{"id":674,"date":"2019-11-27T13:20:21","date_gmt":"2019-11-27T11:20:21","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=674"},"modified":"2025-11-11T11:50:32","modified_gmt":"2025-11-11T09:50:32","slug":"programteori-och-forandringsteorier","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=674","title":{"rendered":"Programteori och f\u00f6r\u00e4ndringsteorier"},"content":{"rendered":"\n

Texten nedan \u00e4r kapitel 4 ur min nyligen publicerade studie Integrationsfr\u00e4mjande genom dialog. Praktiker och f\u00f6r\u00e4ndringsteorier i sex verksamheter <\/em> (l\u00e4nk l\u00e4ngst ned). <\/p>\n\n\n\n

********************************<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man startar och driver en verksamhet eller ett projekt s\u00e5 g\u00f6r man det f\u00f6r att man vill uppn\u00e5 n\u00e5got slags m\u00e5l, man vill att verksamheten ska fylla en funktion man anser beh\u00f6vs. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 hur detta ska g\u00e5 till. Det finns numera v\u00e4l genomt\u00e4nkt metodik f\u00f6r att utveckla och utv\u00e4rdera olika typer av verksamhet, som brukar g\u00e5 under beteckningen programteori <\/em>(se t.ex. Funnell & Rogers, 2011; Pawson & Tilly, 1997). Programteori \u00e4r mer en metodik, eller en samling meto\u00addiker, \u00e4n en teori och kan vara till stor hj\u00e4lp f\u00f6r att utveckla arbetss\u00e4tt genom att de bakom\u00adliggande f\u00f6rest\u00e4llningarna blir synliga och tillg\u00e4ngliga f\u00f6r reflektion. I Funnell & Rogers framst\u00e4llning har programteori tv\u00e5 huvuddelar: f\u00f6r\u00e4ndringsteori<\/em> (theory of change) och akti\u00advitets\u00adteori<\/em> (theory of action). <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ndringsteorin<\/em> \u00e4r de f\u00f6rest\u00e4llningar verksamhetsledare har om vilka verkansmekanismer som kan s\u00e4ttas i arbete f\u00f6r att uppn\u00e5 en \u00f6nskad f\u00f6r\u00e4ndring. Om man t.ex. vill fr\u00e4mja integration s\u00e5 kan man utg\u00e5 fr\u00e5n v\u00e4ldigt olikartade f\u00f6r\u00e4ndringsteorier (se vidare kvadranterna i kapitel 5). <\/p>\n\n\n\n

Aktivitetsteorin<\/em> \u00e4r de konkreta aktiviteter man t\u00e4nker sig att genomf\u00f6ra inom den verksamhet man bedriver. Dessa aktiviteter \u00e4r det konkreta uttrycket f\u00f6r de underliggande f\u00f6r\u00e4nd\u00adrings\u00adteorierna.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ganska vanligt att verksamhetsledare inte har en klart formulerad och kritiskt granskad programteori, utan verksamhetens former har vuxit fram efter hand och \u00e4r ibland baserade p\u00e5 relativt oartikulerade antaganden om vad man vill uppn\u00e5, vad som fungerar och vilka aktiviteter man vill genomf\u00f6ra. Med st\u00f6d av programteori kan man skapa en tydligare bild av hur f\u00f6re\u00adst\u00e4ll\u00adningarna om f\u00f6r\u00ad\u00e4nd\u00adringsmekanismer och aktiviteter och f\u00f6rh\u00e5ll\u00adnings\u00ads\u00e4tt egentligen ser ut. D\u00e4rmed blir det ocks\u00e5 l\u00e4ttare att \u00f6verv\u00e4ga om det finns andra,<\/em> alternativa, f\u00f6r\u00e4ndringsteorier och aktiviteter som skulle kunna bidra till att uppn\u00e5 de \u00f6nskade m\u00e5len \u00e4n de man hittills satt i arbete. En klar bild av vilka antaganden som finns om f\u00f6r\u00ad\u00e4ndringsmekanismer i en viss verksamhet g\u00f6r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att kritiskt granska och bed\u00f6ma graden av trov\u00e4rdighet i verksamhetens programteori. <\/p>\n\n\n\n

Jag har i denna studie anv\u00e4nt ett format f\u00f6r att beskriva och analysera programteori som bygger p\u00e5 fyra komponenter: narrativ, f\u00f6r\u00e4ndringsteori, praktiker<\/em> och m\u00e5l<\/em>. Jag har f\u00f6r de verk\u00adsamheter vi studerat gjort figurer med fyra kolumner d\u00e4r jag i varje kolumn i punktform sam\u00admanfattat de mest centrala inslagen i verksamheternas arbetss\u00e4tt.[1]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Figur 3: Format f\u00f6r att \u00f6verblicka verksamheters programteorier<\/em><\/p>\n\n\n\n

