{"id":117,"date":"2010-09-12T16:45:13","date_gmt":"2010-09-12T14:45:13","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=117"},"modified":"2010-09-12T16:55:52","modified_gmt":"2010-09-12T14:55:52","slug":"den-subjektiva-organisationsstrukturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.perspectus.se\/?p=117","title":{"rendered":"Den subjektiva organisationsstrukturen"},"content":{"rendered":"

Om och om igen sl\u00e5s jag av hur organisationer har tv\u00e5 olika sorters ordningar (det finns fler \u00e4n s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s, men nu \u00e4r jag intresserad av just kontrastverkan mellan dessa tv\u00e5). Den ena \u00e4r den “officiella” ordningen: roller, formell organisationsstruktur, delegationsordning, beslutsformer, policies, m\u00e5ldokument, instruktioner, etc., etc. Det mesta i denna ordning \u00e4r s\u00e5dant man kommunicerar \u00f6ppet om och h\u00e4nvisar till (f\u00f6rutom det som \u00e4nnu inte \u00e4r formellt beslutat). Den officiella ordningen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s v\u00e4ldigt viktig, men den \u00e4r inte hela sanningen om hur organisationsstrukturen egentligen ser ut och fungerar. Det finns en subjektiv ordning ocks\u00e5, en ordning som man inte utan vidare kan prata om med vem som helst, var som helst, n\u00e4r som helst. Men man pratar en hel del om den och den betyder ibland v\u00e4ldigt<\/em> mycket f\u00f6r vad som sker i organisationen. Pratandet om den subjektiva ordningen sker dock bara mellan de som \u00e4r f\u00f6rtrogna med varandra och vet var de har varandra och pratandet \u00e4ger rum i f\u00f6rsta hand i informella samtal, eller i slutna kretsar d\u00e4r det som s\u00e4gs inte \u00e4r menat att bli offentligt.<\/p>\n

Den subjektiva organisationsstruktur jag har i tankarna \u00e4r den som handlar om hur m\u00e4nniskors bilder av hur andra m\u00e4nniskor \u00e4r<\/em> skapar ett n\u00e4tverk av relationer som spelar en stor roll i organisationens liv. En del av v\u00e5ra hj\u00e4rnor sysslar st\u00e4ndigt med att tolka de upplevelser vi har med andra m\u00e4nniskor f\u00f6r att konstruera bilder av hur dessa m\u00e4nniskor \u00e4r. Vi bygger, med hj\u00e4lp av direkta erfarenheter och det vi h\u00f6r andra ber\u00e4tta, simulationer av andra m\u00e4nniskor i v\u00e5ra huvuden. Det g\u00e5r ofta mycket fort. N\u00e5gra f\u00e5 m\u00f6ten med en annan m\u00e4nniska r\u00e4cker f\u00f6r att processen ska ha kommit ganska l\u00e5ngt. Vi samlar intryck som vi pusslar ihop till en uppfattning av vad det \u00e4r f\u00f6r en figur vi har att g\u00f6ra med. Ju fler erfarenheter vi gjort, desto mer profil och desto mer nyanser f\u00e5r den inre simulationen av den andre. Snart kan man “k\u00f6ra olika scenarier” genom simulationen: vi kan l\u00e4tt f\u00f6rest\u00e4lla oss hur en viss person skulle reagera om vi sa eller gjorde vissa saker, d\u00e4rf\u00f6r att vi har f\u00e5tt kl\u00e4m p\u00e5 vissa m\u00f6nster i dennes personlighet.<\/p>\n

