Jag \u00e4r svensk och uppvuxen i det svenska samh\u00e4llet, som ofta beskrivs ha en konfliktundvikande kultur. Det finns normer, inte \u00f6verallt, men p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll, om att man inte ska st\u00e4lla till med scener, man ska vara beh\u00e4rskad och l\u00f6sningsinriktad. M\u00e5nga b\u00f6cker och utbildningar om kommunikation och konflikthantering syftar till att man sansat ska lyssna aktivt och empatiskt, anv\u00e4nda jag-budskap och fokusera p\u00e5 att hitta s\u00e4tt att tillgodose alla parters behov. <\/p>\n\n\n\n
Min fru, som jag levt med i \u00f6ver fyrtio \u00e5r, \u00e4r fr\u00e5n Tyskland. Jag har sj\u00e4lv bott i Tyskland i sju \u00e5r och vistas \u00e4ven nu ofta i Tyskland eftersom min fru, min dotter och v\u00e5rt \u00e4ldsta barnbarn bor d\u00e4r. Jag har dessutom under min tid som universitetsl\u00e4rare satt mig in i forskning om kulturella skillnader i kommunikationsm\u00f6nster. Det kan man s\u00e4ga mycket om, men en vanlig distinktion som g\u00f6rs \u00e4r mellan “h\u00f6gkontext-” och “l\u00e5gkontextkommunikation”.<\/p>\n\n\n\n
I samh\u00e4llen med h\u00f6gkontextkommunikation finns det starka normer om att inte st\u00e4lla till med obehag f\u00f6r andra och s\u00e4rskilt att undvika att andra tappar ansiktet. Man uppfostras till att k\u00e4nna ansvar f\u00f6r andras k\u00e4nsloreaktioner. \u201dH\u00f6gkontext\u201d inneb\u00e4r h\u00e4r att man inte uttrycker sig direkt och drastiskt om man beh\u00f6ver s\u00e4ga n\u00e5got som andra kan t\u00e4nkas reagera p\u00e5 med negativa k\u00e4nslor, utan man lindar in budskapet i indirekta formuleringar och litar p\u00e5 att den andre kan tolka budskapet utan att man beh\u00f6ver vara \u201dotrevlig\u201d. Det finns en kontext som hj\u00e4lper en att f\u00f6rst\u00e5 vad som menas utan att det beh\u00f6ver s\u00e4gas rakt ut. <\/p>\n\n\n\n
I samh\u00e4llen med l\u00e5gkontextkommunikation v\u00e4rdes\u00e4tter man \u00e4rlighet om vad man t\u00e4nker, tycker och k\u00e4nner och uttrycker sig direkt och tydligt, \u00e4ven om det man s\u00e4ger kan vara jobbigt f\u00f6r den andre att h\u00f6ra. Var och en f\u00e5r ta ansvar f\u00f6r sina egna reaktioner. Om du k\u00e4nner dig kr\u00e4nkt av n\u00e5got jag s\u00e4ger till dig s\u00e5 \u00e4r inte det mitt problem och ansvar, utan det \u00e4r din sak att hantera dina reaktioner. Resultatet blir mer av rak kommunikation. En positiv sak med detta \u00e4r att man vet var man har folk. Och har man vuxit upp i en s\u00e5dan kultur s\u00e5 har man f\u00e5tt mycket tr\u00e4ning i att hantera raka budskap. En ibland problematisk sak \u00e4r dock att friktioner och konflikter l\u00e4ttare kan eskalera och anta destruktiva former. <\/p>\n\n\n\n
