Intressebaserade f\u00f6rhandlingar (se slutnot) \u00e4r en ansats som l\u00e4mpar sig mycket v\u00e4l f\u00f6r konflikter som huvudsakligen \u00e4r att betrakta som tvister,<\/i> d.v.s. d\u00e4r meningsskiljaktigheter i tydliga sakfr\u00e5gor \u00e4r konfliktens sj\u00e4lva k\u00e4rna. Det kan handla om budgetar, avtalsvillkor, strategiska prioriteringar, organisationsstrukturer, ansvarsf\u00f6rdelning, utformning av rutiner, kontroll \u00f6ver resurser och mycket annat. H\u00e4r beskrivs en variant av hur de grundl\u00e4ggande principerna i intressebaserade f\u00f6rhandlingar kan formas till en metod f\u00f6r gruppmedling (f\u00f6r k\u00e4llor, se slutnot).<\/p>\n
Metoden “Walk in the Woods” har f\u00e5tt sitt namn efter en k\u00e4nd incident d\u00e4r en amerikansk och en risk chefsf\u00f6rhandlare br\u00f6t ett l\u00e5st l\u00e4ge under en skogspromenad p\u00e5 tu man hand. Metoden best\u00e5r av fyra steg: Presentera intressen, Vidgade intressen, Upplysta intressen<\/i> och Samordnade intressen<\/i>.<\/p>\n
Steg 1: Presentera intressen<\/i><\/strong><\/p>\n Syftet med det f\u00f6rsta steget \u00e4r att ge parterna m\u00f6jlighet att dels formulera sina egna intressen tydligt, dels att f\u00e5 h\u00f6ra och ta till sig vilka intressen andra parter har. Man g\u00f6r en skillnad mellan legitima<\/i> intressen och sj\u00e4lviska<\/i> intressen. Legitima intressen \u00e4r s\u00e5dana som parterna kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att kunna tillgodose inom ramen f\u00f6r allm\u00e4nt accepterade normer, s\u00e5 som rimlig ers\u00e4ttning, rimliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att kunna sk\u00f6ta ens uppgift, rimlig balans mellan ansvar, kontroll och st\u00f6d, etc. Sj\u00e4lviska intressen definieras som att man s\u00f6ker f\u00f6rdelar p\u00e5 andras bekostnad och endast fokuserar p\u00e5 att vinna s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt f\u00f6r egen del.<\/p>\n F\u00f6r att kunna f\u00e5 klarhet om respektive parts intressen \u00e4r det en f\u00f6ruts\u00e4ttning att processen skapar en “s\u00e4ker zon” k\u00e4nnetecknad av ett klimat av \u00f6msesidig respekt.<\/p>\n Under f\u00f6rsta steget inbjuds var och en av parterna att presentera sin syn p\u00e5 sakfr\u00e5gorna, s\u00e4rskilt vilka intressen de har i sakfr\u00e5gorna och vad de hoppas uppn\u00e5 som resultat av processen. Medlaren leder samtalet och sammanfattar de viktigaste punkterna efter varje presentation.<\/p>\n Syftet med f\u00f6rsta steget \u00e4r i f\u00f6rsta hand att bygga eller \u00e5terst\u00e4lla tilltron till att f\u00f6rhandlingar med motparten kan leda till tillfredst\u00e4llande resultat, och i andra hand att bygga \u00f6msesidigt f\u00f6rtroende mellan parterna. Om det finns betydande misstro mellan parterna s\u00e5 talar inte medlaren i termer av f\u00f6rtroende, det \u00e4r f\u00f6r parterna d\u00e5 inte trov\u00e4rdigt. Medlaren anv\u00e4nder i st\u00e4llet formuleringar som: “\u2013Vad beh\u00f6ver du\/ni f\u00f6r att kunna lita p\u00e5 att andra parten faktiskt genomf\u00f6r det ni kommer \u00f6verens om?” och “\u2013Vad skulle du\/ni kunna g\u00f6ra f\u00f6r att andra sidan ska kunna lita p\u00e5 att du\/ni h\u00e5ller er del av en \u00f6verenskommelse?” Denna typ av formuleringar f\u00f6ruts\u00e4tter inte ett mer allm\u00e4nt f\u00f6rtroende, utan fokuserar de konkreta \u00f6verenskommelserna om enskilda sakfr\u00e5gor.