1. Narrativ<\/em> \u00e4r den verklighetsbeskrivning som ligger till grund f\u00f6r respektive verksamhet. N\u00e4r jag analyserat intervjuer och dokumentation (t.ex. verksamhetsplaner) har jag funnit tre viktiga delkomponenter i narrativen. Den f\u00f6rsta av dessa \u00e4r problemformuleringen<\/em>, d.v.s. vad det \u00e4r f\u00f6r problem eller uppgifter som \u00e4r centrala f\u00f6r verksamheten och hur dessa beskrivs. Inte s\u00e4llan uppst\u00e5r en k\u00e4nsla av konkurrens mellan problemformuleringar: andras utpekande av vissa prob\u00adlemst\u00e4llningar ses som problematiskt d\u00e4rf\u00f6r att det upplevs som att de s\u00e4tter fokus p\u00e5 “fel” saker i relation till de fr\u00e5gor man sj\u00e4lv ser som angel\u00e4gna. Den andra delkomponenten \u00e4r fram\u00adtr\u00e4\u00addande antaganden<\/em>, ofta om orsakssamband i uppkomsten av de problem man vill ta sig an. Dessa antaganden kan vara viktiga f\u00f6r att de leder vidare till vilka \u00e5tg\u00e4rder man tror ska kunna vara verksamma f\u00f6r att ta hand om eller f\u00f6rebygga en problematisk f\u00f6reteelse, alternativt f\u00f6rverkliga en positiv vision. Den tredje delkomponenten, som \u00e4r olika starkt framtr\u00e4dande i olika verksamheter, \u00e4r v\u00e4rderingar<\/em> som \u00e4r centrala f\u00f6r den inriktning man valt f\u00f6r verk\u00adsam\u00adheten. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man studerar olika verksamheter, i synnerhet om man j\u00e4mf\u00f6r olika men n\u00e4rliggande verksamheter, s\u00e5 blir det uppenbart att narrativen \u00e4r mycket olika och att de pr\u00e4glar inriktningen p\u00e5 verksamheten starkt. Narrativen har ofta djupa r\u00f6tter i den personliga biografin hos de personer som startade verksamheten, eller i en viss organisations eller r\u00f6relses historia. Narra\u00adtiven har en n\u00e4ra koppling till den fj\u00e4rde komponenten i v\u00e5rt s\u00e4tt att beskriva program\u00adteorier, m\u00e5len, eftersom problemformulering och v\u00e4rderingar \u00e4r de ramar inom vilka m\u00e5len formuleras. <\/p>\n\n\n\n

2. F\u00f6r\u00e4ndringsteorier<\/em> \u00e4r som sagt de f\u00f6rest\u00e4llningar som finns inbyggda i verksamheterna om verkansmekanismer. Ibland \u00e4r de tydligt uttalade, men inte s\u00e4llan kr\u00e4vs ett visst arbete f\u00f6r att fril\u00e4gga och formulera f\u00f6rest\u00e4llningar som finns, men hittills inte blivit tydligt artikulerade.[2]<\/sup><\/a> Ett tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt \u00e4r att ta utg\u00e5ngspunkten i de konkreta aktiviteter och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som f\u00f6rekommer i en verksamhet och sedan st\u00e4lla fr\u00e5gor kring varf\u00f6r verksamhetsledarna g\u00f6r det de g\u00f6r. Vissa f\u00f6r\u00e4ndringsteorier \u00e4r centrala och styr och genomsyrar hela arbetss\u00e4ttet. Andra f\u00f6r\u00e4ndringsteorier \u00e4r smala och bara relevanta f\u00f6r mycket avgr\u00e4nsade situationer eller delm\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

3. Praktiker<\/em> \u00e4r de m\u00f6nster f\u00f6r bem\u00f6tande och interaktion som verksamhetsledarna uppvisar och som avses medverka till m\u00e5luppn\u00e5elsen. I litteraturen om programteori talar man mest om “akti\u00advi\u00adteter” h\u00e4r, d.v.s. vad det \u00e4r f\u00f6r olika typer av aktiviteter som ing\u00e5r i en verksamhets program. Detta \u00e4r givetvis relevant f\u00f6r denna studie ocks\u00e5, men jag fann att mycket av det som antogs vara verksamt hade mindre med s\u00e4rskilda aktiviteter att g\u00f6ra och mer med verk\u00adsamhetsledares s\u00e4tt att bem\u00f6ta, leda och kommunicera med deltagare. Jag inkluderar d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de aktiviteter (t.ex. vissa \u00f6vningar, anv\u00e4ndandet av bilder) och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i denna komponent. <\/p>\n\n\n\n