Hur som helst, jag har l\u00e4nge t\u00e4nkt att det i de tysktalande l\u00e4nderna, d\u00e4r man v\u00e4rdes\u00e4tter \u00e4rlighet och raka budskap, b\u00f6r finnas en lite annorlunda inst\u00e4llning till kommunikation i konfliktsituationer \u00e4n man finner i b\u00f6cker och utbildningar som genomsyras av ideal om empati, lyssnande, lugn och sans. Jag har l\u00e4nge haft en bok i bokhyllan av den tyske psykologen Frank Naumann som jag egentligen velat befatta mig mer ing\u00e5ende med, men det \u00e4r f\u00f6rst nu jag tagit mig f\u00f6r att g\u00e5 igenom den mer ordentligt. Det finns tv\u00e5 versioner av hans bok om konfliktkommunikation. Den f\u00f6rsta, som gavs ut 1995, har titeln Miteinander streiten. Die Kunst der fairen Auseinandersetzung, <\/em> fritt \u00f6versatt Att br\u00e5ka med varandra. Konsten att ta itu med meningsskiljaktigheter konstruktivt. <\/em>Den andra, utgiven 2012, heter Die Kunst des Streitens. Erfolgsstrategien f\u00fcr eine produktive Streitkultur,<\/em> fritt \u00f6versatt Konsten att br\u00e5ka. Framg\u00e5ngsstrategier f\u00f6r en produktiv konfliktkultur. <\/em>Jag tycker att han representerar v\u00e4l hur jag har upplevt just tysk konfliktkultur, n\u00e4r den \u00e4r som mest konstruktiv. <\/p>\n\n\n\n Jag har nedan (med st\u00f6d av Claude [AI]) gjort en sammanfattning av Naumanns konfliktsyn och r\u00e5d: <\/p>\n\n\n\n I en v\u00e4rld d\u00e4r harmonis\u00f6kande och konfliktundvikande har h\u00f6g status, har Naumann ett annorlunda budskap: vi beh\u00f6ver<\/em> konflikter. I boken Die Kunst des Streitens<\/em> argumenterar han \u00f6vertygande f\u00f6r att \u00f6ppen konflikt \u00e4r sundare \u00e4n p\u00e5tvingad harmoni. Han menar att m\u00e5nga kommunikationsutbildningar och sj\u00e4lvhj\u00e4lpsb\u00f6cker fokuserar p\u00e5 hur vi ska bibeh\u00e5lla lugn och sans och trappa ned konflikter s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt genom att vara sakliga och konstruktiva. Vi tr\u00e4nas i att visa f\u00f6rst\u00e5else, h\u00e5lla tillbaka ilska och inte l\u00e5ta k\u00e4nslorna ta \u00f6verhanden. Naumann uppt\u00e4ckte att \u00f6vningar i s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt ofta l\u00e4mnade deltagarna med en k\u00e4nsla av att n\u00e5got viktigt saknades.<\/p>\n\n\n\n Problemet med den konfliktfria kommunikationens ideal \u00e4r att det bygger p\u00e5 en illusion. Vi kan anstr\u00e4nga oss hur mycket vi vill f\u00f6r att d\u00f6lja v\u00e5ra k\u00e4nslor bakom artiga ord, men v\u00e5rt kroppsspr\u00e5k avsl\u00f6jar oss. V\u00e4nliga ord passar illa ihop med kn\u00e4ppta h\u00e4nder och sammanbiten min. Mots\u00e4gelsen mellan ord och beteende v\u00e4cker misstro hos motparten.<\/p>\n\n\n\n Naumanns kanske viktigaste insikt \u00e4r att det \u00e4r farligare att undertrycka en konflikt \u00e4n att \u00f6ppet ta den. N\u00e4r meningsskiljaktigheter sopas under mattan f\u00f6rsvinner de inte \u2013 de forts\u00e4tter att pyra under ytan. Den ol\u00f6sta konflikten kan snabbt v\u00e4xa till en destruktiv storbrand.<\/p>\n\n\n\n Naumann citerar psykologen Zimbardo, som har beskrivit hur den typiske “ov\u00e4ntade m\u00f6r\u00adda\u00adren” ofta var en lugn och of\u00f6rvitlig person innan d\u00e5det. Det som k\u00e4nnetecknade honom var inte bristande sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning, utan tv\u00e4rtom en \u00f6verdriven s\u00e5dan. Allt hade hopats inom honom \u2013 k\u00e4rlek, hat, r\u00e4dsla, sorg och befogad ilska. Utan att kunna f\u00f6rmedla vad han k\u00e4nde hade han ingen m\u00f6jlighet att f\u00f6r\u00e4ndra sv\u00e5ra situationer. Denna uppd\u00e4mda vrede exploderade slutligen i ett utbrott utl\u00f6st av n\u00e5gon obetydlig frustration.