{"id":61,"date":"2010-03-20T16:22:13","date_gmt":"2010-03-20T14:22:13","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=61"},"modified":"2010-03-20T16:22:13","modified_gmt":"2010-03-20T14:22:13","slug":"lojong-if-you-can-practice-even-when-distracted-you-are-well-trained","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=61","title":{"rendered":"Lojong: If you can practice even when distracted, you are well trained"},"content":{"rendered":"

[F\u00f6r en bakgrund till Lojong, se f\u00f6rsta Lojongkommentaren<\/a>.]<\/p>\n

“Om du kan praktisera \u00e4ven n\u00e4r du \u00e4r distraherad, d\u00e5 \u00e4r du v\u00e4l tr\u00e4nad.” Jojo. Med “praktisera” \u00e5syftas h\u00e4r, som jag tolkar det, att i n\u00e5gon m\u00e5n vara i sitt Vittnessj\u00e4lv, den plats i medvetandet som kan observera hur de egna tankarna, bilderna, k\u00e4nslorna och beg\u00e4ren st\u00e4ndigt uppkommer i sinnet, utan att bli uppslukad \u2013 och d\u00e4rmed driven \u2013 av dem. Denna Lojongslogan s\u00e4ger ungef\u00e4r att visst, det \u00e4r en bra b\u00f6rjan att kunna stilla sitt medvetande n\u00e4r man sitter och mediterar p\u00e5 sin lilla kudde i ett tyst och fridfullt rum. Men detta \u00e4r bara en b\u00f6rjan. Det \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att kunna “praktisera” n\u00e4r man \u00e4r bland m\u00e4nniskor, n\u00e4r man g\u00f6r saker, n\u00e4r man arbetar, n\u00e4r man blir provocerad, som \u00e4r den stora och verkligt meningsfulla utmaningen.<\/p>\n

Det \u00e4r en v\u00e4rdig uppgift att tr\u00e4na p\u00e5. Att \u00f6va upp en f\u00f6rm\u00e5ga att reservera en liten del av sin uppm\u00e4rksamhet till att stillsamt observera, bevittna, allt det som tumlar runt i den egna sj\u00e4len, samtidigt<\/em> som man faktiskt l\u00e5ter sig ber\u00f6ras och engageras av det man \u00e4r med i. Det finns f\u00f6rst\u00e5s buddhister som str\u00e4var efter ett sinnesfrid genom att avveckla sitt engagemang i andra m\u00e4nniskor och i v\u00e4rldsh\u00e4ndelserna. Buddhismen \u00e4r ju ocks\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r sina l\u00e4rosatser om att lidandet har sin orsak i v\u00e5ra bindningar, v\u00e5ra engagemang, v\u00e5rt fastkl\u00e4ngande i relationer, utopiska ideal, \u00e4godelar, beg\u00e4r, etc. Men Lojongs budskap handlar inte alls om att avskilja sig fr\u00e5n v\u00e4rlden. If you can practice even when distracted, you are well trained . . . Ju mer man kan det, desto mer inre handlingsfrihet vinner man i f\u00f6rh\u00e5llande till alla de reaktioner som g\u00e5r ig\u00e5ng av det som h\u00e4nder mellan m\u00e4nniskor. Det inneb\u00e4r inte att man ska sluta bry sig, utan att man har ett h\u00f6rn av sitt medvetande som \u00e4r nyktert och vaket mitt i turbulenserna.<\/p>\n

Hur man g\u00f6r? Jag har i en tidigare Lojongblogg h\u00e4nvisat till \u00c5sa Nilsonne och Anna K\u00e5ver. En del buddhister har f\u00f6rst\u00e5s mycket att s\u00e4ga om detta. Inte i f\u00f6rsta hand de som lever klosterliv i Asien, utan s\u00e4rskilt de som sj\u00e4lva har en v\u00e4sterl\u00e4ndsk bakgrund, eller levt mitt i det moderna samh\u00e4llets vardagsliv. Se t.ex. b\u00f6cker av Pema Ch\u00f6dr\u00f6n (vit amerikansk kvinna) eller Ch\u00f6gyam Trungpa. \u00c4r man intresserad av mer konkret f\u00f6rst\u00e5else av vad en viss f\u00f6rankring i Vittnessj\u00e4lvet kan inneb\u00e4ra f\u00f6r oss v\u00e4sterl\u00e4nningar i professionella roller s\u00e5 rekommenderar jag varmt en noggrann l\u00e4sning av Bill Joiners och Stephen Josephs bok Leadership Agilitiy.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[F\u00f6r en bakgrund till Lojong, se f\u00f6rsta Lojongkommentaren.] “Om du kan praktisera \u00e4ven n\u00e4r du \u00e4r distraherad, d\u00e5 \u00e4r du v\u00e4l tr\u00e4nad.” Jojo. Med “praktisera” \u00e5syftas h\u00e4r, som jag tolkar det, att i n\u00e5gon m\u00e5n vara i sitt Vittnessj\u00e4lv, den plats i medvetandet som kan observera hur de egna tankarna, bilderna, k\u00e4nslorna och beg\u00e4ren st\u00e4ndigt … Continue reading Lojong: If you can practice even when distracted, you are well trained<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-61","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lojong"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=61"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61\/revisions\/63"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=61"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=61"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=61"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}