{"id":600,"date":"2016-10-02T16:11:33","date_gmt":"2016-10-02T14:11:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=600"},"modified":"2016-10-03T14:34:22","modified_gmt":"2016-10-03T12:34:22","slug":"pedagogik-for-att-framja-perspektivmedvetenhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=600","title":{"rendered":"Pedagogik f\u00f6r att fr\u00e4mja perspektivmedvetenhet"},"content":{"rendered":"

Jag har haft f\u00f6rm\u00e5nen att under ett antal \u00e5r f\u00f6lja Eva Ohlssons utvecklingsarbete f\u00f6r att f\u00f6rebygga hedersrelaterat hot och v\u00e5ld och fr\u00e4mja integration. Jag \u00e4r djupt imponerad av Evas s\u00e4tt att driva detta arbete, som inleddes i slutet av 1990-talet. I den nuvarande fasen handlar projektet i h\u00f6g grad om att utbilda personal p\u00e5 f\u00f6rskolor, grundskolor, socialtj\u00e4nst, h\u00e4lsov\u00e5rd och andra inr\u00e4ttningar i hur man kan inleda och f\u00f6ra dialoger om v\u00e4rderingsfr\u00e5gor med f\u00f6r\u00e4ldrar som kommit till Sverige fr\u00e5n samh\u00e4llen som \u00e4r mycket olika det svenska. Det finns v\u00e4ldigt mycket att s\u00e4ga om bakgrunden och problemst\u00e4llningarna kring detta, men det ska jag inte g\u00f6ra nu. Den som \u00e4r intresserad \u00e4r varmt v\u00e4lkommen att l\u00e4sa mer i den r\u00e4tt omfattande utv\u00e4rdering jag gjort av projektet (se l\u00e4nk l\u00e4ngst ner).<\/p>\n

Fr\u00e5gorna kring skillnader i syn p\u00e5 barnuppfostran, flickors och kvinnors r\u00e4ttigheter och m\u00e5nga andra v\u00e4rdeladdade fr\u00e5gor \u00e4r komplexa och det finns djupa meningsskiljaktigheter om\u00a0hur man ska se p\u00e5 dem och inte minst arbeta med dem. I vilken m\u00e5n ska svenska samh\u00e4llet l\u00e4gga sig i hur f\u00f6r\u00e4ldrar med en annan kulturell bakgrund \u00e4n den svenska uppfostrar sina barn och lever sina liv? Hur kan vi ha respekt f\u00f6r kulturella och religi\u00f6sa skillnader samtidigt som vi v\u00e4rnar om de r\u00e4ttigheter som barn och vuxna har i det svenska samh\u00e4llet?<\/p>\n

Ett inslag i det kompetensutvecklingsprogram Eva Ohlsson har utvecklat \u00e4r att fr\u00e4mja deltagarnas medvetenhet om och f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda sig av flera olika tolkningsperspektiv. Det finns m\u00e5nga olika perspektiv som g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att ha viktiga saker att s\u00e4ga om problematiken kring hedersrelaterat tv\u00e5ng och v\u00e5ld (HRV) respektive integration. I utv\u00e4rderingen jag gjorde h\u00e4rom\u00e5ret beskrev jag nio s\u00e5dana perspektiv som h\u00f6rs i debatten och som finns representerade bland de som har olika roller inom omr\u00e5det. Det HRV-kritiska perspektivet menar att det \u00e4r h\u00f6gst problematiskt att \u00f6ver huvud taget anv\u00e4nda begreppet hedersrelaterat v\u00e5ld. Kulturperspektivet s\u00f6ker f\u00f6rklaringar och \u00e5tg\u00e4rder i skillnader i kulturella normer och f\u00f6rest\u00e4llningar. Det socialpsykologiska perspektivet betonar de mekanismer som \u00e4r kopplade till att vara flykting eller immigrant i ett fr\u00e4mmande samh\u00e4lle. K\u00f6nsmaktperspektivet ser just k\u00f6nsmaktordningen som det centrala problemet man m\u00e5ste ta itu med. Det familjesystemiska perspektivet ser hedersrelaterat v\u00e5ld i termer av ett dysfunktionellt familjem\u00f6nster, som man beh\u00f6ver bearbeta. Individualpsykologiska perspektiv s\u00f6ker orsaker och \u00e5tg\u00e4rder i enskilda individers psykologiska problematik, traumatiseringar och beteenderepertoarer. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter-perspektivet ser hela problematiken som en fr\u00e5ga om att v\u00e4rna de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som g\u00e4ller alla m\u00e4nniskor. Det narrativa perspektivet riktar blicken mot individers och gruppers f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar som f\u00f6rklaringar till problem och som n\u00e5got som kan beh\u00f6va bearbetas. Slutligen f\u00f6respr\u00e5kar det intersektionella perspektivet att man m\u00e5ste uppm\u00e4rksamma flera olika typer av maktordningar, kopplat till k\u00f6n, klass, etnicitet och sexuell l\u00e4ggning. Anv\u00e4nder man sig uteslutande av ett av dessa perspektiv s\u00e5 riskerar man att missa b\u00e5de viktiga f\u00f6rklaringar och m\u00f6jliga \u00e5tg\u00e4rder som osynligg\u00f6rs av det fokus perspektivet har.<\/p>\n