<\/p>\n\n\n\n Undertryckta konflikter \u00e4r ocks\u00e5, h\u00e4vdar Naumann, en av de viktigaste orsakerna till psyko\u00adsomatiska sjukdomar. H\u00f6gt blodtryck, hj\u00e4rtinfarkt, mags\u00e5r och migr\u00e4n kan alla vara varnings\u00adsignaler f\u00f6r in\u00e5tv\u00e4nda konflikter. Vissa l\u00e4kare rekommenderar sina patienter att oftare ge utlopp f\u00f6r sin ilska.<\/p>\n\n\n\n Naumann lyfter fram en f\u00f6rbisedd aspekt av konflikter: de \u00e4r ett tecken p\u00e5 engagemang. S\u00e5 l\u00e4nge m\u00e4nniskor br\u00e5kar p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt visar de intresse f\u00f6r varandra och anstr\u00e4nger sig f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra relationen. Konflikten \u00e4r ett utm\u00e4rkt medel mot den stelnade rutinen i ett f\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n\n\n\n \u00d6ppen och \u00e4rlig kommunikation beh\u00f6ver meningskampen. D\u00e4r m\u00e4nniskor med olika tempe\u00adrament och intressen m\u00f6ts \u00e4r konflikter oundvikliga. N\u00e4r ilskan f\u00e5r bryta fram spontant verkar det befriande och signalerar \u00e4rlighet till motparten.<\/p>\n\n\n\n Naumann f\u00f6rnekar inte att konflikter kan vara destruktiva. Det som skiljer konstruktiva konflikter fr\u00e5n destruktiva \u00e4r hur de f\u00f6rs. H\u00e4r \u00e4r hans centrala principer:<\/p>\n\n\n\n Ta konflikten tidigt.<\/strong> L\u00e5t inte konflikter v\u00e4xa i det f\u00f6rdolda. Klara upp varje misst\u00e4mning medan den fortfarande \u00e4r liten \u2013 precis som en brand \u00e4r l\u00e4ttare att sl\u00e4cka i sitt tidiga stadium.<\/p>\n\n\n\n H\u00e5ll dig till saken.<\/strong>\u00a0Fokusera p\u00e5 det aktuella problemet, inte p\u00e5 partnerns karakt\u00e4r. Undvik generaliseringar och anklagelser om det f\u00f6rflutna. Det blir s\u00e4llan konstruktivt att debattera om s\u00e5dant som redan h\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n S\u00e4tt dig i motpartens st\u00e4llning.<\/strong> Innan du s\u00e4ger n\u00e5got, fr\u00e5ga dig om det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r den andra att svara konstruktivt p\u00e5 det du t\u00e4nker s\u00e4ga. Om svaret \u00e4r nej, omformulera.<\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4ng aldrig in partnern i ett h\u00f6rn.<\/strong> Den som k\u00e4nner att hon eller han inte har n\u00e5gon chans att g\u00f6ra sig h\u00f6rd s\u00f6ker andra v\u00e4gar \u2013 intriger, passivt motst\u00e5nd eller pl\u00f6tsliga svek. Det \u00e4r viktigare att f\u00f6rst\u00e5 motpartens oro \u00e4n att vinna debatten genom skicklig argumentation.<\/p>\n\n\n\n Lyssna aktivt.<\/strong> Det b\u00e4sta skyddet mot dolda attacker \u00e4r att verkligen anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att lyssna f\u00e4rdigt. Ge inte efter f\u00f6r impulsen att genast komma med motargument. Du vinner b\u00e5de sympati och insikt i varf\u00f6r motparten tycker annorlunda.<\/p>\n\n\n\n M\u00f6t ilska med lugn.