En kritik som ofta riktas mot oss som h\u00e5ller p\u00e5 med utbildning om och hantering av konflikter \u00e4r att vi inte tar fr\u00e5gor om maktf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 allvar. Kritikerna menar att det finns en brist p\u00e5 problematisering av makt bland de som f\u00f6respr\u00e5kar anv\u00e4ndning av medling, probleml\u00f6sande dialog och andra metoder f\u00f6r konfliktl\u00f6sning. De som framf\u00f6r denna kritik \u00e4r ofta akademiskt skolade samh\u00e4llsvetare, t.ex. sociologer, eller politiskt engagerade med en bakgrund i v\u00e4nstern. Som jag f\u00f6rst\u00e5r det grundar sig den kritiska inst\u00e4llningen till konflikthanteringsf\u00e4ltet i ett syns\u00e4tt d\u00e4r just or\u00e4ttf\u00e4rdiga maktf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r ett helt centralt problem, s\u00e5v\u00e4l i samh\u00e4llet, som i organisationer och mer personliga mellanm\u00e4nskliga relationer. Kritikerna menar, tolkar jag, att det \u00e4r naivt att tro att man ska kunna komma n\u00e5gon vart i konflikter genom att anv\u00e4nda metoder som (antar kritikerna i alla fall) \u00e4r blinda f\u00f6r den oj\u00e4mlika maktf\u00f6rdelningen. Det \u00e4r viktigare att avsl\u00f6ja maktstrukturerna, s\u00e4rskilt d\u00e4r det finns or\u00e4ttvisor och olika former av \u00f6ppet eller dolt f\u00f6rtryck, \u00e4n att j\u00e4mka och komma \u00f6verens.<\/p>\n
Jag tror det ligger n\u00e5got i kritiken, men det \u00e4r inte helt enkelt att reda ut sp\u00e4nningen mellan de olika perspektiven. Fr\u00e5gan aktualiserades f\u00f6r mig igen nyligen, d\u00e5 jag talade om konflikter och konfliktf\u00f6rebyggande inf\u00f6r en personalgrupp till stor del best\u00e5ende av forskare med samh\u00e4llsvetenskaplig och humanistisk inriktning. Jag brukar ju \u00e4gna en hel del tid p\u00e5 de utbildningar jag h\u00e5ller i till att tala om vad konflikter egentligen \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Jag anv\u00e4nder mig d\u00e5 av f\u00f6ljande konfliktdefinition:<\/p>\n
En konflikt uppst\u00e5r Jag tycker att denna definition har en rad po\u00e4nger. Den ger en f\u00f6rklaring till de krafter som s\u00e4tts i r\u00f6relse i konflikter, n\u00e4mligen den obehagliga frustration som uppst\u00e5r n\u00e4r man har blockerade \u00f6nskem\u00e5l som k\u00e4nns viktiga f\u00f6r en. Denna frustration utg\u00f6r ett inre handlingstryck som driver parterna att agera. Definitionen \u00e4r mycket bred, accepterar man den s\u00e5 m\u00e5ste man ocks\u00e5 acceptera att vi alla lever i konflikter hela tiden, f\u00f6r vi har alltid ett och annat \u00f6nskem\u00e5l som blockeras av att n\u00e5gon annan inte g\u00e5r med p\u00e5 det vi \u00f6nskar, eller helt enkelt forts\u00e4tter att bete sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som vi skulle vilja att de \u00e4ndrade p\u00e5. Definitionen bidrar till att normalisera, d.v.s. avdramatisera konflikter. Alla k\u00e4nner igen sig och alla kan se att det inte \u00e4r konstigt att vi ofta hamnar i kl\u00e4m mellan \u00f6nskem\u00e5l vi inte vill sl\u00e4ppa och en blockering fr\u00e5n n\u00e5gon annan.<\/p>\n Men de flesta definitioner har ocks\u00e5 avigsidor. Ovanst\u00e5ende definition insisterar p\u00e5 att det fj\u00e4rde ledet, agerandet, m\u00e5ste finnas f\u00f6r att vi ska kalla det som h\u00e4nder f\u00f6r en konflikt. Om ingen av parterna agerar (inte heller genom passivt-aggressivt beteende), d\u00e5 \u00e4r det ingen konflikt, enligt definitionen. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4ldigt problematiskt om man ser undertryckta konflikter<\/em> som ett av de viktigaste problemen i den m\u00e4nskliga tillvaron. Situationer d\u00e4r det finns makthavare som har s\u00e5 mycket makt att det inte finns n\u00e5got utrymme f\u00f6r de som har blockerade \u00f6nskem\u00e5l att alls agera i konflikten, blir med ovanst\u00e5ende konfliktbegrepp bortdefinierade. Dessa situationer \u00e4r inte konflikter, utan n\u00e5got annat. Jag kan ha stor sympati f\u00f6r att man inte tycker att ett s\u00e5dant syns\u00e4tt p\u00e5 konflikter \u00e4r acceptabelt. D\u00e4rf\u00f6r kanske det \u00e4r mest korrekt att specificera definitionen ovan s\u00e5 att den avgr\u00e4nsas till att beskriva \u201dmanifesta konflikter.\u201d D\u00e5 l\u00e4mnas utrymme f\u00f6r att ocks\u00e5 tala om s\u00e5dana begrepp som \u201dlatenta konflikter\u201d och \u201dundertryckta konflikter.