Eva har med tiden utvecklat en pedagogik f\u00f6r att fr\u00e4mja deltagarnas medvetenhet om dessa olika perspektiv, f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r deras potentiella bidrag och f\u00f6rm\u00e5ga att r\u00f6ra sig mellan perspektiven (och inte bara ta st\u00e4llning utifr\u00e5n ett enda perspektiv).<\/p>\n

Jag intervjuade Eva nyligen om hur hon byggt in tr\u00e4ning i perspektivmedvetenhet i sina utbildningar. Det handlar fortfarande om ett utvecklingsarbete som inte alls \u00e4r utmognat, men ansatsen \u00e4r mycket lovande. Jag \u00e4r personligen v\u00e4ldigt intresserad av detta, eftersom jag \u00e4r \u00f6vertygad om att v\u00e5ra samh\u00e4llen beh\u00f6ver betydligt mer av perspektivmedvetenhet f\u00f6r att klara av de utmaningar vi st\u00e4lls inf\u00f6r p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den: integration, fr\u00e4mlingsfientlighet, samh\u00e4llskonflikter, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, folkh\u00e4lsa, kriminalitet, etc., etc.<\/p>\n

Inom det omr\u00e5de Eva jobbar med spelar f\u00f6rekomsten av olika perspektiv en mycket p\u00e5taglig roll och leder ibland till samarbetssv\u00e5righeter och sp\u00e4nningar, t.ex. mellan f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r olika professioner och roller. Vi beh\u00f6ver, menar jag, tillg\u00e5ng till de olika tolkningsperspektivens bidrag f\u00f6r att kunna arbeta s\u00e5 verksamt som m\u00f6jligt med angel\u00e4gna samh\u00e4llsutmaningar.<\/p>\n

\n

S\u00e5 h\u00e4r g\u00f6r Eva:<\/p>\n

    \n
  1. Hon g\u00e5r igenom de nio ovan n\u00e4mnda perspektiven med deltagarna och f\u00f6rklarar hur vart och ett av perspektiven resonerar om problematiken kring hedersrelaterat v\u00e5ld och tv\u00e5ng. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra det m\u00e5ste hon anv\u00e4nda ett spr\u00e5k som inte \u00e4r f\u00f6r abstrakt och teoretiskt. Begrepp som \u201dintersektionell\u201d och \u201dnarrativ\u201d ligger f\u00f6r l\u00e5ngt fr\u00e5n det spr\u00e5k de flesta \u00e4r f\u00f6rtrogna med, s\u00e5 Eva har s\u00f6kt sig fram till \u201dnamn\u201d p\u00e5 perspektiven som \u00e4r mer intuitivt begripliga. Hon anv\u00e4nder sig av nedanst\u00e5ende bild, som ger en \u00f6versikt \u00f6ver alla perspektiven. Denna bild \u00e5terkommer hon till vid \u00e5tskilliga tillf\u00e4llen. N\u00e4r hon g\u00e5r igenom perspektiven bem\u00f6dar hon sig om att tala om vart och ett av dem s\u00e5 att alla kan k\u00e4nna att ja, det finns nog n\u00e5got d\u00e4r som man kan tycka \u00e4r vettigt och relevant.<\/li>\n<\/ol>\n

