{"id":620,"date":"2018-06-08T13:49:18","date_gmt":"2018-06-08T11:49:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=620"},"modified":"2018-06-08T16:46:12","modified_gmt":"2018-06-08T14:46:12","slug":"tva-typer-av-kunskap","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=620","title":{"rendered":"Tv\u00e5 typer av kunskap"},"content":{"rendered":"

Det finns tillf\u00e4llen d\u00e5 det \u00e4r viktigt att kunna skilja p\u00e5 tv\u00e5 olika typer av kunskap. Den ena typen \u00e4r den vetenskapliga kunskapen<\/em>. Den har till uppgift att utveckla s\u00e5 giltig, s\u00e4ker och h\u00e5llbar kunskap som m\u00f6jligt, d\u00e4r det finns goda argument f\u00f6r att slutsatser och teorier verkligen ger en god bild av verkligheten. Detta \u00e4r mindre problematiskt i stora delar av naturvetenskapen \u00e4n det \u00e4r i samh\u00e4llsvetenskapen. Inom omr\u00e5den som fysik, kemi och biologi g\u00e5r det ofta att mer entydigt dra slutsatser om vad som \u00e4r sant och falskt, om man g\u00f6r l\u00e4mpliga experiment eller samlar in och analyserar relevanta data. I samh\u00e4llsvetenskapen \u00e4r det sv\u00e5rare, d\u00e4rf\u00f6r att vi har att g\u00f6ra med tolkande och handlande varelser i mycket komplexa processer och m\u00e5nga av de fenomen samh\u00e4llsvetenskapen studerar har att g\u00f6ra med individers och gruppers meningsskapande. Men \u00e4ven inom samh\u00e4llsvetenskapen \u00e4r det \u00f6vergripande syftet med kunskap att komma s\u00e5 n\u00e4ra “sann” kunskap som m\u00f6jligt, \u00e4ven om begreppet “sanning” \u00e4r betydligt mer problematiskt h\u00e4r \u00e4n i naturvetenskaperna (och m\u00e5nga samh\u00e4llsvetare skruvar nog p\u00e5 sig inf\u00f6r ordet “sanning” i relation till vetenskaplig kunskap). N\u00e4r vi har anspr\u00e5k att utveckla vetenskaplig kunskap \u00e4r vi omsorgsfulla med att granska om det verkligen finns fog f\u00f6r slutsatser och p\u00e5st\u00e5enden, t.ex. genom att uppm\u00e4rksamma det som avviker fr\u00e5n generella teoretiska formuleringar och d\u00e4rmed pekar p\u00e5 problem med utsagornas giltighet. Denna noggrannhet \u00e4r central f\u00f6r vetenskapens uppgift, men leder ocks\u00e5 till att det \u00e4r mycket man inte kan uttala sig om och ibland till kunskap som \u00e4r s\u00e5 specialiserad att den inte \u00e4r s\u00e5 meningsfull f\u00f6r praktiker.<\/p>\n

Den andra typen av kunskap \u00e4r den praktiska kunskapen.<\/em>H\u00e4r \u00e4r kriteriet p\u00e5 god kunskap att modeller och teorier fyller en funktion f\u00f6r m\u00e4nniskor som har uppgifter att l\u00f6sa: problem, arbetsuppgifter, m\u00e5luppn\u00e5else, tillfredst\u00e4llelse, utveckling, k\u00e4nsla av mening, etc. I idealfallet sammanfaller god vetenskaplig kunskap och god praktisk kunskap. Men i m\u00e5nga fall \u00e4r relationen mellan de b\u00e5da problematisk. Den goda vetenskapliga kunskapen \u00e4r inte alltid s\u00e5 anv\u00e4ndbar f\u00f6r praktiker som st\u00e5r mitt i livet och ska hantera olika situationer. Den goda praktiska kunskapen, \u00e5 andra sidan, kan vara s\u00e5dant som verkligen \u00e4r till nytta f\u00f6r m\u00e4nniskor att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 omst\u00e4ndigheter och kunna hantera konkreta problem p\u00e5 skickligare s\u00e4tt, men som inte uppfyller den vetenskapliga kunskapens kvalitetskriterier. Det kan t.ex. handla om att de modeller och teorier som \u00e4r praktiskt anv\u00e4ndbara \u00e4r alltf\u00f6r f\u00f6renklade och d\u00e4rmed inte g\u00f6r r\u00e4ttvisa \u00e5t verklighetens komplexitet och variationsrikedom, enligt den vetenskapliga kunskapens kvalitetskriterier.<\/p>\n

