Tyska medlare och organisationskonsulter har under de senaste tio-tjugo \u00e5ren varit mycket kreativa och energiska vad g\u00e4ller att utveckla metoder och tekniker f\u00f6r konflikthantering. Jag har de senaste veckorna \u00e4gnat en hel del tid \u00e5t att l\u00e4sa och f\u00f6rs\u00f6ka sm\u00e4lta tv\u00e5 oerh\u00f6rt rikhaltiga tyska antologier om konflikthanteringsmetodik, b\u00e5da redigerade av Peter Knapp (se referenser l\u00e4ngst ned). I dessa tv\u00e5 b\u00f6cker, utkomna 2012 0ch 2013, medverkar ett stort antal (minst ett 50-tal) av den tysktalande v\u00e4rldens mest k\u00e4nda medlare, organisationskonsulter och universitetsl\u00e4rare. I de tv\u00e5 b\u00f6ckerna beskrivs \u00f6ver 100 tekniker och metoder f\u00f6r medling mellan tv\u00e5 till hundratals personer. Visst finns det en och annan teknik som k\u00e4nns lite v\u00e4l udda f\u00f6r att man skulle kunna t\u00e4nka sig att anv\u00e4nda den, men de allra flesta k\u00e4nns mycket trov\u00e4rdiga som redskap i olika sorters konflikter.<\/p>\n
Inom ramen f\u00f6r det lilla forskningsprojekt jag just p\u00e5b\u00f6rjat med anslag fr\u00e5n AFA F\u00f6rs\u00e4kring \u00e4r min ambition att skriva ihop en handbok i konfliktinterventionsmetodik, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 arbetsplatskonflikter. Jag kommer f\u00f6rst\u00e5s att g\u00f6ra vad jag kan f\u00f6r att f\u00f6rmedla det mest anv\u00e4ndbara av de tyska erfarenheterna.<\/p>\n
H\u00e4r kommer ett litet smakprov. Jag har sammanfattat en av de tekniker som presenteras i den f\u00f6rsta av de tv\u00e5 b\u00f6ckerna. Det handlar h\u00e4r om en “mikroteknik”, det vill s\u00e4ga inte om en sammanh\u00e4ngande metod, utan om en samtalsledningsteknik som kan anv\u00e4ndas flexibelt n\u00e4r behovet uppst\u00e5r under en medlingsprocess. Just denna teknik \u00e4r det s\u00e4kert m\u00e5nga som anv\u00e4nder, utan att d\u00e4rf\u00f6r ha l\u00e4st en s\u00e4rskild metodbeskrivning. Men jag tycker Christoph Thomann g\u00f6r ett bra jobb med att formulera vad tekniken handlar om. Han kallar tekniken p\u00e5 tyska “dialogisieren,” d.v.s p\u00e5 svenska dialogisering. Det \u00e4r kanske ett avigt ord, men r\u00e4tt bra: det handlar om att g\u00f6ra <\/em>ett samtal mellan konfliktparterna till en dialog, genom mycket aktivt ingripande i samtalsf\u00f6rloppet av medlaren.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r min sammanfattning av Thomanns beskrivning:<\/p>\n Dialogisering<\/strong><\/p>\n Dialogisering \u00e4r en medlingsteknik som inneb\u00e4r att medlaren skapar kontakt mellan parterna och deras olikartade syns\u00e4tt genom att v\u00e4xelvis fr\u00e5ga “Vad s\u00e4ger du om det du just fick h\u00f6ra? Hur reagerar du p\u00e5 detta?” H\u00e4rigenom skapas en dialog i kontrollerad och nedbromsad form, i st\u00e4llet f\u00f6r att parterna bara st\u00e4ller sina egna “sanningar” mot varandra. M\u00e5let \u00e4r att parterna faktiskt ska tala med<\/i> varandra, i st\u00e4llet f\u00f6r till varandra.<\/p>\n Tekniken kan i princip anv\u00e4ndas i alla gruppstorlekar, f\u00f6rutsatt att alla n\u00e4rvarande kan h\u00f6ra vad som s\u00e4gs.<\/p>\n Dialogisering anv\u00e4nds allts\u00e5 n\u00e4r parterna inte verkligen pratar med<\/i> varandra. Det kan vara situationer d\u00e4r parterna undviker kontakt, d\u00e4r de bara kommer med motanklagelser, d\u00e4r man inte lyssnar p\u00e5 och svarar p\u00e5 vad den andre s\u00e4ger, d\u00e4r svaren bara \u00e4r opersonliga standardfraser, eller d\u00e4r bakomliggande k\u00e4nslor och behov inte formuleras tydligt.