{"id":306,"date":"2012-06-21T19:07:24","date_gmt":"2012-06-21T17:07:24","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=306"},"modified":"2012-06-21T19:08:17","modified_gmt":"2012-06-21T17:08:17","slug":"fran-ingen-till-langtgaende-perspektivmedvetenhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=306","title":{"rendered":"Fr\u00e5n ingen till l\u00e5ngtg\u00e5ende perspektivmedvetenhet"},"content":{"rendered":"

Perspektivmedvetenhet<\/a> \u00e4r medvetenhet om att vi alla uppfattar v\u00e4rlden genom perspektiv, och att dessa perspektiv har sina egna egenskaper som i h\u00f6g grad avg\u00f6r vad vi uppm\u00e4rksammar och inte och vilken mening det vi uppfattar f\u00e5r f\u00f6r oss. Perspektivmedvetenhet har allts\u00e5 att g\u00f6ra med graden av medvetenhet om v\u00e5rt eget tolkande. En stark perspektivmedvetenhet inneb\u00e4r att man uppfattar perspektiv som variabler, d.v.s. som n\u00e5got som kan variera p\u00e5 olika s\u00e4tt. Mitt eget perspektiv skulle kunna vara annorlunda \u00e4n det \u00e4r p\u00e5 olika s\u00e4tt. Med en s\u00e5dan medvetenhet \u00e4r det sv\u00e5rt att ta sitt eget perspektiv p\u00e5 riktigt blodigt allvar och tro att det egna syns\u00e4ttet \u00e4r det riktiga syns\u00e4ttet. Man blir d\u00e4rf\u00f6r mer nyfiken p\u00e5 hur v\u00e4rlden ser ut utifr\u00e5n olika perspektiv och man reflekterar g\u00e4rna \u00f6ver vad det \u00e4r som g\u00f6r att olika perspektiv \u00e4r olika och vad som finns att l\u00e4ra av dessa olikheter.<\/p>\n

Ingen \u00e4r f\u00f6dd med en stark perspektivmedvetenhet, den m\u00e5ste utvecklas. Det finns en hel del forskning som visar hur denna utveckling g\u00e5r till (eller i alla fall kan g\u00e5 till, det finns s\u00e4kert olika varianter), men forskarna anv\u00e4nder inte just begreppet perspektivmedvetenhet i sina modeller och slutsatser. Patricia King och Karen Kitchener talar om development of reflective judgment<\/em>, utveckling av reflekterande omd\u00f6me. Deanna Kuhn skriver om the skills of argument.<\/em> Belenky, Clinchy, Goldberger och Tarule studerade kvinnors f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e4rande och kunskap, women\u2019s ways of knowing.<\/em><\/p>\n

Jag har utifr\u00e5n ovan n\u00e4mnda forskning satt ihop kortfattade beskrivningar av fem olika niv\u00e5er av perspektivmedvetenhet. Dessa schematiska niv\u00e5beskrivningar ska inte tas alltf\u00f6r bokstavligt, de \u00e4r bara konstruktioner, men de kan tj\u00e4na syftet att peka ut n\u00e5gra aspekter som kan<\/em> utg\u00f6ra relevanta skillnader i vuxnas grader av medvetenhet om sitt eget tolkande, sitt eget f\u00f6rh\u00e5llande till vad kunskap och sanning \u00e4r och helt enkelt perspektivmedvetenhet.<\/p>\n