    \"perspektivvandring-till-thomas-pptx\"<\/a><\/p>\n

      \n
    1. Det r\u00e4cker absolut inte med att g\u00e5 igenom perspektiven vid ett tillf\u00e4lle. Eva g\u00f6r samma genomg\u00e5ng vid ett andra kurstillf\u00e4lle och \u00e5terkommer till figuren och perspektiven i m\u00e5nga sammanhang vid senare tillf\u00e4llen.<\/li>\n<\/ol>\n
        \n
      1. Eva anv\u00e4nder ocks\u00e5 \u00f6vningar som syftar till att bli f\u00f6rtrogna med perspektiven och reflektera \u00f6ver dem. En s\u00e5dan \u00e4r att presentera ett antal fiktiva citat p\u00e5 repliker som man skulle kunna h\u00f6ra i personalrummet p\u00e5 en skola eller annan arbetsplats. Deltagarna f\u00e5r sedan gissa vad det \u00e4r f\u00f6r perspektiv som ligger bakom respektive citat. En annan \u00f6vning \u00e4r att presentera ett scenario, en ber\u00e4ttelse om en incident d\u00e4r det h\u00e4nt n\u00e5got som kan tolkas som att ett barn med invandrarbakgrund l\u00f6per risk att inskr\u00e4nkas i de r\u00e4ttigheter barnet enligt svenska lagar har. Deltagarna i utbildningen f\u00e5r sedan diskutera vad som kan ligga bakom och hur man som personal borde agera i fallet. En tredje \u00f6vning \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n ett scenario d\u00e4r man st\u00e4lls inf\u00f6r ett dilemma, t.ex. att SIDA ska finansiera ett skolbygge i Afghanistan. De lokala parterna kr\u00e4ver att det ska finnas en mur tv\u00e4rs genom skolan som skiljer pojkar och flickor fr\u00e5n varandra. Ska man g\u00e5 med p\u00e5 det eller inte? Det g\u00e5r att bygga p\u00e5 ett s\u00e5dant scenario med en rad omst\u00e4ndigheter som inneb\u00e4r \u00e4kta moraliska dilemman d\u00e4r deltagarna m\u00e5ste rannsaka sina egna v\u00e4rderingar och s\u00e4tt att resonera. Hur man tar st\u00e4llning beror i h\u00f6g grad p\u00e5 vilket eller vilka perspektiv man framf\u00f6r allt anv\u00e4nder sig av.<\/li>\n<\/ol>\n
          \n
        1. Ett ytterligare inslag i fr\u00e4mjandet av perspektivmedvetenhet \u00e4r att fr\u00e5ga deltagarna om det \u00e4r n\u00e5got av perspektiven de k\u00e4nner starkt f\u00f6r och tycker \u00e4r viktigt. Detta leder till engagerade samtal och synligg\u00f6r att deltagarna har olika favoritperspektiv. Samtidigt st\u00f6djer det f\u00f6rm\u00e5gan att reflektera \u00f6ver de olika perspektivens egenskaper, fokus och kanske ocks\u00e5 begr\u00e4nsningar.<\/li>\n<\/ol>\n
            \n
          1. Olika utbildningstillf\u00e4llen behandlar olika teman, d\u00e4r Eva ofta h\u00e4nvisar till forskningsresultat. Vid varje tillf\u00e4lle \u00e4r Eva noga med att visa upp bilden p\u00e5 alla perspektiven och peka ut vilket eller vilka perspektiv som kommer att behandlas idag. Detta f\u00f6rebygger att det blir ofruktbara debatter kring vad som saknas, eftersom man vet att man just detta tillf\u00e4lle f\u00f6rdjupar sig i ett visst perspektiv, vilket inte inneb\u00e4r att man ser detta perspektiv som det riktiga och alla andra som ointressanta eller felaktiga.<\/li>\n<\/ol>\n
              \n
            1. N\u00e4r deltagare under de samtal som f\u00f6rs vid utbildningstillf\u00e4llena blir v\u00e4ldigt engagerade och kanske med stark k\u00e4nsloladdning driver en viss st\u00e5ndpunkt s\u00e4tter Eva ord p\u00e5 vilket perspektiv det \u00e4r som talar, t.ex. \u201dnu h\u00f6r jag att du \u00e4r en stark f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r kulturperspektivet\u201d. Denna typ av kommentarer st\u00f6djer deltagarna i att f\u00e5 viss distans till perspektiven. Det \u00e4r perspektiv som talar, medan vi som m\u00e4nniskor kan r\u00f6ra oss in och ut ur perspektiv och f\u00e5 insikt om hur perspektiven f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra. Ibland driver deltagare sina uppfattningar v\u00e4ldigt h\u00e5rt. Det \u00e4r inte meningsfullt att g\u00e5 in i debatt och argumentera emot i s\u00e5dana l\u00e4gen, utan mer verkningsfullt att ben\u00e4mna vad det \u00e4r f\u00f6r perspektiv som talar och bjuda in till att h\u00f6ra vilka andra perspektiv det finns i fr\u00e5gan.<\/li>\n<\/ol>\n
                \n
              1. N\u00e4r gruppen diskuterar konkreta dilemman och sv\u00e5ra situationer som man st\u00e4lls f\u00f6r i den egna verksamheten s\u00e5 uppmuntrar Eva deltagarna att inkludera s\u00e5 m\u00e5nga perspektiv som m\u00f6jligt i f\u00f6rs\u00f6ken att dels f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar och orsakssammanhang, dels prata sig fram till l\u00e4mpliga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/li>\n<\/ol>\n
                  \n
                1. Ett ytterligare inslag i utbildningen \u00e4r att gruppen f\u00e5r en dilemmasituation som kr\u00e4ver samr\u00e5d mellan f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r olika roller och professioner, t.ex. en rektor, en socialsekreterare, en skolpsykolog, en kurator och en person som riskerar att bli utsatt f\u00f6r hedersrelaterat hot och v\u00e5ld. Deltagarna f\u00e5r sedan genomf\u00f6ra ett rollspel d\u00e4r de f\u00e5r spela en annan roll, med ett annat perspektiv, \u00e4n den de normalt har.<\/li>\n<\/ol>\n