<\/p>\n Dialogisering kan med f\u00f6rdel kompletteras med dubblering, som g\u00f6r det m\u00f6jligt att dels n\u00e5 st\u00f6rre tydlighet i kommunikationen, dels n\u00e5 djupare, genom att parterna f\u00e5r hj\u00e4lp att s\u00e4tta ord p\u00e5 reaktioner, k\u00e4nslor och tankar som de har sv\u00e5rt att formulera \u00f6ppet.<\/p>\n Dialogisering l\u00e4mpar sig fr\u00e4mst f\u00f6r situationer d\u00e4r parterna ska forts\u00e4tta ha med varandra att g\u00f6ra i framtiden och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver ha ett rimligt m\u00e5tt av f\u00f6rtroende sig emellan.<\/p>\n I Thomanns metodik anv\u00e4nds dialogisering i medlingens tredje fas, som f\u00f6reg\u00e5s av “Selbstkl\u00e4rung”, d.v.s. en process d\u00e4r konfliktparterna en i taget f\u00e5r formulera sin upplevelse och sitt syns\u00e4tt p\u00e5 situationen.<\/p>\n Dialogiseringens m\u00e5l \u00e4r att: Dialogiseringen kan leda fram till klarhet om en rad olika aspekter av konflikten:<\/p>\n 1. Konfliktens sakinneh\u00e5ll: vad som st\u00e5r p\u00e5 spel f\u00f6r respektive part. Till medlarens uppgift h\u00f6r ocks\u00e5 att styra samtalsf\u00f6rloppet genom att ingripa om n\u00e5gon avbryter eller g\u00e5r i svarom\u00e5l vid fel tidpunkt. “Stopp, nu \u00e4r det X som talar<\/em>;” “Kan du v\u00e4nta ett tag, snart f\u00e5r du ordet och v\u00e5r fulla uppm\u00e4rksamhet<\/em>;” “Ta papper och penna, skriv ned dina kommentarer. Du f\u00e5r snart tillf\u00e4lle att svara.<\/em>”<\/p>\n N\u00e4r en av parterna yttrar sig positivt om den andre, t.ex.: Thomann menar att man b\u00f6r vara enveten med att f\u00e5 tydliga svar n\u00e4r man fr\u00e5gar efter reaktioner. Om den andra parten undviker att tala om vad han eller hon k\u00e4nner eller t\u00e4nker om det som sagts, s\u00e5 st\u00e4lls fr\u00e5gan igen.<\/p>\n Dialogisering kan ibland snabbt leda att situationen lugnar ner sig och leder till eftert\u00e4nksamhet och besinning. Oftast hettar det dock f\u00f6rst till. Dialogiserandet styr kommunikationen rakt in i v\u00e4sentligheterna och parterna s\u00e4tter tydliga ord p\u00e5 upplevelser, argument, f\u00f6rebr\u00e5elser, k\u00e4nslor, omd\u00f6men och minnen av vad som sagts och gjorts. Thomann s\u00e4ger inte att tekniken alltid leder till klarhet och konstruktiva l\u00f6sningsf\u00f6rs\u00f6k. Ibland blir skiljelinjerna \u00e4nnu tydligare och fronterna h\u00e5rdnar. D\u00e5 f\u00e5r medlaren s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6verg\u00e5 till n\u00e4sta fas, d\u00e4r medlaren tar en mer aktiv roll i att s\u00f6ka (systemiska) f\u00f6rklaringar till att konflikten uppkommit och f\u00f6rv\u00e4rrats. H\u00e4r kan det beh\u00f6vas f\u00f6rklaringsmodeller av olika slag, som t.ex. onda cirklar i interaktionsdynamiken.<\/p>\n Thomann anv\u00e4nder uttrycket “Dialog der Wahrheit,” sanningsdialog, och pekar d\u00e4rmed p\u00e5 att det finns en helande kraft i att parterna \u00e4r \u00e4rliga och raka med att tala \u00f6ppet om vad de verkligen k\u00e4nner, tycker och t\u00e4nker. Denna \u00e4rlighet kan vara f\u00f6rsta steget i ett \u00e5teruppr\u00e4ttat f\u00f6rtroende, grundat p\u00e5 att den andre faktiskt \u00e4r \u00f6ppen och rak med sina egentliga k\u00e4nslor och tankar. Detta kan vara sm\u00e4rtsamt och provocerande, men ger samtidigt fast mark att st\u00e5 p\u00e5.<\/p>\n **************************** Knapp, P. (red.) (2013). Konflikte l\u00f6sen in Teams und gro\u00dfen Gruppen: Kl\u00e4rende und deeskalierende Methoden f\u00fcr die Mediations- und Konfliktmanagement-Praxis im Business, managerSeminare Verlags GmbH.