1. Absolutistisk syn
\nP\u00e5 denna niv\u00e5 finns ingen perspektivmedvetenhet alls: \u201dJag vet det f\u00f6r jag har sett det\/h\u00f6rt det.\u201d Personer som har en absolutistisk syn p\u00e5 sanning och kunskap utg\u00e5r fr\u00e5n att det de ser \u00e4r sant, de l\u00e4gger inte m\u00e4rke till att det alltid finns en tolkningsprocess inblandad. De uppm\u00e4rksammar inte m\u00f6jligheten till felk\u00e4llor och alternativa f\u00f6rklaringar. De uppm\u00e4rksammar ibland inte heller variationer, d.v.s. att f\u00f6reteelser inte alltid \u00e4r likadana, utan att omst\u00e4ndigheter varierar och dessa variationer spelar en roll. I s\u00e5 fall har de en stark tendens att generalisera och f\u00e4lla svepande omd\u00f6men. Personer med en absolutistisk syn p\u00e5st\u00e5r och tycker mycket, utan att se behov av att st\u00f6dja sina uppfattningar med argument (evidens). De ser inte n\u00e5got behov av att kritiskt pr\u00f6va underbyggnaden av uppfattningar utan \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att de har r\u00e4tt. Deanna Kuhn visar empiriskt att de som har den svagaste kritiska reflektionen \u00e4r de som \u00e4r s\u00e4krast p\u00e5 att de har r\u00e4tt. Hon beskriver det ocks\u00e5 s\u00e5 att dessa personer tenderar att resonera i form av s.k. \u201dskript\u201d: konkreta eller generaliserade ber\u00e4ttelser. Med \u201dkonkret ber\u00e4ttelse\u201d menar Kuhn att dessa personer menar att n\u00e5got de sj\u00e4lva varit med om eller h\u00f6rt om r\u00e4cker som bevis f\u00f6r att de har r\u00e4tt i en fr\u00e5ga. Det r\u00e4cker med ett enda fall f\u00f6r att de ska \u201dveta\u201d hur n\u00e5got h\u00e4nger ihop. \u201dGeneraliserade ber\u00e4ttelser\u201d \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon har en bestickande beskrivning av hur n\u00e5got g\u00e5r till (t.ex. elever misslyckas i skolan d\u00e4rf\u00f6r att deras f\u00f6r\u00e4ldrar inte hj\u00e4lper dem med l\u00e4xl\u00e4sningen). Att beskrivningen \u00e4r bestickande \u00e4r f\u00f6r dessa personer tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att de ska vara s\u00e4kra p\u00e5 att det \u00e4r just p\u00e5 detta vis. Att det kan finnas andra f\u00f6rklaringar eller att det kan vara olika i olika fall funderar man inte \u00f6ver.<\/p>\n

Personer med en absolutistisk syn uppm\u00e4rksammar inte m\u00f6jligheten att det kan finnas:
\n\u2013 Andra data.
\n\u2013 Alternativa f\u00f6rklaringar
\n\u2013 Evidens som kan verifiera eller falsifiera uppfattningar
\n\u2013 Tolkningsprocesser
\n\u2013 Perspektiv<\/p>\n

2. Os\u00e4ker absolutistisk syn
\nMed en os\u00e4ker absolutistisk syn tror man fortfarande att absolut kunskap finns, men man kanske inte har den \u00e4n. Det kan<\/em> finnas felk\u00e4llor i informationen och det \u00e4r m\u00f6jligt att man kan sakna viss information. Med denna syn kan man se att det kan finnas ett behov av att redovisa och granska k\u00e4llor. \u00c4ven dessa personer resonerar i form av \u201dskript\u201d: konkreta eller generaliserade ber\u00e4ttelser.<\/p>\n

Personer med en os\u00e4ker absolutistisk syn uppm\u00e4rksammar inte m\u00f6jligheten att det finns:
\n\u2013 Alternativa f\u00f6rklaringar
\n\u2013 Evidens som kan verifiera eller falsifiera uppfattningar
\n\u2013 Tolkningsprocess
\n\u2013 Perspektiv<\/p>\n

3. Subjektivistisk syn
\nEn subjektivistisk syn uppkommer bl.a. n\u00e4r man ser att det finns mycket<\/em> information, mer \u00e4n kanske n\u00e5gon enskild person kan k\u00e4nna till och ha \u00f6verblick \u00f6ver. Olika individer har tillg\u00e5ng till olika upps\u00e4ttningar information, omst\u00e4ndigheter varierar. Kunskap \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r os\u00e4ker. D\u00e5 f\u00e5r man finna sig i att var och en har sin egen \u00f6vertygelse. Vad som \u00e4r sant f\u00f6r mig \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis sant f\u00f6r dig, men ingen kan s\u00e4kert veta vem som har r\u00e4tt.\u00a0 \u00c4ven h\u00e4r sker resonemangen i h\u00f6g grad i form av \u201dskript\u201d: konkreta eller generaliserade ber\u00e4ttelser.<\/p>\n