                   <\/p>\n

                  Erfarenheterna s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt \u00e4r att detta arbete p\u00e5 ett genomgripande s\u00e4tt kan vidga deltagarnas s\u00e4tt att uppfatta och resonera om sv\u00e5rhanterade situationer. Alla \u00e4r inte lika mottagliga f\u00f6r pedagogiken, men f\u00f6r m\u00e5nga deltagare har utbildningen inneburit mycket stora f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

                  \n

                   <\/p>\n

                  Den pedagogik Eva utvecklat f\u00f6r att fr\u00e4mja perspektivmedvetenhet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s starkt pr\u00e4glad av det speciella tema och de speciella ramar som hennes projekt handlar om. Jag t\u00e4nker dock p\u00e5 det s\u00e5 att det h\u00e4r arbetet p\u00e5 s\u00e4tt och vis befinner sig i en utvecklingsfront. Vi beh\u00f6ver utveckla fler pedagogiska ansatser inom m\u00e5nga olika arenor i samh\u00e4llet f\u00f6r att kunna bli klokare och mer effektiva i hur vi (som samh\u00e4lle) hanterar komplexa och sv\u00e5rl\u00f6sta samh\u00e4llsutmaningar. Det finns en hel del andra ansatser f\u00f6r att st\u00e4rka perspektivmedvetenhet, t.ex. att analysera v\u00e4rdepolariteter (\u201dpolarity management\u201d) och att arbeta med grund i narrativ teori, d.v.s. att rikta fokus mot olika ber\u00e4ttelser och reflektera \u00f6ver deras egenskaper (t.ex. i John Winslades \u201dnarrative mediation\u201d). Jag kommer s\u00e4kert att komma tillbaka till temat i framtida bloggtexter.<\/p>\n

                   <\/p>\n

                  \n

                  L\u00e4nkar:<\/p>\n

                  Processinriktad v\u00e4rdegrundsdialog \u2013 med barnen i centrum. Utv\u00e4rdering av ett projekt f\u00f6r att fr\u00e4mja integration och f\u00f6rebygga hedersrelaterat v\u00e5ld<\/a><\/p>\n

                  Projektet Bygga Broar<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                  Jag har haft f\u00f6rm\u00e5nen att under ett antal \u00e5r f\u00f6lja Eva Ohlssons utvecklingsarbete f\u00f6r att f\u00f6rebygga hedersrelaterat hot och v\u00e5ld och fr\u00e4mja integration. Jag \u00e4r djupt imponerad av Evas s\u00e4tt att driva detta arbete, som inleddes i slutet av 1990-talet. I den nuvarande fasen handlar projektet i h\u00f6g grad om att utbilda personal p\u00e5 f\u00f6rskolor, … Continue reading Pedagogik f\u00f6r att fr\u00e4mja perspektivmedvetenhet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-600","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/600","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=600"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/600\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":606,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/600\/revisions\/606"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}