I utvecklingen av samh\u00e4llsvetenskaplig kunskap m\u00e5ste man m\u00e5nga g\u00e5nger ocks\u00e5 vara pragmatisk. Om man driver kraven p\u00e5 att g\u00f6ra verklighetens komplexitet r\u00e4ttvisa alltf\u00f6r l\u00e5ngt kan man hamna i en position d\u00e4r man avvisar m\u00f6jligheten att alls generalisera om best\u00e4ndiga m\u00f6nster och f\u00f6rklaringar. Positionen blir d\u00e5 att varje fall \u00e4r unikt och m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 sina egna villkor: det finns inga giltiga generaliseringar om m\u00f6nster.<\/p>\n

Vi m\u00f6ter detta sp\u00e4nningsf\u00f6h\u00e5llande mellan de tv\u00e5 typerna av kunskap v\u00e4ldigt tydligt n\u00e4r det g\u00e4ller teman som personlighetstyper, jagutvecklingsstadier, grupputveckling, konfliktanalys och kulturella skillnader. I alla dessa fall handlar det om fenomen som \u00e4r v\u00e4ldigt komplexa, bl.a. f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga variabler inblandade. Varje individ, varje arbetsgrupp, varje konflikt och varje kultur \u00e4r i n\u00e5gon mening unik och avviker i v\u00e4sentliga avseenden fr\u00e5n egenskaperna i de kategorier som finns formulerade i olika teoretiska modeller, s\u00e5 som personlighetstypologier (MBTI, DiSC, etc.), jagutvecklingsteori (Loevinger, Kegan, O’Fallon), grupputvecklingsmodeller (Tuckman, Wheelan), konflikttypologier (Glasl, Jehn) och dimensioner f\u00f6r kulturella skillnader (Hofstede). M\u00e5nga forskare \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mycket kritiska till denna typ av modeller, av goda sk\u00e4l. De g\u00f6r v\u00e5ld p\u00e5 variationsrikedomen i v\u00e4rlden. Samtidigt \u00e4r modellerna f\u00f6r m\u00e5nga praktiker av stort v\u00e4rde, f\u00f6r de tillhandah\u00e5ller ett spr\u00e5k som g\u00f6r en uppm\u00e4rksam p\u00e5 m\u00f6nster som man annars inte skulle lagt m\u00e4rke till eller reflekterat \u00f6ver.<\/p>\n

Mitt budskap \u00e4r: Avf\u00e4rda inte den praktiska kunskapens f\u00f6renklade modeller och svepande generaliseringar, de fyller ofta en mycket \u00f6nskv\u00e4rd funktion. Men arbeta f\u00f6r att st\u00e4rka medvetenheten om att verkligheten f\u00f6r det mesta avviker fr\u00e5n modellernas standardiserade kategorier, ibland p\u00e5 verkligt betydelsefulla s\u00e4tt. Man kan ha stor nytta \u00e4ven av modeller som grovt f\u00f6renklar verkligheten, om man bara \u00e4r v\u00e4l medveten om risker med stereotypisering och f\u00f6rhastade slutsatser.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det finns tillf\u00e4llen d\u00e5 det \u00e4r viktigt att kunna skilja p\u00e5 tv\u00e5 olika typer av kunskap. Den ena typen \u00e4r den vetenskapliga kunskapen. Den har till uppgift att utveckla s\u00e5 giltig, s\u00e4ker och h\u00e5llbar kunskap som m\u00f6jligt, d\u00e4r det finns goda argument f\u00f6r att slutsatser och teorier verkligen ger en god bild av verkligheten. Detta … Continue reading Tv\u00e5 typer av kunskap<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[21,22],"class_list":["post-620","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet","tag-praktisk-kunskap","tag-vetenskaplig-kunskap"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=620"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":622,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620\/revisions\/622"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=620"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=620"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}