Personer med en subjektivistisk syn uppm\u00e4rksammar inte m\u00f6jligheten att det finns:
\n\u2013 Evidens som kan verifiera eller falsifiera uppfattningar
\n\u2013 Tolkningsprocess
\n\u2013 Perspektiv<\/p>\n

4. Rationalistisk syn
\nEn rationalistisk syn bygger p\u00e5 en medvetenhet om att det kan finnas olika rimliga f\u00f6rklaringar och att man d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste se efter vad som talar f\u00f6r respektive emot en viss f\u00f6rklaring. Slutsatser kan vara felaktiga. Det kan finnas alternativa orsakssamband. Man m\u00e5ste kritiskt granska om argumenten f\u00f6r uppfattningars riktighet \u00e4r h\u00e5llbara. Man s\u00f6ker efter procedurer som g\u00f6r det m\u00f6jligt att v\u00e4rdera rimligheten i uppfattningar, s\u00e4rskilt genom att granska evidens (data, relevant information, argument). Med en rationalistisk syn resonerar man med hj\u00e4lp av argument, men vanligen inb\u00e4ddad i ett<\/em> perspektiv.<\/p>\n

Personer med en rationalistisk syn uppm\u00e4rksammar inte m\u00f6jligheten att det finns:
\n\u2013 Perspektiv<\/p>\n

5. Konstruktivistisk syn
\nMed en konstruktivistisk syn uppm\u00e4rksammar man att olika personer tolkar information p\u00e5 olika s\u00e4tt, bl.a. d\u00e4rf\u00f6r att de anv\u00e4nder olika kriterier p\u00e5 vad som \u00e4r relevant och giltig kunskap. Tolkningarna \u00e4r beroende av hur tolkningsprocessen g\u00e5r till, vilket beror p\u00e5 egenskaperna i det perspektiv tolkaren har. Andra tolkningar och perspektiv \u00e4r m\u00f6jliga, d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man j\u00e4mf\u00f6ra och v\u00e4rdera vilka tolkningar som \u00e4r rimligast. Tolkningar m\u00e5ste betraktas som provisoriska, det kan ju h\u00e4nda att man s\u00e5 sm\u00e5ningom uppt\u00e4cker att perspektiv med andra egenskaper ger f\u00f6rklaringar som \u00e4r b\u00e4ttre i n\u00e5got avseende.<\/p>\n

Personer med en konstruktivistisk syn resonerar i form av rimlighetsbed\u00f6mningar, j\u00e4mf\u00f6r perspektiv.<\/p>\n

K\u00e4llor:
\nBELENKY, M., B. CLINCHY, N. GOLDBERGER, & J. TARULE (1997) Women\u2019s ways of knowing: The development of self, voice and mind, New York: Basic Books. (Originally published in 1986.)
\nKING, P. M. & KITCHENER, K. S. (1994) Developing Reflective Judgment: Understanding and Promoting Intellectual Growth and Critical Thinking in Adolescents and Adults, Jossey Bass.
\nKUHN, D. (1991) The skills of argument, Cambridge University Press.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Perspektivmedvetenhet \u00e4r medvetenhet om att vi alla uppfattar v\u00e4rlden genom perspektiv, och att dessa perspektiv har sina egna egenskaper som i h\u00f6g grad avg\u00f6r vad vi uppm\u00e4rksammar och inte och vilken mening det vi uppfattar f\u00e5r f\u00f6r oss. Perspektivmedvetenhet har allts\u00e5 att g\u00f6ra med graden av medvetenhet om v\u00e5rt eget tolkande. En stark perspektivmedvetenhet inneb\u00e4r … Continue reading Fr\u00e5n ingen till l\u00e5ngtg\u00e5ende perspektivmedvetenhet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-306","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=306"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":309,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/306\/revisions\/309"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}