<\/p>\n Ett ytterligare inslag i det f\u00f6rsta steget \u00e4r att be parterna att utveckla sina syns\u00e4tt p\u00e5 deras intressen med hj\u00e4lp av fr\u00e5gor som: Vad hoppas ni att uppn\u00e5? Vilka resurser beh\u00f6ver ni f\u00f6r att kunna uppn\u00e5 dessa m\u00e5l? Vilka hinder kan ni m\u00f6ta? Vilka resurser har ni att bidra med? N\u00e4r dessa teman diskuteras tar medlaren ansvar f\u00f6r att etablera kommunikationsnormer: saklighet och undvikande av formuleringar, gester eller kommentarer som \u00e4r provokativa, konfrontativa eller pikande. Det \u00e4r h\u00e4r viktigt att f\u00f6ra samtalet p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det blir s\u00e5 l\u00e4tt som m\u00f6jligt f\u00f6r respektive part att \u00f6ppet lyssna p\u00e5 det den andra parten har att s\u00e4ga. Parterna uppmanas av medlaren att lyssna aktivt, inklusive att visa andra parten att man \u00e4r uppm\u00e4rksam, bryr sig om det som s\u00e4gs och anstr\u00e4nger sig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det den andra parten vill f\u00f6rmedla.<\/p>\n F\u00f6rsta steget har fyllt sitt syfte n\u00e4r parterna har god f\u00f6rst\u00e5else av varandras legitima intressen och inser att de skillnader i intressen som finns inte m\u00e5ste vara anledning till antagonism. Genom att lyssna in andra parters intressen vidgas f\u00f6rst\u00e5elsen av vad det \u00e4r man beh\u00f6ver hitta l\u00f6sningar p\u00e5, i synnerhet vad g\u00e4ller behovet av att kunna balansera de olika perspektiv och intressen som finns hos parterna f\u00f6r att en h\u00e5llbar l\u00f6sning ska kunna uppn\u00e5s.<\/p>\n Steg 2: Utvidgade intressen<\/i><\/strong><\/p>\n Syftet med det andra steget i metoden \u00e4r att st\u00f6dja parterna i att vidga sitt perspektiv p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r f\u00f6rhandlingarna. Medlaren st\u00e4ller fr\u00e5gan: “Vad \u00e4r alla n\u00e4rvarande eniga om i nul\u00e4get?” Tv\u00e5 bl\u00e4dderblock st\u00e4lls upp, det ena med titeln “Eniga” och det andra med titeln “Oeniga.” Det \u00e4r h\u00e4r viktigt att b\u00f6rja med att lista det som man \u00e4r eniga om. Listan brukar komma att omfatta gemensamma v\u00e4rderingar, en delad \u00f6nskan att n\u00e5 fram till en l\u00f6sning, samsyn p\u00e5 nackdelarna med att inte n\u00e5 fram till en \u00f6verenskommelse och en vision om vad som kan uppn\u00e5s om meningsskiljaktigheterna kan bil\u00e4ggas. Listningen leder ofta till en aha-upplevelse hos parterna: de inser att de faktiskt \u00e4r \u00f6verens om viktiga saker. De ser ocks\u00e5 att i en rad fr\u00e5gor s\u00e5 \u00f6verlappar deras motiv och intressen varandra. Om detta sker s\u00e5 ser parterna ocks\u00e5 m\u00f6jligheten av att en \u00f6verenskommelse dem emellan kan tillgodose gemensamma v\u00e4rden och intressen.