\u201d En latent konflikt \u00e4r en situation d\u00e4r minst en part har \u00f6nskem\u00e5l som en annan part blockerar, eller kommer att blockera s\u00e5 snart den f\u00f6rsta parten b\u00f6rjar f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 sina \u00f6nskem\u00e5l tillgodosedda. En undertryckt konflikt \u00e4r en asymmetrisk situation, d\u00e4r en part har \u00f6nskem\u00e5l som upplevs som viktiga, men vill eller kan inte agera f\u00f6r att driva dessa \u00f6nskem\u00e5l, p\u00e5 grund av andra partens makt\u00f6vertag. Man kan helt sakna m\u00f6jligheter att agera, d\u00e4rf\u00f6r att makthavaren inte till\u00e5ter n\u00e5gon arena att agera p\u00e5, man kan l\u00e5ta bli att agera av r\u00e4dsla f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r repressalier, eller man kan vara i en situation d\u00e4r man helt enkelt tror att det \u00e4r meningsl\u00f6st att driva fr\u00e5gan, eftersom det \u00e4nd\u00e5 inte finns n\u00e5gra m\u00f6jligheter att komma n\u00e5gon vart.<\/p>\n Det finns ytterligare ett konfliktbegrepp som komplicerar saken, n\u00e4mligen de situationer d\u00e4r olika parter har intressen som \u00e4r of\u00f6renliga, men d\u00e4r en eller flera parter \u00e4r omedvetna om intressekonflikten. Detta konfliktbegrepp var viktigt f\u00f6r stora delar av v\u00e4nstern under 1900-talet. Man gjorde en samh\u00e4llsanalys som gick ut p\u00e5 att stora delar av de underprivilegierade grupperna saknade medvetenhet om den or\u00e4ttvisa samh\u00e4llsordning de befann sig i. Stora delar av arbetarklassen, kvinnorna, folken i tredje v\u00e4rlden och andra grupper hade inte (\u00e4nnu) utvecklat en medvetenhet om sina egna intressen och den or\u00e4ttf\u00e4rdiga maktordning de befann sig i. Med ett s\u00e5dant perspektiv \u00e4r det sj\u00e4lvklart att man vill anv\u00e4nda begreppet konflikt \u00e4ven om ber\u00f6rda parter inte sj\u00e4lva ser sig som parter i en konflikt och \u00e4ven om de \u00e4r omedvetna om att deras (egentliga) intressen blockeras av makthavarna (kapitalisterna, m\u00e4nnen, i-l\u00e4nderna, etc.).<\/p>\n F\u00f6r min egen del kommer jag att forts\u00e4tta anv\u00e4nda min konfliktdefinition och jag kommer nog i de flesta sammanhang att l\u00e5ta bli att avgr\u00e4nsa den till att g\u00e4lla bara de \u201dmanifesta konflikterna,\u201d \u00e4ven om det vore mest korrekt att inleda definitionen med \u201dEn manifest social konflikt uppst\u00e5r…\u201d (\u201dsocial\u201d f\u00f6r att ocks\u00e5 peka ut att definitionen inte g\u00e4ller intrapsykiska konflikter…) Anledningen \u00e4r helt enkelt att det utanf\u00f6r universitetets v\u00e4ggar \u00e4r viktigt att ha ett spr\u00e5kbruk som fungerar bra f\u00f6r m\u00e4nniskor som inte \u00e4r s\u00e5 vana vid teoretiska distinktioner, utan vill ha en konfliktdefinition som \u00e4r l\u00e4tt att koppla till den egna vardagstillvaron.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En kritik som ofta riktas mot oss som h\u00e5ller p\u00e5 med utbildning om och hantering av konflikter \u00e4r att vi inte tar fr\u00e5gor om maktf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 allvar. Kritikerna menar att det finns en brist p\u00e5 problematisering av makt bland de som f\u00f6respr\u00e5kar anv\u00e4ndning av medling, probleml\u00f6sande dialog och andra metoder f\u00f6r konfliktl\u00f6sning. De som framf\u00f6r … Continue reading Konflikter och makt: om manifesta och undertryckta konflikter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-210","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=210"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":214,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/210\/revisions\/214"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=210"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=210"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=210"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n(1) n\u00e4r en eller flera parter har \u00f6nskem\u00e5l<\/strong> de inte \u00e4r villiga att sl\u00e4ppa och
\n(2) upplever att n\u00e5gon annan blockerar<\/strong> dem fr\u00e5n att tillgodose dessa \u00f6nskem\u00e5l.
\n(3) N\u00e4r blockeringen av viktiga \u00f6nskem\u00e5l kvarst\u00e5r v\u00e4cks frustration<\/strong>,
\n(4) som driver minst en av parterna att agera<\/strong> p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt gentemot den andra parten.<\/p>\n