{"id":161,"date":"2011-05-03T13:10:45","date_gmt":"2011-05-03T11:10:45","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=161"},"modified":"2011-05-03T14:18:48","modified_gmt":"2011-05-03T12:18:48","slug":"en-dialektisk-varldsbild","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=161","title":{"rendered":"En dialektisk v\u00e4rldsbild"},"content":{"rendered":"

Den amerikanske forskaren och psykoterapeuten Michael Basseches gjorde i sin doktorsavhandling en intr\u00e4ngande studie av “dialektiskt t\u00e4nkande.” Avhandlingen bearbetades till en bok, Dialectical thinking and adult development,<\/em> som kom ut 1984 och som \u00e4r en av vuxenutvecklings-litteraturens klassiker.<\/p>\n

Basseches pekar ut tre element som starkt genomsyrar den dialektiska v\u00e4rldsbilden. Dessa tre element kan s\u00e4gas vara uttryck f\u00f6r en l\u00e5ngt utvecklad komplexitetsmedvetenhet, som resulterat i antaganden om verklighetens natur.<\/p>\n

I den dialektiska verklighetsuppfattningen uppm\u00e4rksammas:<\/p>\n

\u2013 Processer<\/strong>. Allting befinner sig i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring som ocks\u00e5 st\u00e4ndigt \u00e4ndrar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. I den dialektiska verklighetsuppfattningen f\u00f6rv\u00e4ntar<\/em> man sig att allting \u00e4r inb\u00e4ddat i f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser av olika slag. Man s\u00f6ker <\/em>d\u00e4rf\u00f6r aktivt f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dessa processers karakt\u00e4r. Hur var det innan? Vad h\u00e5ller p\u00e5 att h\u00e4nda? Hur kan det t\u00e4nkas bli fram\u00f6ver? Vilka slutsatser drar vi av detta? Den intensiva medvetenheten om att allting \u00e4r statt i f\u00f6r\u00e4ndring leder ocks\u00e5 till en insikt om det f\u00e5f\u00e4nga i att r\u00e4kna med stabila f\u00f6rh\u00e5llanden. I den dialektiska verklighetsuppfattningen \u00e4r det en sj\u00e4lvklarhet att man inte kan utg\u00e5 fr\u00e5n att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna kommer att vara desamma i framtiden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det heller inte s\u00e5 meningsfullt att t\u00e4nka ut alltf\u00f6r detaljerade koncept f\u00f6r hur man vill att det ska bli, eftersom det finns alltf\u00f6r m\u00e5nga variabler som utvecklas p\u00e5 ett sv\u00e5rf\u00f6ruts\u00e4gbart s\u00e4tt. En dialektisk verklighetsuppfattning leder i allm\u00e4nhet till en uttalad processorientering, <\/em>vilket inneb\u00e4r att man startar n\u00e5got, men fullt och fast r\u00e4knar med att det h\u00e4nder saker under resans g\u00e5ng som inneb\u00e4r att man kommer att f\u00f6r\u00e4ndra s\u00e5v\u00e4l m\u00e5l som strategier i takt med att det h\u00e4nder olika saker, liksom att resultaten kanske kommer att bli n\u00e5got som man inte alls kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig innan man gav sig i kast med ett initiativ.<\/p>\n

\u2013 Kontext<\/strong>. Varje projekt, varje initiativ man tar sig an \u00e4r inb\u00e4ddat i en kontext och denna kontext har en m\u00e4ngd egenskaper som utg\u00f6r ramar f\u00f6r vad som kan h\u00e4nda och vad som inte kan h\u00e4nda. Den dialektiska verklighetsuppfattningen k\u00e4nnetecknas av att man f\u00f6rv\u00e4ntar sig och uppm\u00e4rksammar att det st\u00f6rre sammanhang man verkar inom ofta har karakt\u00e4ren av ett komplext system av olika sorters strukturer. Det finns organisatoriska strukturer och rutiner, det finns kulturella normsystem, det finns regelverk, maktf\u00f6rh\u00e5llanden, beslutsordningar, etc., etc. Den som verkligen uppm\u00e4rksammar att den kontext man befinner sig har sina egna former, den \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4l medveten om att de egna m\u00f6jligheterna att komma n\u00e5gon vart med ett eget initiativ \u00e4r st\u00f6rre om man faktiskt f\u00f6rst\u00e5r och f\u00f6rs\u00f6ker att aktivt navigera i de komplexa strukturer man har omkring sig. En vanligt konsekvens av en dialektisk verklighetsuppfattning \u00e4r att man s\u00f6ker efter “man\u00f6verutrymme.” Var finns det en \u00f6ppning, d\u00e4r n\u00e5got kan h\u00e4nda? Fokus ligger mer p\u00e5 att s\u00f6ka efter de m\u00f6jligheter som kontexten faktiskt \u00f6ppnar f\u00f6r, snarare \u00e4n att utan h\u00e4nsyn till egenskaperna i den kontext man befinner sig t\u00e4nka ut en f\u00e4rdig id\u00e9 som man sedan f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rverkliga.<\/p>\n

