka impulser att g\u00e5 i debatt, r\u00e4ttf\u00e4rdiga sig sj\u00e4lv, anklaga motparten f\u00f6r det ena och det andra eller f\u00e5 motparten att erk\u00e4nna att denne gjort fel. Ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00e5 till botten med h\u00e4ndelserna riskerar allts\u00e5 att f\u00f6rv\u00e4rra situationen \u00e4nnu mer.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r d\u00e5 alternativen? Ibland \u00e4r en tempor\u00e4r eller permanent separation mellan parterna det enda som kan f\u00e5 slut p\u00e5 en nedbrytande och destruktiv situation. Men det kan ocks\u00e5 vara m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma ett “vapenstillest\u00e5nd” och en “icke-angreppspakt”, antingen genom direkt \u00f6verenskommelse mellan parterna, eller genom att parterna utan att direkt tr\u00e4ffa varandra \u00e4nd\u00e5 g\u00f6r ett \u00e5tagande att avst\u00e5 fr\u00e5n angrepp och andra negativa handlingar, respektive att upptr\u00e4da korrekt, om \u00e4n distanserat. Om parterna efter hand m\u00e4rker att de fientliga handlingarna upph\u00f6rt, s\u00e5 kan situationen stabiliseras och kanske i n\u00e5gon m\u00e5n normaliseras. Misstro finns kanske kvar, men man kan uppn\u00e5 ett tillst\u00e5nd d\u00e4r man kan samexistera utan destruktiva beteenden. <\/p>\n\n\n\n

***********************<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> Och inte s\u00e4llan ser parterna i djupt eskalerade konflikter sitt eget konfliktagerande som framtvingat av andra partens agerande, snarare \u00e4n n\u00e5got som man sj\u00e4lv fritt valt. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Detta \u00e4r, liksom f\u00f6reg\u00e5ende blogginl\u00e4gg, en text som jag skrev ihop i samband med ett konfliktuppdrag (inte samma som f\u00f6reg\u00e5ende). Mer om djupt eskalerade finns i n\u00e5gra tidigare bloggtexter (s\u00f6kt p\u00e5 “djupt eskalerade” i s\u00f6krutan l\u00e4ngst ner i v\u00e4nsterkolumnen) och f\u00f6rst\u00e5s i min bok Konflikthantering i arbetslivet. I djupt eskalerade konflikter har parterna i princip alltid mycket … Continue reading Lite mer om djupt eskalerade konflikter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-812","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/812","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=812"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/812\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":813,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/812\/revisions\/813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=812"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=812"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=812"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}