{"id":485,"date":"2014-05-15T08:18:39","date_gmt":"2014-05-15T06:18:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=485"},"modified":"2014-05-15T08:20:26","modified_gmt":"2014-05-15T06:20:26","slug":"finns-det-evidens-for-konflikthanteringsmetoders-effektivitet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=485","title":{"rendered":"Finns det evidens f\u00f6r konflikthanteringsmetoders effektivitet?"},"content":{"rendered":"

Jag har en g\u00e5ng tidigare skrivit om temat ‘evidensbaserade metoder’ inom konflikthanteringsomr\u00e5det (Evidensbaserade metoder<\/a>). Nu skrev jag ett litet avsnitt f\u00f6r min kommande handbok i konflikthantering om samma tema, och t\u00e4nkte att jag gott kan l\u00e4gga ut det avsnittet som en bloggtext:<\/p>\n

*********************<\/p>\n

Det \u00e4r mycket \u00f6nskv\u00e4rt att vi anv\u00e4nder metoder som vi vet fungerar. Det efterfr\u00e5gas ocks\u00e5 ofta bel\u00e4gg (evidens) f\u00f6r att en viss metod ger \u00f6nskad effekt. Det \u00e4r dock synnerligen magert med systematiska studier av olika konfliktinterventions\u00admetoders verkan. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket tveksamt om det i framtiden p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt kommer att finnas evidensbaserade metoder f\u00f6r interventioner i arbetsplatskonflikter. Det finns flera sk\u00e4l till detta, som jag kort vill diskutera.<\/p>\n

Po\u00e4ngen med evidensbaserade metoder \u00e4r att det ska finnas goda grunder att tro att en viss metod kommer att<\/i> leda till de resultat man \u00f6nskar sig. Det r\u00e4cker allts\u00e5 inte med att kunna visa att en viss metod har<\/i> fungerat bra i en rad fall, det m\u00e5ste ocks\u00e5 finnas anledning att tro att metoden kommer att fungera i framtida<\/i> fall. H\u00e4r uppst\u00e5r en problematik som i fallet arbetsplatskonflikter inte \u00e4r s\u00e5 enkel att reda ut. Inom medicinen finns det ofta goda m\u00f6jligheter att systematiskt och efter konstens alla regler utv\u00e4rdera effektiviteten i vissa behandlingar. Helst ska man g\u00f6ra randomiserade dubbelblindstudier, d.v.s. att man slumpm\u00e4ssigt f\u00f6rdelar patienter till olika grupper d\u00e4r en grupp f\u00e5r en viss behandling, medan andra inte f\u00e5r n\u00e5gon verksam behandling alls, eller en annan behandling. Varken deltagarna i studien eller de som leder studien ska veta vem som f\u00e5r den behandling man vill utv\u00e4rdera, f\u00f6r att eliminera den effekt som f\u00f6rv\u00e4ntningar kan ha. F\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att resultatet inte beror p\u00e5 slumpm\u00e4ssiga variationer (eller andra samband \u00e4n de vi vill studera) \u00e4r det \u00f6nskv\u00e4rt att ha s\u00e5 m\u00e5nga fall som m\u00f6jligt i studien. Ju fler deltagare, desto s\u00e4krare resultat av analysen. Redan h\u00e4r uppst\u00e5r ju stora sv\u00e5righeter om man vill pr\u00f6va effektiviteten i konflikthanterings\u00admetoder: vi skulle beh\u00f6va ett stort antal fall som vi kan behandla p\u00e5 olika s\u00e4tt (eller inte behandla alls). Dubbelblindprincipen \u00e4r knappast genomf\u00f6rbar vid konfliktinterventioner, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntningsp\u00e5verkan.<\/p>\n

En viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna utv\u00e4rdera effektiviteten i en behandling \u00e4r att det finns ett rimligt homogent syndrom att behandla. Om man t\u00e4nker sig att man vill testa ett nytt l\u00e4kemedel och d\u00e5 samlar upp en stor m\u00e4ngd personer som \u00e4r \u2019sjuka\u2019, men har helt olika sjukdomar, d\u00e5 kommer den samlade evidensen f\u00f6r preparatet visa att det inte var s\u00e5 v\u00e4rst effektivt. Det kanske bara var n\u00e5gra procent av deltagarna som blev botade. Men det kan h\u00e4nda att l\u00e4kemedlet faktiskt var effektivt f\u00f6r 100% av de personer som hade en viss sjukdom, men var helt overksamt f\u00f6r alla andra, som hade andra sjukdomar. Olika fall av samma sjukdom, t.ex. malaria, blindtarmsinflammation eller sk\u00f6ldk\u00f6rtelcancer, har i allm\u00e4nhet stora likheter med varandra, \u00e4ven om det ocks\u00e5 finns variationer. Ju mer enhetligt ett visst syndrom \u00e4r, desto b\u00e4ttre \u00e4r m\u00f6jligheterna att p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt utvinna kunskap om huruvida en behandlingsmetod \u00e4r verksam vid syndromet eller inte. H\u00e4r finns det st\u00f6rsta problemet vad g\u00e4ller m\u00f6jligheterna att pr\u00f6va konfliktinterventionsmetoders effektivitet. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga olika variabler (se kapitel 2) som samverkar till att ge en arbetsplatskonflikt dess egenskaper att man lugnt kan s\u00e4ga att varje konflikt \u00e4r unik. Det \u00e4r n\u00e4rmast om\u00f6jligt att indela konflikter i ett \u00f6versk\u00e5dlig antal olika typer (\u2019syndrom\u2019) d\u00e4r likheterna inom varje kategori \u00e4r s\u00e5 stora att vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss att det finns en viss behandlingsmetod som alltid \u00e4r effektiv f\u00f6r alla fall i samma kategori.<\/p>\n