\u2013 Relationer<\/strong>. <\/em><\/strong>Saker och ting, liksom personer och organisationer, st\u00e5r inte f\u00f6r sig sj\u00e4lva med sina inneboende fasta egenskaper. Allting befinner sig i olika sorters relationer till n\u00e5got annat. M\u00e5nga f\u00f6reteelser \u00e4r vad de \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att de st\u00e5r i en viss sorts relation till n\u00e5got annat. Det g\u00e5r inte att f\u00f6rst\u00e5 det enskilda utan att f\u00f6rst\u00e5 karakt\u00e4ren p\u00e5 relationerna som det enskilda har till andra f\u00f6reteelser. I en dialektisk verklighetsuppfattning f\u00f6rv\u00e4ntar man sig att relationer mellan m\u00e4nniskor, mellan m\u00e4nniskor och saker och saker emellan har sina egna, betydelsefulla egenskaper. Relationernas egenskaper kan man varsebli och f\u00f6rst\u00e5. Man kan ocks\u00e5 medvetet arbeta med att skapa och f\u00f6r\u00e4ndra relationer, de \u00e4r inte givna. Egenskaperna i relationer kan vara viktiga f\u00f6rklaringar till det som h\u00e4nder, f\u00f6rklaringar som inte kan reduceras till egenskaper i de enskilda parterna\/elementen i relationen. Hur en viss person beter sig kan inte bara f\u00f6rklaras med inneboende egenskaper hos denna person, utan ocks\u00e5 genom karakt\u00e4ren p\u00e5 den relation som personen har med andra.<\/p>\n

Sj\u00e4lv vill jag g\u00e4rna l\u00e4gga till ett fj\u00e4rde element till Basseches tre: perspektiv<\/strong>. Basseches skriver ing\u00e5ende om hur dialektiska t\u00e4nkare har en stark medvetenhet om hur allt meningsskapande \u00e4r beroende av egenskaperna i de perspektiv, diskurser, f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar vi har, men han behandlar detta tema som en underkategori till “kontext.” Jag har skrivit om “perspektivmedvetenhet” p\u00e5 annat h\u00e5ll<\/a>.<\/p>\n

De tre (eller fyra) aspekterna av en dialektisk verklighetsuppfattning enligt Basseches \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ofta sammanv\u00e4vda med varandra: kontexter befinner sig i f\u00f6r\u00e4ndring; f\u00f6r\u00e4ndringar betingas av egenskaper i kontexten; relationer befinner sig i f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser; det enskilda kan ha olika sorters relationer till kontexten; hur allting ser ut kan f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r perspektiven f\u00f6r\u00e4ndras, etc., etc. Flera av de dialektiska tankeformer som Basseches identifierade handlar d\u00e4rf\u00f6r om transformation,<\/em> vilket blir ett naturligt tema om man kombinerar f\u00f6rest\u00e4llningar om f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser, kontextens struktur och relationers egenskaper. Att f\u00f6rst\u00e5 transformation och att sj\u00e4lv arbeta med transformation ligger n\u00e4ra till hands f\u00f6r en dialektisk t\u00e4nkare.<\/p>\n

F\u00f6r den som har en dialektisk v\u00e4rldsuppfattning blir det ofta en sj\u00e4lvklarhet att man som enskild m\u00e4nniska vid en enskild tidpunkt inte kan ha kunskap om alla relevanta f\u00f6ruts\u00e4ttningar och d\u00e4rmed inte heller kan t\u00e4nka ut f\u00e4rdiga planer som sedan i ordnade former ska implementeras. Man v\u00e4njer sig vid att inte ha s\u00e5 mycket kontroll, utan st\u00e4ller in sig p\u00e5 att visserligen ha visioner och v\u00e4rderingar, men r\u00e4kna med att man f\u00e5r ta ett steg i taget och se vad som h\u00e4nder. Att l\u00e4sa av var “systemet” befinner sig just nu och g\u00f6ra det som verkar m\u00f6jligt att g\u00f6ra \u00e4r en typisk h\u00e5llning. Personer med en dialektisk v\u00e4rldsbild talar ofta om det de g\u00f6r i termer av att vara katalysator, enzym eller matchmaker. De styr inte, de genomf\u00f6r inte en f\u00e4rdig plan, utan de \u00e4r en aktiv faktor i processer som f\u00f6ljer sina egna banor, d\u00e4r man kan tillf\u00f6ra lite energi som p\u00e5verkar processerna i en gynnsam riktning.<\/p>\n

