{"id":77,"date":"2010-04-17T13:42:40","date_gmt":"2010-04-17T11:42:40","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=77"},"modified":"2010-04-21T14:11:11","modified_gmt":"2010-04-21T12:11:11","slug":"vuxenutvecklingsteori-och-mobbning-i-arbetslivet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=77","title":{"rendered":"Vuxenutvecklingsteori och mobbning i arbetslivet"},"content":{"rendered":"

I veckan deltog jag i en konferens ordnad av Metodicum p\u00e5 temat Arbetsplatsmobbning \u2013 kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling i arbetslivet. <\/em>Jag var fr\u00e4mst nyfiken p\u00e5 hur forskare som Gabriel Oxenstierna, T\u00f6res Theorell, Erik Blennberger och Tomas Brytting talar om temat. Jag fick flera g\u00e5nger under dagen anledning att fundera \u00f6ver vad ett vuxenutvecklingsperspektiv skulle ha att tillf\u00f6ra i hur vi talar om och f\u00f6rs\u00f6ker hantera destruktiva mellanm\u00e4nskliga processer i arbetslivet. Filosofen Ken Wilber, som ju skrivit mycket om medvetandeutveckling, anv\u00e4nder ibland uttrycket “flatland” (ung. sl\u00e4ttland) f\u00f6r att beteckna perspektiv som saknar medvetenhet om att skillnader i grader av medvetenhet, jagutveckling och komplexitet i t\u00e4nkandet ibland \u00e4r mycket betydelsefulla f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och hantera sociala f\u00f6reteelser. Ordet d\u00f6k upp i mitt huvud flera g\u00e5nger under f\u00f6rel\u00e4sningarna (som var intressanta och givande, f.\u00f6.).<\/p>\n

1. Det talades om “mobbing” och “kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling” som f\u00f6reteelser som man tydligt m\u00e5ste markera \u00e4r oetiska och otill\u00e5tna, men jag saknade en diskussion om hur sv\u00e5rt det \u00e4r att i det enskilda fallet komma \u00f6verens om vad som \u00e4r att beteckna som mobbing\/kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling och vad som inte \u00e4r det. De som agerar p\u00e5 ett s\u00e4tt som av n\u00e5gon uppfattas som mobbing skulle ju s\u00e4llan, ens f\u00f6r sig sj\u00e4lva, h\u00e5lla med om att det de gjort \u00e4r mobbing. De har en helt annan sorts ber\u00e4ttelse om det som h\u00e4nt och hur de sj\u00e4lva agerat. Vuxenutvecklingsteorin beskriver hur m\u00e5nga vuxna saknar perspektivmedvetenhet, vilket bl.a. inneb\u00e4r att de inte ser sin egen version av det som h\u00e4nder som en subjektiv tolkning, utan tar f\u00f6r givet att deras egen bild av verkligheten \u00e4r sann. N\u00e4r den ena parten g\u00e5r till en h\u00f6gre chef eller till personalavdelningen och s\u00e4ger att de uts\u00e4tts f\u00f6r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling s\u00e5 tycker de sj\u00e4lva att de har fullkomligt \u00f6vertygande bevis f\u00f6r att de blivit systematiskt illa behandlade. Men det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r den som f\u00e5r hela ber\u00e4ttelsen i kn\u00e4t att sortera i det man f\u00e5r h\u00f6ra. Den andra parten har en helt annan historieskrivning. Att komma fram till ett avg\u00f6rande om huruvida det som h\u00e4nt \u00e4r att betrakta som kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling \u00e4r i en del fall mycket sv\u00e5rt (men det finns givetvis ocks\u00e5 glasklara fall).<\/p>\n

