{"id":668,"date":"2019-06-05T09:52:20","date_gmt":"2019-06-05T07:52:20","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=668"},"modified":"2019-06-05T10:34:21","modified_gmt":"2019-06-05T08:34:21","slug":"om-expressiva-och-instrumentella-konflikter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=668","title":{"rendered":"Om expressiva och instrumentella konflikter"},"content":{"rendered":"

Ett av m\u00e5nga par av konflikttyper som finns beskrivna i litteraturen \u00e4r instrumentella <\/em>och expressiva <\/em>konflikter.<\/em>[1]<\/a> S\u00e5 vitt jag kan f\u00f6rst\u00e5 var det Marvin Olsen (1968) som valde dessa namn, men han h\u00e4nvisar till en \u00e4ldre artikel av Mack & Snyder (1957) som i st\u00e4llet skrev om realistic<\/em> och non-realistic conflict, <\/em>d\u00e4r inneb\u00f6rden var densamma.<\/p>\n

Instrumentella konflikter \u00e4r s\u00e5dana konflikter d\u00e4r en eller flera av de ber\u00f6rda parterna vill uppn\u00e5 n\u00e5got, d.v.s. de bryr sig om hur utfallet av konflikten blir. Det man vill uppn\u00e5 kan ha v\u00e4ldigt olika karakt\u00e4r. Det kan handla om mer renodlade sakfr\u00e5gor som f\u00f6rdelning av resurser, vem som ska ha vilken position, vilka s\u00e4tt att organisera arbetet som \u00e4r l\u00e4mpligast eller hur beslutsfattande ska g\u00e5 till. Det kan ocks\u00e5 handla om relationsfr\u00e5gor, allts\u00e5 bem\u00f6tande. Man vill att n\u00e5gon ska sluta bete sig p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, b\u00f6rja bete sig p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, eller \u00e4ndra sitt beteende p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. I instrumentella konflikter finns det anledning att f\u00f6rs\u00f6ka hantera situationen s\u00e5 skickligt som m\u00f6jligt, eftersom man ju faktiskt vill f\u00e5 den andra parten att uppfylla vissa \u00f6nskem\u00e5l man har.<\/p>\n

Expressiva konflikter fungerar annorlunda. I expressiva konflikter \u00e4r det f\u00f6r den mest aktiva parten av underordnad betydelse vad utfallet av konflikten blir. Man har inte s\u00e5 specifika \u00f6nskem\u00e5l som det \u00e4r angel\u00e4get att den andra parten g\u00e5r med p\u00e5, eller ocks\u00e5 \u00e4r \u00f6nskem\u00e5len mindre viktiga i sammanhanget. I expressiva konflikter vill \u00e5tminstone den ena parten i f\u00f6rsta hand f\u00e5 ge uttryck f\u00f6r vad man k\u00e4nner, tycker och t\u00e4nker. Detta behov \u00e4r mycket starkare \u00e4n intresset att uppn\u00e5 ett visst resultat i form av den andra partens inst\u00e4llning till sakfr\u00e5gan. Det kan finnas olika typer av motiv bakom expressiva konflikter.<\/p>\n

Ett motiv \u00e4r att man \u00e4r i affekt, och affekterna \u00e4r s\u00e5 starka att man har ett tr\u00e4ngande behov av att ge uttryck f\u00f6r dem. Man kan vara uppr\u00f6rd, arg, besviken, f\u00f6rtvivlad eller ha n\u00e5gon annan stark k\u00e4nsla som man vill att den andre ska f\u00e5 k\u00e4nna av. Ibland handlar det d\u00e5 om en genuin expressiv konflikt, d\u00e4r man verkligen inte bryr sig om vad som h\u00e4nder efter man har f\u00e5tt tillf\u00e4lle att f\u00f6rmedla sina reaktioner till den andra parten. I sj\u00e4lva stunden vill man dock att andra parten ska bli tr\u00e4ffad och k\u00e4nna p\u00e5 vilken verkan han eller hon haft p\u00e5 en sj\u00e4lv. Om man inte uppn\u00e5r den \u00f6nskade effekten i att den andre k\u00e4nner sig tr\u00e4ffad ligger det n\u00e4ra till hands att man tar i \u00e4nnu mer. Det h\u00e4nder ocks\u00e5 att man \u00e4r s\u00e5 upptagen av de egna affekterna att man agerar som om det handlar om en expressiv konflikt, men n\u00e4r affekterna lugnat ner sig blir det uppenbart att man faktiskt bryr sig om hur det g\u00e5r vidare efter\u00e5t. Det g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s i synnerhet n\u00e4r man kommer att ha med andra parten att g\u00f6ra \u00e4ven i framtiden, som kollega, v\u00e4n, partner, granne eller i n\u00e5gon annan typ av \u00e5terkommande kontakt.<\/p>\n