<\/p>\n P\u00e5 det andra bl\u00e4dderblocket listas det partern \u00e4r oeniga om. F\u00f6r det mesta kommer denna lista att ha f\u00e4rre punkter \u00e4n listan \u00f6ver det man \u00e4r eniga om. Listan p\u00e5 fr\u00e5gor man \u00e4r oenig om kommer i ett annat ljus n\u00e4r den st\u00e4lls bredvid de punkter man kan enas om. Detta arbetsmoment har fyllt sin funktion n\u00e4r parterna kan se sakfr\u00e5gorna i ett vidgat perspektiv och n\u00e4r de har utvecklat ett starkare hopp och mer energi kring att utveckla l\u00f6sningar. Om parterna kom till f\u00f6rhandlingen helt upptagna med att driva sina egna st\u00e5ndpunkter i sakfr\u00e5gorna, s\u00e5 har de nu ett st\u00f6rre perspektiv d\u00e4r uppgiften best\u00e5r i att hitta l\u00f6sningar som \u00e4r h\u00e5llbara i ljuset av inte bara de egna intressena, utan ocks\u00e5 andra parters intressen.<\/p>\n Steg 3: Upplysta intressen<\/i><\/strong><\/p>\n Det tredje steget i metoden syftar till att stimulera kreativ formulering av id\u00e9er till m\u00f6jliga l\u00f6sningar. De f\u00f6reg\u00e5ende stegen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en s\u00e5dan kreativitet. Om parterna \u00e4r fullt upptagna med att f\u00f6rsvara sina egna tr\u00e5ngt definierade intressen, s\u00e5 \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r uppfinningsrikedom d\u00e5liga. Medlaren har nu ett nytt bl\u00e4dderblocksark och uppmanar deltagarna att formulera id\u00e9er enligt brainstormingprincipen. Den inneb\u00e4r ju att uppgiften \u00e4r att utan censur kasta fram m\u00e5nga kreativa id\u00e9er, d\u00e4r kommenterande, \u00e4ndringsf\u00f6rslag, kritik eller avst\u00e5ndstagande \u00e4r bannlyst s\u00e5 l\u00e4nge id\u00e9formuleringen p\u00e5g\u00e5r. Medlaren kan h\u00e4r stimulera kreativiteten genom att uppmana till att t\u00e4nka utanf\u00f6r konventionella ramar, genom att sj\u00e4lv peka p\u00e5 stolliga infallsvinklar och genom att p\u00e5minna om att det kan handla om s\u00e5v\u00e4l kortsiktiga som l\u00e5ngsiktiga perspektiv. Alla id\u00e9er skrivs upp p\u00e5 bl\u00e4dderblocksark, som f\u00e4sts v\u00e4l synliga p\u00e5 en v\u00e4gg. Det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att ett stort antal id\u00e9er listas.<\/p>\n N\u00e4r id\u00e9formuleringsfasen avslutas g\u00e5r man \u00f6ver till n\u00e4sta arbetsmoment. Varje punkt granskas nu, diskuteras och f\u00f6rses med en siffra: 1, 2 eller 3. Kriterierna kan se lite olika ut beroende p\u00e5 situationen. Man kan utg\u00e5 fr\u00e5n graden av enighet. Om alla \u00e4r \u00f6verens om att en id\u00e9 \u00e4r bra skriver man en 1:a. Om det \u00e4r klart att man \u00e4r oense, s\u00e5 skriver man en 3:a. Om det \u00e4r oklart vad deltagarna tycker skriver man en 2:a. Andra typer av kriterier kan utg\u00e5 fr\u00e5n grad av genomf\u00f6rbarhet, vilken tidshorisont id\u00e9erna har (genomf\u00f6rbart omedelbart, inom \u00f6versk\u00e5dlig tid, eller p\u00e5 l\u00e5ng sikt), eller hur sannolikt det \u00e4r att andra viktiga intressenter (t.ex. ledningsgrupp, fackf\u00f6rening) skulle acceptera id\u00e9n.<\/p>\n Under diskussionen av de olika id\u00e9erna kan det vara till stor hj\u00e4lp om man kan formulera grundl\u00e4ggande kriterier, som b\u00e5da parter \u00e4r \u00f6verens om, som m\u00e5ste uppfyllas f\u00f6r att id\u00e9n ska kunna vara genomf\u00f6rbar. Det kan t.ex. handla om s\u00e5dant som kvalitetss\u00e4kring, finansierbarhet, acceptans hos viktiga andra intressenter eller l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet.<\/p>\n N\u00e4r alla id\u00e9er po\u00e4ngsatts g\u00e5r man en extra g\u00e5ng igenom de punkter som f\u00e5tt en 2:a f\u00f6r att se om dessa kan modifieras s\u00e5 att de kan f\u00e5 en 1:a, eller om de b\u00f6r f\u00f6rkastas och f\u00e5 en 3:a.<\/p>\n Avslutningsvis i steg 3 g\u00f6r man en ny lista med bara de punkter som f\u00e5tt 1:or. Denna lista tar man sedan med sig till det fj\u00e4rde steget i processen, d\u00e4r det handlar om att f\u00f6rhandla fram \u00f6verenskommelser.<\/p>\n Steg 3 fyller indirekt en viktig funktion vad g\u00e4ller relationerna mellan parterna. Om vi t\u00e4nker oss att id\u00e9formuleringen resulterade i en lista p\u00e5 f\u00f6rtio id\u00e9er s\u00e5 hade deltagarna under steg 3 f\u00f6rtio tillf\u00e4llen att genomf\u00f6ra minif\u00f6rhandlingar med varandra. I m\u00e5nga av dessa id\u00e9er handlar det om fr\u00e5gor d\u00e4r insatserna f\u00f6r parterna inte \u00e4r s\u00e5 h\u00f6ga och de kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 ett avsp\u00e4nt s\u00e4tt l\u00e4ra k\u00e4nna varandra, lyssna till andras annorlunda infallsvinklar och \u00f6va p\u00e5 att komma \u00f6verens genom att enas om vilken siffra en viss id\u00e9 ska ges. I detta arbetsmoment blir samtalet oftast livligt och flyter p\u00e5. Det skrattas och pratas, stressniv\u00e5n sjunker. I den m\u00e5n metoden fungerar f\u00f6rskjuts parternas syn p\u00e5 situationen fr\u00e5n att se varandra som motst\u00e5ndare i en dragkamp, till att se varandra som probleml\u00f6sningspartners som arbetar med en gemensam uppgift. Hoppet om att kunna n\u00e5 en tillfredst\u00e4llande l\u00f6sning st\u00e4rks genom upplevelsen av att det kommer fram nya, kreativa id\u00e9er.<\/p>\n Steg 4: Samordnade intressen<\/i><\/strong><\/p>\n I detta steg \u00e4r m\u00e5let att f\u00f6ra parterna i riktning mot ett resultat i form av beslut, \u00f6verenskommelser och utvecklade relationer. I det fj\u00e4rde steget formulerar parterna vad de “m\u00e5ste,” “vill,” respektive “ser som \u00f6nskv\u00e4rt” att uppn\u00e5 f\u00f6r att kunna sluta en \u00f6verenskommelse. De f\u00e5r ocks\u00e5 formulera vad de \u00e4r “angel\u00e4gna,” “beredda,” och “ovilliga” att erbjuda f\u00f6r att kunna komma \u00f6verens. Under loppet av diskussionen av dessa punkter \u00e4r det vanligt att parterna flyttar en eller annan punkt fr\u00e5n en niv\u00e5 till n\u00e4sta, n\u00e4r de inser v\u00e4rdet av att vara flexibla f\u00f6r att kunna n\u00e5 fram till en \u00f6verenskommelse.<\/p>\n N\u00e4r prioriteringarna har klarnat kommer diskussionen att handla om att utveckla detaljerna i de anpassningar som m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6r att n\u00e5 enighet. Parterna formulerar h\u00e4r ofta vad de \u00e4r villiga att erbjuda sj\u00e4lva, i utbyte f\u00f6r att f\u00e5 egna \u00f6nskem\u00e5l tillgodosedda. Parterna har nu mycket god f\u00f6rst\u00e5else av vad det \u00e4r som \u00e4r viktigt f\u00f6r den andra parten, och varf\u00f6r. Detta inneb\u00e4r