{"id":553,"date":"2015-09-20T15:27:04","date_gmt":"2015-09-20T13:27:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=553"},"modified":"2015-09-28T07:30:45","modified_gmt":"2015-09-28T05:30:45","slug":"handlingsplaner-mot-krankande-sarbehandling-pa-arbetsplatser","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=553","title":{"rendered":"Handlingsplaner mot kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling p\u00e5 arbetsplatser"},"content":{"rendered":"

I b\u00f6rjan av september ordnade jag ett halvdagsseminarium om kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, med fokus p\u00e5 hur en handlingsplan p\u00e5 en arbetsplats b\u00f6r se ut n\u00e4r n\u00e5gon uppger sig vara utsatt. Detta med mobbning respektive kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling \u00e4r egentligen inte mitt specialomr\u00e5de, men jag har sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli att l\u00e4gga mig i n\u00e4r jag m\u00e4rker att det finns v\u00e4ldigt olikartade tolkningsperspektiv som inte riktigt \u00e4r i kontakt med varandra. Jag tycker mig veta genom m\u00e5nga samtal att det p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll finns en svag medvetenhet om komplexiteten i denna fr\u00e5ga. Svag komplexitetsmedvetenhet leder ofta till att en problematik hanteras p\u00e5 suboptimala s\u00e4tt.<\/p>\n

S\u00e5 p\u00e5 seminariet utgjordes det f\u00f6rsta arbetspasset av en liten \u00f6vning d\u00e4r seminariedeltagarna (ett 70-tal) fick reflektera \u00f6ver och ta st\u00e4llning till sex p\u00e5st\u00e5enden som representerar sex olika bilder av problematiken kring mobbning\/kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. Dessa sex syns\u00e4tt \u00e4r inte \u00f6msesidigt uteslutande, tv\u00e4rtom, de har nog alla n\u00e5got att bidra med till f\u00f6rst\u00e5elsen och hanteringen av problematiken. Men m\u00e5nga anv\u00e4nder bara ett eller ett par av syns\u00e4tten, medan andra infallsvinklar saknas.<\/p>\n

Jag kan inte h\u00e4r ta mig tid att f\u00f6rklara bakgrunden till de sex p\u00e5st\u00e5endena, men h\u00e4r \u00e4r de:<\/p>\n

    \n
  1. Vem som helst kan bli utsatt f\u00f6r mobbning. Det kan t.ex. vara en kompetent och ambiti\u00f6s medarbetare som upplevs som ett hot av kollegor och chefer, som d\u00e5 reagerar med att f\u00f6rs\u00f6ka trycka ner denne. I andra fall s\u00f6ker personer vinna egna f\u00f6rdelar genom att utnyttja en kollegas s\u00e5rbarhet eller tillkortakommanden.<\/li>\n<\/ol>\n
      \n
    1. Mobbning inneb\u00e4r att n\u00e5gon \u00e4r utsatt f\u00f6r absolut f\u00f6rkastligt bem\u00f6tande av kollegor eller chef(-er). Det \u00e4r viktigt att kraftfullt markera att kr\u00e4nkande behandling \u00e4r oacceptabelt genom k\u00e4nnbara och tydliga sanktioner mot f\u00f6r\u00f6varna (som t.ex. skriftlig varning, omplacering, upps\u00e4gning).<\/li>\n<\/ol>\n
        \n
      1. Det \u00e4r ofta mycket sv\u00e5rt att f\u00e5 klarhet i vad som egentligen h\u00e4nt n\u00e4r n\u00e5gon s\u00e4ger sig ha blivit kr\u00e4nkt eller mobbad. Olika parter har helt olika ber\u00e4ttelser. M\u00e5nga g\u00e5nger st\u00e5r ord emot ord och parterna anklagar varandra f\u00f6r klanderv\u00e4rt beteende.<\/li>\n<\/ol>\n
          \n
        1. Upplevelser av att ha blivit utsatt f\u00f6r kr\u00e4nkningar \u00e4r ofta konsekvenser av varaktiga relationskonflikter d\u00e4r det inte \u00e4r s\u00e5 entydigt vem som \u00e4r f\u00f6r\u00f6vare och vem som \u00e4r offer.<\/li>\n<\/ol>\n
            \n
          1. Mobbning och kr\u00e4nkande behandling \u00e4r oftast i grunden orsakade av brister i arbets\u00adorganisationen, s\u00e5 som otydliga m\u00e5l, oklar ansvarsf\u00f6rdelning, underbemanning, svagt ledarskap och\/eller r\u00f6riga organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/li>\n<\/ol>\n
              \n
            1. I m\u00e5nga fall n\u00e4r n\u00e5gon anser sig mobbad handlar det om personer som mer eller mindre saknar f\u00f6rm\u00e5ga till rollinlevelse och sj\u00e4lvreflektion och som sj\u00e4lva betett sig ol\u00e4mpligt mot kollegor, chef och\/eller tredje part (brukare, patienter, barn, kunder, etc.).<\/li>\n<\/ol>\n