2. N\u00e4r det p\u00e5 konferensen talas om etiska principer f\u00f6r bem\u00f6tande och begrepp som mobbing och kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling s\u00e5 problematiseras inte att det \u00e4r v\u00e4ldigt olika st\u00e4llt med m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6vers\u00e4tta abstrakta principer till den egna vardagsverklighetens situationer. En del personer r\u00f6r sig v\u00e4ldigt smidigt mellan abstraktionsniv\u00e5erna. N\u00e4r de t\u00e4nker p\u00e5 ett begrepp som “personlig integritet” s\u00e5 har de inga sv\u00e5righeter att f\u00f6rest\u00e4lla sig vad det kan inneb\u00e4ra n\u00e4r man jobbar i missbruksv\u00e5rden och ska diskutera insatser med en f\u00f6rnekande och aggressiv missbrukare. Men f\u00f6r andra \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen mellan abstraktionsniv\u00e5er inget som g\u00e5r av sig sj\u00e4lv. Ett begrepp som “kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling” blir d\u00e5 bara ett abstrakt begrepp som stannar p\u00e5 niv\u00e5n att vara ett abstrakt begrepp. Hur den abstrakta principen faktiskt kan se ut i en livs levande vardagssituation \u00e4r en fr\u00e5ga som man inte reflekterar \u00f6ver.<\/p>\n

Personer som sj\u00e4lva har l\u00e4tt att r\u00f6ra sig mellan abstraktionsniv\u00e5erna, men inte riktigt ser att just detta \u00e4r n\u00e5got som inte alla m\u00e4nniskor kan (eller i alla fall saknar vana och ben\u00e4genhet att g\u00f6ra), lever i det som Ken Wilber kallar “flatland.” De ser inte riktigt det stora praktiska problemet i att \u00f6vers\u00e4tta de fina v\u00e4rderingarna till konkreta, unika livssituationer. T\u00e4nker jag.<\/p>\n

3. En tredje infallsvinkel \u00e4r att f\u00f6rm\u00e5gan att i vardagen, i synnerhet i situationer d\u00e4r man blir provocerad och frustrerad, agera i enlighet med etiska principer f\u00f6ruts\u00e4tter en f\u00f6rm\u00e5ga som faktiskt inte alla har: att medvetet varsebli egna reaktioner och de egna beteendena i samma stund som de \u00e4ger rum. M\u00e5nga m\u00e4nniskor reagerar och agerar utan reflektion. De l\u00e4gger helt enkelt inte riktigt m\u00e4rke till vad som f\u00f6rsigg\u00e5r i dem sj\u00e4lva. De noterar inte att det de sj\u00e4lva s\u00e4ger och g\u00f6r faktiskt \u00e4r bidragande orsaker till det andra s\u00e4ger och g\u00f6r. D\u00e4rmed ser de sig inte riktigt som medskapare till t.ex. konflikter. De reflekterar inte \u00f6ver att de skulle kunnat sagt eller gjort n\u00e5got annat, och att d\u00e5 f\u00f6rloppet skulle blivit annorlunda.<\/p>\n

Om man inte uppm\u00e4rksammar den problematik som ligger i att m\u00e5nga m\u00e4nniskor faktiskt inte har kontakt med sina egna reaktioner och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt n\u00e4r de befinner sig i sociala situationer, d\u00e5 ser man heller inte att det finns ett stort pedagogiskt problem i att p\u00e5verka o\u00f6nskade attityder och beteenden. Det \u00e4r inte bara att formulera en v\u00e4rdegrund eller komma \u00f6verens om normer f\u00f6r hur man ska bete sig mot varandra. Det kan finnas stora och sv\u00e5r\u00f6verbryggbara (skojigt ord…) glapp mellan ord och handling.<\/p>\n

\/\/Hmm, jag f\u00e5r verkligen brottas med min egen drift att bara skriva saker som \u00e4r ordentligt genomt\u00e4nkta och stringent formulerade. Jag tr\u00e4nar p\u00e5 att skriva mer spontant, men det g\u00e5r s\u00e5d\u00e4r . . . \/\/<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I veckan deltog jag i en konferens ordnad av Metodicum p\u00e5 temat Arbetsplatsmobbning \u2013 kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling i arbetslivet. Jag var fr\u00e4mst nyfiken p\u00e5 hur forskare som Gabriel Oxenstierna, T\u00f6res Theorell, Erik Blennberger och Tomas Brytting talar om temat. Jag fick flera g\u00e5nger under dagen anledning att fundera \u00f6ver vad ett vuxenutvecklingsperspektiv skulle ha att tillf\u00f6ra … Continue reading Vuxenutvecklingsteori och mobbning i arbetslivet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13,9],"tags":[],"class_list":["post-77","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/77","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=77"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions\/80"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=77"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=77"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=77"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}