<\/p>\n Thomann, C. (2002). Kl\u00e4rungshilfe: Konflikte im Beruf: Methoden und Modelle kl\u00e4render Gespr\u00e4che bei gest\u00f6rter Zusammenarbeit. Reinbek: Rowohlt.<\/p>\n Thomann, C. & C. Prior (2007). Kl\u00e4rungshilfe 3 \u2013 Das Praxisbuch, rororo.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tyska medlare och organisationskonsulter har under de senaste tio-tjugo \u00e5ren varit mycket kreativa och energiska vad g\u00e4ller att utveckla metoder och tekniker f\u00f6r konflikthantering. Jag har de senaste veckorna \u00e4gnat en hel del tid \u00e5t att l\u00e4sa och f\u00f6rs\u00f6ka sm\u00e4lta tv\u00e5 oerh\u00f6rt rikhaltiga tyska antologier om konflikthanteringsmetodik, b\u00e5da redigerade av Peter Knapp (se referenser l\u00e4ngst … Continue reading “Dialogisering” \u2013 Christoph Thomann beskriver en viktig medlingsteknik<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13,16],"tags":[],"class_list":["post-355","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/355","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=355"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/355\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":359,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/355\/revisions\/359"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=355"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=355"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=355"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n1. Skapa kontakt<\/b> mellan parterna, genom att de befattar sig med varandras upplevelse, k\u00e4nslor, tankar, tolkningar och \u00f6nskem\u00e5l.
\n2. Skapa klarhet<\/b>, d.v.s. att de verkliga \u00f6mma punkterna, reaktionerna, k\u00e4nslorna och tankarna blir tydligt formulerade och kopplade till specifika h\u00e4ndelser, omst\u00e4ndigheter, handlingar, konsekvenser, o.s.v.
\n3. Uppn\u00e5 \u00f6msesidig f\u00f6rst\u00e5else<\/b> av den andres reaktioner och upplevelser. Parterna ser ofta sig sj\u00e4lva som offer och den andre som f\u00f6r\u00f6vare. Genom att deras egen upplevelse blir f\u00f6rst\u00e5dd av den andre lindras sm\u00e4rtan s\u00e5 att uppm\u00e4rksamhetsresurser frig\u00f6rs och kan anv\u00e4ndas till probleml\u00f6sning.<\/p>\n
\n2. De yttre ramarnas betydelse: organisationsstruktur, roller, mandat, regelverk, procedurer, \u00f6verenskommelser, traditioner, o.s.v.
\n3. Konfliktens utl\u00f6sande faktorer: incidenter, missf\u00f6rst\u00e5nd, handlingar och annat.
\n4. Det mellanm\u00e4nskliga: kommunikation, relationer, klimat, samspel.
\n5. Konfliktparternas k\u00e4nslor, med s\u00e4rskild omsorg om tv\u00e5 k\u00e4nsloniv\u00e5er, aggressiva k\u00e4nslor och farh\u00e5gor och r\u00e4dslor.<\/p>\n
\n“\u2013Jag ser dig som kompetent<\/em>”
\n“\u2013Jag medger att du …<\/em>”
\n“\u2013Jag ville inte att det skulle bli s\u00e5 h\u00e4r<\/em>”
\ns\u00e5 fr\u00e5gar inte medlaren andra parten hur han eller hon reagerar p\u00e5 detta, utan fr\u00e5gar i st\u00e4llet: “\u2013 Tror du honom\/henne?<\/em>” Svaret \u00e4r ofta “\u2013Nej, jag tror inte p\u00e5 det.<\/em>” D\u00e5 fr\u00e5gar medlaren helt enkelt vidare: “\u2013Varf\u00f6r kan du inte tro p\u00e5 det?<\/em>” Kanske beh\u00f6ver medlaren dubblera svaret, d.v.s. hj\u00e4lpa personen att formulera i klartext varf\u00f6r det \u00e4r sv\u00e5rt att tro p\u00e5 vad den andre sagt. D\u00e4refter g\u00e5r fr\u00e5gan \u00e5ter till andra parten: “\u2013Vad s\u00e4ger du om detta?<\/em>”<\/p>\n
\nKnapp, P. (red.) (2012). Konfliktl\u00f6sungs-Tools: Kl\u00e4rende und deeskalierende Methoden f\u00fcr die Mediations- und Konfliktmanagement-Praxis, managerSeminare Verlags GmbH.<\/p>\n