              Deltagarna fick ett formul\u00e4r d\u00e4r de p\u00e5 en fyrgradig skala fick kryssa f\u00f6r i vilken m\u00e5n de inst\u00e4mmer i respektive p\u00e5st\u00e5ende. De fick ocks\u00e5 komma fram och markera sina svar p\u00e5 ett stort pappersark som satt p\u00e5 v\u00e4ggen, s\u00e5 vi fick en gemensam \u00f6verblick \u00f6ver allas svar. Inte ov\u00e4ntat var spridningen i svaren st\u00f6rst f\u00f6r det sista p\u00e5st\u00e5endet, som ju kan uppfattas som att man l\u00e4gger skulden f\u00f6r mobbning p\u00e5 den som blir mobbad. \u00d6vningen innebar att deltagarna fick t\u00e4nka igenom sina egna erfarenheter och ta st\u00e4llning till i vilken m\u00e5n man b\u00f6r v\u00e4ga in vart och ett av de sex perspektiven n\u00e4r man utformar en handlingsplan f\u00f6r att motverka kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. Vart och ett av de sex syns\u00e4tten har ju konsekvenser f\u00f6r synen p\u00e5 vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas n\u00e4r n\u00e5gon anser sig vara utsatt f\u00f6r kr\u00e4nkande behandling. Detta resonerade jag kring p\u00e5 seminariet med hj\u00e4lp av en sammanfattande figur (Synsattmobbning<\/a>), som pekar ut ett antal olika syns\u00e4tt p\u00e5 orsaker till att mobbning uppkommer (eller att n\u00e5gon upplever sig mobbad) och ocks\u00e5 listar de olika \u00e5tg\u00e4rder som framst\u00e5r som p\u00e5kallade beroende p\u00e5 vilken typ av orsaker som ses som avg\u00f6rande. Syftet med detta var allts\u00e5 att synligg\u00f6ra de olikartade perspektiv p\u00e5 problematiken som finns, samt att g\u00f6ra begripligt varf\u00f6r olika parter f\u00f6respr\u00e5kar delvis olika typer av \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

              I det andra arbetspasset p\u00e5 seminariet fick deltagarna ett nytt arbetsblad (l\u00e4nk nedan). I det bladet hade jag sammanst\u00e4llt ett stort antal olika komponenter som en handlingsplan mot kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling kan inneh\u00e5lla. Jag p\u00e5pekade f\u00f6r deltagarna att ju mer text en handlingsplan inneh\u00e5ller, desto f\u00e4rre kommer faktiskt att l\u00e4sa den och ta till sig inneh\u00e5llet. Samtidigt kan det finnas goda argument f\u00f6r att inkludera alla de 23 komponenter som arbetsbladet listar. Deltagarna fick i dialog med sina b\u00e4nkgrannar prata igenom vad de sj\u00e4lva tycker \u00e4r v\u00e4sentligt att ta med i en handlingsplan.<\/p>\n

              Innan det tredje arbetspasset gav Stefan Blomberg, som i b\u00f6rjan p\u00e5 2016 kommer ut med en grundlig bok om mobbning i arbetslivet, en kortfattad \u00f6verblick \u00f6ver metodiken faktaunders\u00f8kelse. Metodiken \u00e4r utvecklad i Norge och syftar till att grundligt utreda anm\u00e4lningar om mobbning. Det finns starka argument som talar f\u00f6r denna metodik, men det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga som k\u00e4nner sig tveksamma till den av olika sk\u00e4l som jag inte g\u00e5r n\u00e4rmare in p\u00e5 h\u00e4r (se min tidigare bloggtext <\/a>om detta).<\/p>\n

              I det tredje arbetspasset fick sedan deltagarna ytterligare ett arbetsblad (l\u00e4nk nedan), d\u00e4r de fick reflektera \u00f6ver och ta st\u00e4llning till ett antal fr\u00e5gest\u00e4llningar kring just vilken procedur man b\u00f6r anv\u00e4nda n\u00e4r n\u00e5gon anm\u00e4ler att de \u00e4r utsatta f\u00f6r mobbning\/kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. Svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n sj\u00e4lvklara.<\/p>\n

              Seminariet sista tv\u00e5 inslag bestod i att Lena Hammarb\u00e4ck, organisationskonsult i Stockholm ber\u00e4ttade om sina erfarenheter av att genomf\u00f6ra faktaunders\u00f6kningar i mobbningfall, och att professor emerita Margaretha Strandmark ber\u00e4ttade om resultat fr\u00e5n ett nyligen avslutat forskningsprojekt om metodik f\u00f6r att f\u00f6rebygga mobbning p\u00e5 arbetsplatser.<\/p>\n

              Arbetsbladen som anv\u00e4ndes p\u00e5 seminariet finns h\u00e4r (i n\u00e5got reviderad form):<\/p>\n

              Blad 1 Mobbningp\u00e5st\u00e5enden<\/a><\/p>\n

              Blad 2 Komponenter i handlngsplan<\/a><\/p>\n

              Blad 3 Fr\u00e5gor om utredningsmetodik<\/a><\/p>\n

              Du f\u00e5r g\u00e4rna anv\u00e4nda bladen. Om du avser att anv\u00e4nda dem i \u00f6ppna arrangemang (till skillnad fr\u00e5n i den egna organisationen, eller i konsultuppdrag) vill jag dock g\u00e4rna att du kontaktar mig. Jag \u00e4r givetvis intresserad av kommentarer och erfarenheter.<\/p>\n

               <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

              I b\u00f6rjan av september ordnade jag ett halvdagsseminarium om kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, med fokus p\u00e5 hur en handlingsplan p\u00e5 en arbetsplats b\u00f6r se ut n\u00e4r n\u00e5gon uppger sig vara utsatt. Detta med mobbning respektive kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling \u00e4r egentligen inte mitt specialomr\u00e5de, men jag har sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli att l\u00e4gga mig i n\u00e4r jag m\u00e4rker att … Continue reading Handlingsplaner mot kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling p\u00e5 arbetsplatser<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[19,18],"class_list":["post-553","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning","tag-krankande-sarbehandling","tag-mobbning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/553","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=553"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/553\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":569,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/553\/revisions\/569"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=553"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=553"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=553"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}