Det finns dock andra drivkrafter bakom expressiva konflikter \u00e4n affekter. Det kan t.ex. finnas en konfliktsituation d\u00e4r det \u00e4r uppenbart f\u00f6r ena parten att man inte kommer att kunna p\u00e5verka den andra parten n\u00e4mnv\u00e4rt, men d\u00e4r man f\u00f6r sin sj\u00e4lvrespekts skull \u00e4nd\u00e5 vill klarg\u00f6ra f\u00f6r den andra parten vad man k\u00e4nner, tycker och t\u00e4nker. Det kan handla om mer omedelbar sj\u00e4lvk\u00e4nsla: kanske har den andra parten sagt och gjort saker som man upplever som kr\u00e4nkande eller som att man blivit bortgjord. D\u00e5 kan man vilja \u00e5teruppr\u00e4tta n\u00e5got slags balans genom att ge igen. Ibland talar man om att “det g\u00e5tt prestige” i en fr\u00e5ga, vilket \u00e4r ett uttryck jag inte s\u00e5 g\u00e4rna anv\u00e4nder, eftersom det finns ett inbyggt v\u00e4rdeomd\u00f6me i uttrycket. Att vilja uppr\u00e4tth\u00e5lla en positiv sj\u00e4lvbild och sj\u00e4lvrespekt \u00e4r, tycker jag, ett mer konstruktivt s\u00e4tt att beskriva vad som h\u00e4nder.<\/p>\n

En annan variant p\u00e5 samma tema \u00e4r n\u00e4r man \u00e4r i en situation d\u00e4r man ser det som ens moraliska plikt att f\u00f6rmedla en egen uppfattning, farh\u00e5ga eller v\u00e4rdering till andra, \u00e4ven om utsikterna \u00e4r sm\u00e5 eller obefintliga att mottagaren kommer att p\u00e5verkas av det som s\u00e4gs. Det handlar d\u00e5 snarare om att man vill k\u00e4nna att man gjort vad man kunnat och kan se sig sj\u00e4lv i spegeln med bibeh\u00e5llen sj\u00e4lvrespekt.<\/p>\n

M\u00f6jligen kan man till de expressiva konflikterna ocks\u00e5 r\u00e4kna s\u00e5dana konfliktsituationer d\u00e4r man ger uttryck f\u00f6r starka reaktioner till en annan part, men d\u00e4r avsikten inte \u00e4r att p\u00e5verka denna part, utan uppn\u00e5 en viss effekt hos tredje part. Det kan handla om att man vill framst\u00e5 som kraftfull, or\u00e4dd eller n\u00e5got annat bland personer som man hoppas ska vilja st\u00f6dja en eller som man g\u00e4rna vill framst\u00e5 i positiv dager hos (kanske ocks\u00e5 f\u00f6r den egna sj\u00e4lvk\u00e4nslans skull).<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r distinktionen mellan instrumentella och expressiva konflikter meningsfull? Jo, f\u00f6r att det kan vara viktigt att pr\u00f6va om man har anledning att f\u00f6rs\u00f6ka hantera konflikten p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att man \u00f6kar chansen att den andre vill vara tillm\u00f6tesg\u00e5ende. Om man faktiskt inte bryr sig om hur det forts\u00e4tter efter en konfliktincident, d\u00e5 \u00e4r det kanske s\u00e5 att det mest handlar om en expressiv konflikt. D\u00e5 kan man fokusera p\u00e5 att s\u00e5 klart och tydligt ge uttryck f\u00f6r vad man k\u00e4nner och tycker, och beh\u00f6ver inte vara strategisk och taktisk i relation till hur budskapet mottas av den andre. Men \u00e4r det faktiskt betydelsefullt hur det g\u00e5r vidare sedan, d\u00e5 finns det anledning att r\u00e4kna till tio eller sova p\u00e5 saken, s\u00e5 att man f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e5ta situationen g\u00e5 ett par varv i hj\u00e4rnans frontallob innan man best\u00e4mmer sig f\u00f6r hur man ska agera.<\/p>\n

************************<\/p>\n

Referenser<\/em><\/p>\n

Mack, R. W., & Snyder, R. C. (1957). The analysis of social conflict \u2013 toward an overview and synthesis.\u00a0Journal of<\/em> Conflict Resolution<\/em>,\u00a01<\/em>(2), 212-248.<\/p>\n

Olsen, Marvin E. (1968). The process of social organization. Power in social systems,<\/em> New York: Holt, Rinehart & Winston.<\/p>\n

************************<\/p>\n

[1]<\/a> Andra s\u00e5dana par \u00e4r tvister\u2013relationskonflikter, symmetriska\u2013asymmetriska konflikter, heta\u2013kalla konflikterr, formbundna\u2013forml\u00f6sa konflikter och manifesta\u2013latenta konflikter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett av m\u00e5nga par av konflikttyper som finns beskrivna i litteraturen \u00e4r instrumentella och expressiva konflikter.[1] S\u00e5 vitt jag kan f\u00f6rst\u00e5 var det Marvin Olsen (1968) som valde dessa namn, men han h\u00e4nvisar till en \u00e4ldre artikel av Mack & Snyder (1957) som i st\u00e4llet skrev om realistic och non-realistic conflict, d\u00e4r inneb\u00f6rden var densamma. … Continue reading Om expressiva och instrumentella konflikter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-668","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=668"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/668\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":671,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/668\/revisions\/671"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}