I en alldeles nyutkommen doktorsavhandling har Barrett Brown intervjuat 13 personer som alla arbetar med att utveckla och leda relativt storskaliga h\u00e5llbarhetsprojekt och<\/em> som dessutom genom jagutvecklingstest visat sig h\u00f6ra till n\u00e5got av de tre sista stadierna i Susanne Cook-Greuters version av jagutvecklingsteori. Brown var intresserad av att studera hur personer i de sena jagutvecklingsstadierna t\u00e4nker och agerar som f\u00f6r\u00e4ndringsledare. Han fann i intervjumaterialet \u00e5tta karakteristiska m\u00f6nster som han sorterar i tre huvudkategorier: <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

1. Design from a Deep Inner Foundation
\n– Sustainability work as spiritual practice;
\n– Design grounded in transpersonal meaning;
\n– Uncertainty embraced, with trust in self, others and the process.<\/p>\n

2. Access to Powerful Internal Resources and Theories to Design
\n– Use of intuition and ways of knowing other than rational analysis;
\n– Navigation via systems theory, complexity theory and\/or integral theory.<\/p>\n

3. Adaptive Design Management
\n– Dialogue with the system to consistently adapt the design;
\n– Roles adopted as space holder, creator of supportive conditions, and catalyst;
\n– Development cultivated in self, others, and the collective.<\/p>\n

Sex av de \u00e5tta m\u00f6nster Brown funnit kan, som jag ser det, direkt f\u00f6rklaras med hj\u00e4lp av Basseches beskrivning av egenskaperna i den dialektiska verklighetsuppfattningen. De \u00f6vriga tv\u00e5 \u00e4r de som handlar om h\u00e5llbarhetsarbete som en andlig praxis och den transpersonella dimensionen (att uppleva sig som en kanal f\u00f6r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n man sj\u00e4lv, samt att ta emot inspiration som upplevs komma fr\u00e5n en transpersonell k\u00e4lla) kan inte direkt h\u00e4rledas fr\u00e5n Basseches ramverk, i alla fall inte utan att bygga ut det ett par steg.<\/p>\n

Jag tror verkligen att Basseches har prickat in n\u00e5got mycket fundamentalt, av stor betydelse i synnerhet f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av skickliga s\u00e4tt att hantera komplexa fr\u00e5gor och processer. F\u00f6r er som intresserat er f\u00f6r teorier om hierarkisk komplexitet (t.ex. MHC, the Model of Hierarchical Complexity<\/a>, eller LAS, the Lectical Assessment System) kan Basseches syns\u00e4tt ge en sp\u00e4nnande kontrastverkan. Vuxenutveckling handlar kanske inte bara om att beh\u00e4rska alltmer komplexa orsakssammanhang. Det handlar kanske ocks\u00e5 om att l\u00e4ra sig leva med och skickligt hantera att vi inte<\/em> kan beh\u00e4rska komplexa orsakssammanhang genom allomfattande teorier, invecklade strategier, sofistikerade organisationsformer och framf\u00f6r allt inte genom att t\u00e4nka ut smarta planer och sedan f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 dem genomf\u00f6rda.<\/p>\n

BASSECHES, M. A. (1984) Dialectical thinking and adult development, <\/em>Norwood, N.J.: Ablex Press.<\/p>\n

BROWN, B. C. (2011) Conscious Leadership for Sustainability: How Leaders with a Late-Stage Action Logic Design and Engage in Sustainability Initiatives,<\/em> Doctoral dissertation, Fielding Graduate University. Finns (i skrivande stund i alla fall) h\u00e4r: <\/a>http:\/\/integralthinkers.com\/featured\/conscious-leadership\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den amerikanske forskaren och psykoterapeuten Michael Basseches gjorde i sin doktorsavhandling en intr\u00e4ngande studie av “dialektiskt t\u00e4nkande.” Avhandlingen bearbetades till en bok, Dialectical thinking and adult development, som kom ut 1984 och som \u00e4r en av vuxenutvecklings-litteraturens klassiker. Basseches pekar ut tre element som starkt genomsyrar den dialektiska v\u00e4rldsbilden. Dessa tre element kan s\u00e4gas vara … Continue reading En dialektisk v\u00e4rldsbild<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-161","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=161"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":164,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161\/revisions\/164"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=161"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=161"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=161"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}