4. M\u00e5l<\/em> finns ofta formulerade i verksamhetsplaner, projektbeskrivningar och manualer, om s\u00e5dana finns. Vi fann att flera av verksamheterna formulerar m\u00e5l p\u00e5 v\u00e4ldigt olika skalniv\u00e5er, fr\u00e5n mycket breda m\u00e5l, som fred p\u00e5 jorden, till mycket specifika m\u00e5l, som att bidra till att deltagarna ska kunna hantera konfliktsituationer med sina barn p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt (se vidare kapitel 8). I flera fall fick vi ha en r\u00e4tt ing\u00e5ende dialog med verksamhetsledare om hur de verkliga m\u00e5len (till skillnad fr\u00e5n det uppdrag man f\u00e5tt sig tilldelat av uppdragsgivare) f\u00f6r den egna verksamheten skulle kunna formuleras. <\/p>\n\n\n\n

Jag uppr\u00e4ttade tabeller enligt strukturen i figur 3 f\u00f6r var och en av de sex verksamheterna, d\u00e4r de fyra komponenterna beskrivs med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n dels verksamheternas egen doku\u00admentation, dels (och framf\u00f6r allt) intervjuer med verksamhetsledarna. Dessa tabeller finns \u00e5tergivna i bilaga 1. I kapitel 7 finns en redog\u00f6relse f\u00f6r unders\u00f6kningsdesignen jag anv\u00e4nde f\u00f6r att konstruera dessa tabeller. Tabellerna utg\u00f6r en kondenserad beskrivning av verksamheternas programteorier s\u00e5 att det blir m\u00f6jligt att j\u00e4mf\u00f6ra dem och anv\u00e4nda kontrastverkan mellan dem f\u00f6r reflektion och, eventuellt, kritisk granskning. En s\u00e5dan \u00f6verblick och j\u00e4mf\u00f6relse kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare att se s\u00e4rpr\u00e4geln i olika verksamheters programteorier, bed\u00f6ma om programteorierna \u00e4r v\u00e4lgrundade och \u00f6verv\u00e4ga om det finns anledning att utveckla programteorierna vidare, t.ex. genom att l\u00e4gga till fler praktiker och f\u00f6r\u00e4ndringsteorier \u00e4n de man hittills anv\u00e4nt sig av. Om du som l\u00e4sare sj\u00e4lv arbetar i en verksamhet som anv\u00e4nder dialog i sammanhang d\u00e4r det finns betydande skillnader i f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar s\u00e5 utg\u00f6r tabellerna i bilaga 1 exempel p\u00e5 hur man kan g\u00f6ra f\u00f6r att tydligare formulera den egna verksamhetens programteori. Att l\u00e4sa och reflektera \u00f6ver de sex tabellerna kan ocks\u00e5, utan att g\u00f6ra en likartad tabell \u00f6ver den egna verksamheten, utg\u00f6ra en startpunkt f\u00f6r att reflektera \u00f6ver egna antaganden, m\u00e5l och praktiker. 
<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> Se kapitel 7 f\u00f6r en redog\u00f6relse av hur vi gick till v\u00e4ga. <\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> Chris Argyris och Donald Sch\u00f6n (1974) skiljde mellan “espoused theories”, de teorier man s\u00e4ger sig anv\u00e4nda, och “theories-in-use”, de underliggande f\u00f6rest\u00e4llningar som faktiskt styr hur man t\u00e4nker och agerar, utan att man kanske \u00e4r medveten om det. Det kan finnas stora diskrepanser mellan “espoused theories” och “theories-in-use”, vilket innebar att vi var m\u00e5na om att inte bara prata om verksamhetsledarnas id\u00e9er om sina program, utan snarare be dem beskriva av vad de faktiskt g\u00f6r och utifr\u00e5n deras aktiveter och konkreta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt utforska under\u00adliggande f\u00f6r\u00e4ndringsteorier.  <\/p>\n\n\n\n

********************************<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till den studie texten ovan \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n: <\/p>\n\n\n\n

http:\/\/perspectus.se\/tj\/publikationer\/Integrationsframjande.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Texten nedan \u00e4r kapitel 4 ur min nyligen publicerade studie Integrationsfr\u00e4mjande genom dialog. Praktiker och f\u00f6r\u00e4ndringsteorier i sex verksamheter (l\u00e4nk l\u00e4ngst ned). ******************************** N\u00e4r man startar och driver en verksamhet eller ett projekt s\u00e5 g\u00f6r man det f\u00f6r att man vill uppn\u00e5 n\u00e5got slags m\u00e5l, man vill att verksamheten ska fylla en funktion man anser … Continue reading Programteori och f\u00f6r\u00e4ndringsteorier<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[23,9],"tags":[],"class_list":["post-674","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-komplexa-samhallsfragor","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/674","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=674"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/674\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1002,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/674\/revisions\/1002"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=674"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=674"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=674"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}