P\u00e5 en arbetsplats och i andra typer av organisationer samlar vi p\u00e5 oss bilder av hur olika m\u00e4nniskor \u00e4r. Dessa bilder uppst\u00e5r genom att vi tycker oss genomsk\u00e5da m\u00f6nster. Bilderna vi har \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r i h\u00f6gsta grad subjektiva, ofta intuitiva och, inte minst viktigt, ofta kopplade till inst\u00e4llningar och positiva eller negativa f\u00f6rv\u00e4ntningar. Anders \u00e4r en p\u00e5litlig person, honom kan man lita p\u00e5, han st\u00e4ller upp om han kan. Men han \u00e4r inget vidare p\u00e5 att hantera konflikter. Birgitta kommer att g\u00e5 l\u00e5ngt. Hon \u00e4r intelligent och t\u00e4nker strategiskt. Henne ska man dock akta sig f\u00f6r att skoja med, om man inte k\u00e4nner henne v\u00e4l. Cedric har v\u00e4ldigt h\u00f6ga tankar om sig sj\u00e4lv. Han tror att han kan komma h\u00e4r och tala om f\u00f6r alla andra hur de stora strategiska fr\u00e5gorna ska hanteras, men han borde fatta att han faktiskt \u00e4r handl\u00e4ggare och inte stabsstrateg. Disa har helt sn\u00f6at in p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor, hon \u00e4r skitjobbig att prata med, s\u00e5 se f\u00f6r guds skull till att inte hon \u00e4r med i planeringsgruppen, d\u00e5 kommer vi aldrig n\u00e5gon vart. Erik \u00e4r lite l\u00e4tt korkad, han fattar helt enkelt inte att vi beh\u00f6ver<\/em> ha en strategi f\u00f6r l\u00e5ngsiktig kompetensutveckling, han ser bara det som finns precis framf\u00f6r n\u00e4san p\u00e5 honom. O.s.v.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att den subjektiva organisationsstrukturen p\u00e5verkas av att en del medarbetare funnits i organisationen l\u00e4nge och har g\u00e5tt igenom b\u00e5de personliga och arbetsrelaterade h\u00e4ndelser som satt djupa sp\u00e5r i inst\u00e4llningar, bilder och relationer. En kollega kanske var v\u00e4ldigt kritisk mot ett bra f\u00f6rslag man hade, vilket ledde till att det aldrig blev n\u00e5got av den id\u00e9n. Tv\u00e5 personer kanske hade en romans som slutade illa, men b\u00e5da jobbar kvar i organisationen. N\u00e5gon kanske gjorde ett jobb f\u00f6r r\u00e4tt l\u00e4nge sedan som blev misslyckat och man vill og\u00e4rna ta risken att detta berodde p\u00e5 ohj\u00e4lpliga brister i kompetens eller personlighet.<\/p>\n

En tredje k\u00e4lla till den subjektiva organisationsstrukturen \u00e4r all personlig och privat information vi har om andra. N\u00e5gon har alkoholproblem. N\u00e5gon har en fru eller man som \u00e4r sv\u00e5rt sjuk och kan d\u00e4rf\u00f6r inte riktigt f\u00f6rv\u00e4ntas fokusera p\u00e5 komplicerade problem. N\u00e5gon har spridit elakt skvaller om n\u00e5gon annan. N\u00e5gon \u00e4r gift med chefens syster . . . Den h\u00e4r sortens information \u00e4r, eller k\u00e4nns i alla fall, relevant f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 organisationsverkligheten. Men den p\u00e5verkan dessa personliga f\u00f6rh\u00e5llanden har p\u00e5 det professionella \u00e4r n\u00e5got vi har antaganden om, det \u00e4r s\u00e4llan s\u00e5dant som g\u00e5r att leda i bevis.<\/p>\n

Jag t\u00e4nker p\u00e5 den subjektiva organisationsstrukturen som ofr\u00e5nkomlig, men ocks\u00e5 som helt n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r m\u00e5nga verksamheter. “Ofr\u00e5nkomlig” d\u00e4rf\u00f6r att vare sig vi vill eller inte s\u00e5 formas de h\u00e4r bilderna av andra m\u00e4nniskor inom oss hela tiden. De har en stor inverkan p\u00e5 v\u00e5ra bed\u00f6mningar, beslut och v\u00e5rt agerande. “Helt n\u00f6dv\u00e4ndig” d\u00e4rf\u00f6r att vi om och om igen faktiskt m\u00e5ste v\u00e4lja hur vi ska bete oss gentemot olika m\u00e4nniskor s\u00e5 att resultatet blir s\u00e5 bra som m\u00f6jligt. Vi beh\u00f6ver g\u00f6ra bed\u00f6mningar av vem som \u00e4r l\u00e4mplig f\u00f6r vissa arbetsuppgifter och roller. Dessa val och bed\u00f6mningar kan i praktiken inte bara baseras p\u00e5 formella meriter och bevisbara argument. Vi m\u00e5ste kunna anv\u00e4nda oss av mer intuitiva bed\u00f6mningar i m\u00e5nga fr\u00e5gor, \u00e4ven om detta ocks\u00e5 inneb\u00e4r en risk f\u00f6r att vi f\u00f6rleds av f\u00f6rhastade slutsatser eller p\u00e5verkas av v\u00e5ra egna omedvetna reaktioner som inte har med sakfr\u00e5gan att g\u00f6ra. M\u00e5nga beslut om vem som b\u00f6r f\u00e5 en viss roll, vem man b\u00f6r informera och vem inte, vem man ska kontakta i en viss fr\u00e5ga, etc. fattas i praktiken utifr\u00e5n de h\u00e4r informella bilderna vi har av hur olika personer \u00e4r. Jag sj\u00e4lv skulle aldrig i livet v\u00e4lja en person f\u00f6r att genomf\u00f6ra en unders\u00f6kning som jag har f\u00e5tt i uppdrag att ansvara f\u00f6r bara p\u00e5 formella meriter. Jag m\u00e5ste g\u00f6ra vad jag kan f\u00f6r att g\u00f6ra en bed\u00f6mning av personens l\u00e4mplighet, d\u00e4r de olika typer av intryck jag f\u00e5tt av personen formar sig till en i h\u00f6g grad intuitiv bed\u00f6mning. Den kanske visar sig felaktig, men chansen \u00e4r st\u00f6rre att jag g\u00f6r en god bed\u00f6mning om jag v\u00e4ger ihop formell och informell information \u00e4n om jag bara g\u00e5r p\u00e5 formella meriter.<\/p>\n