<\/strong> Det finns f\u00e5 saker som \u00e4r mer \u00e4kta \u00e4n en m\u00e4nniska som tappar beh\u00e4rskningen. Den som rasar ljuger inte \u2013 den visar sin s\u00e5rbarhet. Svara inte med att brusa upp sj\u00e4lv, utan ge den andra tillf\u00e4lle att prata av sig. Utbrott \u00e4r liksom \u00f6verdriven tystnad ett tecken p\u00e5 uppd\u00e4mda reaktioner som beh\u00f6ver en ventil.<\/p>\n\n\n\n Var beredd att f\u00f6rlora.<\/strong> I en saklig konflikt \u00e4r det inte avg\u00f6rande vem som vann, utan att det b\u00e4sta argumentet till slut segrar. Att erk\u00e4nna att man hade fel \u00e4r mer v\u00e4rdefullt f\u00f6r relationen \u00e4n att str\u00e4va efter absolut felfrihet. \u00c4nnu b\u00e4ttre \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s om b\u00e5da kan hitta en l\u00f6sning d\u00e4r ingen beh\u00f6ver ge sig.<\/p>\n\n\n\n Naumann menar att en god konfliktkultur kan f\u00f6rst\u00e5s som ett civiliserat s\u00e4tt att hantera meningsskiljaktigheter: att f\u00f6lja principerna f\u00f6r konstruktivt br\u00e5kande, att str\u00e4va efter j\u00e4mb\u00f6rdighet mellan parterna \u00e4ven vid stark k\u00e4nslom\u00e4ssig sp\u00e4nning, och att f\u00f6ra diskussionen \u00f6ppet och \u00e4rligt.<\/p>\n\n\n\n Den som d\u00e4remot ser tystnad och l\u00e5tsad harmoni f\u00f6r mognad riskerar att konflikterna tillspetsas till det outh\u00e4rdliga. Att inte f\u00e5 br\u00e5ka \u00e4r en farlig k\u00e4lla till pl\u00f6tsliga v\u00e5ldsutbrott.<\/p>\n\n\n\n Under s\u00e5dana f\u00f6ruts\u00e4ttningar kommer mellanm\u00e4nskliga relationer att vinna i djup och stabilitet, just f\u00f6r att de har pr\u00f6vats i sv\u00e5ra situationer. Det kr\u00e4vs mer mod och social f\u00f6rm\u00e5ga att ta konflikter \u00e4n att hoppas att problemen l\u00f6ser sig sj\u00e4lva. Men bel\u00f6ningen \u2013 \u00e4kta och h\u00e5llbara relationer \u2013 \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd anstr\u00e4ngningen.<\/p>\n\n\n\n ***<\/p>\n\n\n\n Naumann, F. (2012). Die Kunst des Streitens: Erfolgsstrategien f\u00fcr eine produktive Streitkultur<\/em>. Anaconda Verlag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag \u00e4r svensk och uppvuxen i det svenska samh\u00e4llet, som ofta beskrivs ha en konfliktundvikande kultur. Det finns normer, inte \u00f6verallt, men p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll, om att man inte ska st\u00e4lla till med scener, man ska vara beh\u00e4rskad och l\u00f6sningsinriktad. M\u00e5nga b\u00f6cker och utbildningar om kommunikation och konflikthantering syftar till att man sansat ska lyssna … Continue reading Varf\u00f6r vi beh\u00f6ver br\u00e5ka \u2013 Frank Naumanns uppfriskande syn p\u00e5 konflikter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-1046","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1046"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1051,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions\/1051"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Mot konfliktfientligheten<\/h2>\n\n\n\n
Faran med undertryckta konflikter<\/h2>\n\n\n\n
Konflikten som relation<\/h2>\n\n\n\n
Naumanns regler f\u00f6r konstruktivt br\u00e5kande<\/h2>\n\n\n\n
En ny konfliktkultur<\/h2>\n\n\n\n