Ett ytterligare problem vid studiet av arbetsplatskonflikter \u00e4r kopplat till fr\u00e5gan om n\u00e4r man ska m\u00e4ta om en insats varit verksam. Om vi t\u00e4nker oss att en konsult genomf\u00f6r en tv\u00e5dagars gruppmedling vid en viss tidpunkt, n\u00e4r b\u00f6r vi d\u00e5 g\u00f6ra en m\u00e4tning f\u00f6r att pr\u00f6va om konflikten l\u00f6stes? M\u00e4ter vi veckan efter gruppmedlingen kan vi inte vara s\u00e4kra p\u00e5 att verkan \u00e4r l\u00e5ngvarig, konflikten kanske skjuter fart igen efter ett tag. M\u00e4ter vi ett halv\u00e5r eller ett \u00e5r efter insatsen s\u00e5 \u00e4r risken stor att det h\u00e4nt s\u00e5 m\u00e5nga andra saker under tiden (t.ex. chefsbyte, omorganisation, nedsk\u00e4rningar, ny personal) att vi inte vet vad m\u00e4tresultatet egentligen beror p\u00e5. Detta \u00e4r inte ett starkt argument mot nyttan av utv\u00e4rderingsstudier, men pekar p\u00e5 att man kanske inte kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 rena statistiska analyser, utan ocks\u00e5 m\u00e5ste g\u00f6ra kvalitativa bed\u00f6mningar av utfallet, som tar h\u00e4nsyn till de s\u00e4rskilda omst\u00e4ndigheterna i de enskilda fallen.<\/p>\n

Slutligen finns problematiken om vad det egentligen \u00e4r som \u00e4r verksamt i en intervention. Hur mycket av den effekt som eventuellt uppn\u00e5s beror p\u00e5 att man anv\u00e4nt en viss metod och hur mycket beror p\u00e5 konsultens personliga f\u00f6rm\u00e5ga att uppr\u00e4tta en f\u00f6rtroendefull relation, ingjuta hopp, hantera utmanande situationer, och s\u00e5 vidare? Det \u00e4r ju l\u00e5ngtifr\u00e5n s\u00e4kert att olika personer som anv\u00e4nder samma metod f\u00e5r samma resultat.<\/p>\n

De ovan beskrivna metodproblemen inneb\u00e4r givetvis inte att det \u00e4r om\u00f6jligt att p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt unders\u00f6ka om konfliktinterventioner g\u00f6r nytta eller inte. Det kan ju t.ex. h\u00e4nda att vissa metoder faktiskt \u00e4r verksamma i de allra flesta fallen, eller att det finns metoder som n\u00e4stan aldrig g\u00f6r nytta. D\u00e4remot finns det s\u00e5 betydande metodproblem att det inte \u00e4r sannolikt att vi i framtiden, n\u00e4r r\u00e4tt unders\u00f6kningar gjorts, har s\u00e4kra bel\u00e4gg f\u00f6r att en eller ett par v\u00e4l specificerade och v\u00e4l beskrivna konfliktinterventionsmetoder \u00e4r effektiva i alla sorters arbetsplatskonflikter och d\u00e4rmed kan utkoras till evidensbaserade metoder.
<\/b><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har en g\u00e5ng tidigare skrivit om temat ‘evidensbaserade metoder’ inom konflikthanteringsomr\u00e5det (Evidensbaserade metoder). Nu skrev jag ett litet avsnitt f\u00f6r min kommande handbok i konflikthantering om samma tema, och t\u00e4nkte att jag gott kan l\u00e4gga ut det avsnittet som en bloggtext: ********************* Det \u00e4r mycket \u00f6nskv\u00e4rt att vi anv\u00e4nder metoder som vi vet fungerar. … Continue reading Finns det evidens f\u00f6r konflikthanteringsmetoders effektivitet?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-485","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/485","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=485"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/485\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":488,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/485\/revisions\/488"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=485"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=485"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=485"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}