En konsekvens av den subjektiva organisationsdynamiken \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att det uppst\u00e5r informella maktstrukturer. T.ex. kan det vara s\u00e5dana som genusvetare beskriver n\u00e4r de talar om “homosocialitet,” hur m\u00e4n i maktpositioner v\u00e4ljer andra m\u00e4n men inte kvinnor. Men de informella n\u00e4tverken av inflytelserika personer som pratar ihop sig om hur viktiga fr\u00e5gor ska hanteras innan dessa behandlas i formella forum beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s inte alls ha med k\u00f6nsmaktordningar att g\u00f6ra.<\/p>\n

Det som jag just nu tycker \u00e4r fascinerande \u00e4r just kommunikationsaspekten kring den subjektiva organisationsstrukturen. Eftersom vi m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r helt \u00f6vertygade om att resultatet bara har en chans att bli bra om vi g\u00e5r p\u00e5 v\u00e5ra subjektiva omd\u00f6men om personers l\u00e4mplighet s\u00e5 ser vi till att g\u00f6ra det vi kan f\u00f6r att p\u00e5verka besluten enligt dessa f\u00f6rest\u00e4llningar. Men vi vet n\u00e4r vi g\u00f6r det att vi inte skulle klara att rada upp h\u00e5llbara, sakligt grundade och pr\u00f6vbara argument f\u00f6r att v\u00e5ra bed\u00f6mningar \u00e4r riktiga. Vi kan allts\u00e5 inte argumentera f\u00f6r v\u00e5ra val i forum d\u00e4r det finns en risk f\u00f6r att bed\u00f6mningarna ifr\u00e5gas\u00e4tts. D\u00e5 f\u00e5r vi f\u00f6rs\u00f6ka prata ihop oss med de vi litar p\u00e5, de som vi vet \u00e4r mottagliga f\u00f6r v\u00e5ra subjektiva bed\u00f6mningar och som vi vet inte kommer att offentligt hoppa p\u00e5 oss f\u00f6r de omd\u00f6men vi g\u00f6r. Ibland kan dessa samtal f\u00f6ras p\u00e5 regulj\u00e4ra m\u00f6ten, men d\u00e5 bara under f\u00f6ruts\u00e4ttningen att man litar p\u00e5 att de subjektiva omd\u00f6mena inte kommer att spridas hur som helst, utan kommer att behandlas f\u00f6rtroligt. Om vi d\u00e4remot tror att det p\u00e5 m\u00f6tena kommer att n\u00e4rvara personer som kan t\u00e4nkas avkr\u00e4va oss pr\u00f6vbara sakliga argument f\u00f6r v\u00e5ra l\u00e4mplighetsbed\u00f6mningar, d\u00e5 \u00e4r sannolikheten stor att samtalen d\u00e4r vi pratar ihop oss kommer att ske i korridoren, i enskilda samtal, i bastun, o.s.v. Vi f\u00e5r olika arenor. P\u00e5 vissa arenor kommuniceras bara den officiella verkligheten, medan den subjektiva strukturen h\u00e5lls osynlig eller bara kommer till uttryck genom v\u00e4xlade blickar, antydningar, pikar, sk\u00e4mt som inte \u00e4r sk\u00e4mt egentligen, etc.<\/p>\n

Vart vill jag komma? Det vet jag nog inte riktigt. Jag tror sp\u00e4nningen mellan den officiella och den subjektiva organisationsstrukturen \u00e4r en realitet som man inte kommer undan. Man kan bara f\u00f6rs\u00f6ka hantera den s\u00e5 skickligt och s\u00e5 etiskt ansvarsfullt som m\u00f6jligt. Och f\u00f6rst\u00e5s, n\u00e4r man sj\u00e4lv \u00e4r en del i det som h\u00e4nder, ha ett lagom kritiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till sina egna subjektiva omd\u00f6men om hur andra m\u00e4nniskor \u00e4r . . .<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om och om igen sl\u00e5s jag av hur organisationer har tv\u00e5 olika sorters ordningar (det finns fler \u00e4n s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s, men nu \u00e4r jag intresserad av just kontrastverkan mellan dessa tv\u00e5). Den ena \u00e4r den “officiella” ordningen: roller, formell organisationsstruktur, delegationsordning, beslutsformer, policies, m\u00e5ldokument, instruktioner, etc., etc. Det mesta i denna ordning \u00e4r s\u00e5dant man … Continue reading Den subjektiva organisationsstrukturen<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-117","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=117"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":119,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117\/revisions\/119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}