att man fokuserar p\u00e5 att se vad man kan g\u00f6ra f\u00f6r att tillgodose de mest prioriterade \u00f6nskem\u00e5len hos motparten f\u00f6r att i utbyte kunna f\u00e5 igenom egna viktiga \u00f6nskem\u00e5l. Parterna \u00e4r fullt inf\u00f6rst\u00e5dda med att h\u00e5llbara \u00f6verenskommelser \u00e4r beroende av att b\u00e5da parter kan f\u00e5 sina viktigaste intressen tillgodosedda. Egen framg\u00e5ng f\u00f6ruts\u00e4tter den andres framg\u00e5ng: framg\u00e5ng definieras nu som gemensam framg\u00e5ng.<\/p>\n Steg 4 avslutas med att \u00f6verenskommelsen formuleras skriftligt och firas gemensamt.<\/p>\n ***********************<\/p>\n Principerna f\u00f6r intressebaserade f\u00f6rhandlingar formulerades f\u00f6rst i den numera klassiska boken “Getting to yes” (p\u00e5 svenska “V\u00e4gen till ja”) av Fisher och Ury. Den boken \u00e4r fortfarande mycket l\u00e4sv\u00e4rd. Metodbeskrivningen ovan baseras fr\u00e4mst p\u00e5 en artikel jag hittade p\u00e5 internet av Marcus och Dorn (2012?). En mer kortfattad presentation av metoden finns i en artikel av Marcus, Dorn och McNulty (2012) i Negotiation Journal. I denna artikel finns ocks\u00e5 ett fallexempel om tv\u00e5 sjukhus som ska sl\u00e5s ihop.<\/p>\n Fisher, R. & W. Ury (1981). Getting to yes. Negotiating agreement without giving in,<\/i> Boston: Houghton Mifflin Co.<\/p>\n Marcus, L. J. & B. C. Dorn (2012?). The walk in the woods: A step-by-step method to guide interest-based negotiation and conflict resolution.<\/i> Program for Health Care Negotiation and Conflict Resolution, Division of Public Health Practice, Harvard School of Public Health. H\u00e4mtad 2 februari 2013 fr\u00e5n http:\/\/www.hcna.net\/pdf\/Walkinthewoods.pdf.<\/p>\n Marcus, L. J., B. C. Dorn & E. J. McNulty (2012). The Walk in the Woods: A Step-by-Step Method for Facilitating Interest-Based Negotiation and Conflict Resolution, Negotiation Journal, <\/i>July, pp. 337-349.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Intressebaserade f\u00f6rhandlingar (se slutnot) \u00e4r en ansats som l\u00e4mpar sig mycket v\u00e4l f\u00f6r konflikter som huvudsakligen \u00e4r att betrakta som tvister, d.v.s. d\u00e4r meningsskiljaktigheter i tydliga sakfr\u00e5gor \u00e4r konfliktens sj\u00e4lva k\u00e4rna. Det kan handla om budgetar, avtalsvillkor, strategiska prioriteringar, organisationsstrukturer, ansvarsf\u00f6rdelning, utformning av rutiner, kontroll \u00f6ver resurser och mycket annat. H\u00e4r beskrivs en variant av … Continue reading “Walk in the Woods”: Gruppmedlingsmetodik i tvister<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13,16],"tags":[],"class_list":["post-361","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/361","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=361"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/361\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":364,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/361\/revisions\/364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=361"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=361"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=361"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}