Jag tycker f\u00f6rst\u00e5s det \u00e4r en god sak att intressera sig f\u00f6r om de metoder vi anv\u00e4nder oss av \u00e4r verksamma eller inte. Allt oftare st\u00e4lls krav p\u00e5 att man ska kunna visa, genom systematiska studier, att metoder verkligen fungerar. Ett uppenbart problem med att st\u00e4lla krav p\u00e5 evidensbasering \u00e4r att det gjorts s\u00e5 lite studier p\u00e5 m\u00e5nga metoder (vilket i sig \u00e4r skruttigt) och att det verkligen inte finns ett \u00f6verfl\u00f6d av hugade finansi\u00e4rer av seri\u00f6sa utv\u00e4rderingar (som ju ofta kr\u00e4ver mycket tid att genomf\u00f6ra om studierna ska bli vetenskapligt stringenta).<\/p>\n
Men jag \u00e4r mer bekymrad \u00f6ver en annan problematik. Jag vill illustrera vad jag \u00e4r ute efter med ett exempel fr\u00e5n mitt eget omr\u00e5de.<\/p>\n
Ett par g\u00e5nger har jag blivit kontaktad av studenter som velat skriva uppsatser om metodik f\u00f6r att hantera arbetsplatskonflikter. Id\u00e9n \u00e4r, vid f\u00f6rsta p\u00e5seendet, god: Vet vi egentligen vilka metoder som fungerar bra f\u00f6r att l\u00f6sa arbetsplatskonflikter? Borde man inte faktiskt systematiskt j\u00e4mf\u00f6ra olika metoder och se vilken som \u00e4r b\u00e4st? Men n\u00e4r man b\u00f6rjar titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningen blir det mer komplicerat. Visst finns det en del metoder f\u00f6r konflikthantering som f\u00f6reskriver hur man ska g\u00f6ra och i vilken ordning man ska g\u00f6ra det. Den mest k\u00e4nda \u00e4r nog medling, som ju finns i flera varianter, men ofta med en tydlig struktur. Det finns ocks\u00e5 konsulter som erbjuder en viss best\u00e4md metodik, som t.ex. Jan Atle Andersen (tredagarsinternat enligt vissa principer), tysken Christoph Thomann (ocks\u00e5 en strukturerad grupp-process i vissa steg) eller konsulter som alltid intervjuar all ber\u00f6rd personal, g\u00f6r en kartl\u00e4ggning, \u00e5terrapporterar den och l\u00e4mnar f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder. Borde man inte kunna samla in information om framg\u00e5ngsfrekvensen och j\u00e4mf\u00f6ra olika metoder?<\/p>\n
De allra flesta som arbetar professionellt med konflikthanteringsuppdrag i arbetsplatskonflikter har dock inget standardf\u00f6rfarande som de alltid anv\u00e4nder. De s\u00e4ger att de “jobbar processorienterat.” Fr\u00e5gar man vidare hur de brukar g\u00f6ra, f\u00e5r man r\u00e4tt sv\u00e4vande svar: “det beror p\u00e5 . . .”<\/p>\n
Anledningen \u00e4r egentligen enkel: arbetsplatskonflikter kan vara olika varandra p\u00e5 v\u00e4ldigt<\/em> m\u00e5nga<\/em> s\u00e4tt. Vad som \u00e4r en l\u00e4mplig metod f\u00f6r att hantera en arbetsplatskonflikt beror bl.a. p\u00e5:<\/p>\n – Hur m\u00e5nga som \u00e4r inblandade<\/p>\n – Hur djupt eskalerad konflikten \u00e4r<\/p>\n – Vilka typer av sakfr\u00e5gor det handlar om<\/p>\n – Om det finns djupa skador p\u00e5 f\u00f6rtroendet mellan parterna eller inte<\/p>\n – Om det \u00e4r en het eller kall konflikt<\/p>\n – Om konflikten \u00e4r symmetrisk eller asymmetrisk<\/p>\n – Vilken inst\u00e4llning ber\u00f6rda parter har till att bearbeta sv\u00e5righeterna<\/p>\n – Huruvida orsakerna till konflikten finns att s\u00f6ka hos enskilda individer, i olika syns\u00e4tt i sakfr\u00e5gor, i kommunikationsproblem och\/eller i brister i organisationen<\/p>\n – Etc., etc.<\/p>\n Med tanke p\u00e5 alla dessa variabler s\u00e5 har jag sv\u00e5rt att se det meningsfulla i att g\u00f6ra \u00f6vergripande j\u00e4mf\u00f6rande studier av vilken konflikthanteringsmetod som \u00e4r b\u00e4st. Vad g\u00f6r man d\u00e5? En strategi vore att identifiera n\u00e5gra olika huvudtyper av konflikter och sedan j\u00e4mf\u00f6ra vilken metod som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r en viss typ. Men med tanke p\u00e5 att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna varierar p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga<\/em> s\u00e4tt, \u00e4r \u00e4ven denna strategi av tveksamt v\u00e4rde. Och ju fler olika konflikttyper vi identifierar, desto st\u00f6rre problem f\u00e5r vi att samla in tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga fall f\u00f6r att vi ska kunna f\u00e5 rimlig validitet och reliabilitet i de statistiska analyserna.<\/p>\n Kravet p\u00e5 evidensbaserade metoder \u00e4r, som jag ser det, vettigt n\u00e4r det finns tydligt avgr\u00e4nsbara syndrom, d\u00e4r variationen inom syndromet inte \u00e4r s\u00e5 stor att den i n\u00e4mnv\u00e4rd grad p\u00e5verkar hur effektiv metoden \u00e4r. Men hur blir det n\u00e4r i stort sett varje enskilt fall \u00e4r unikt, d.v.s. har sin alldeles egna s\u00e4rskilda kombination av olika omst\u00e4ndigheter? D\u00e5 blir det sv\u00e5rt eller om\u00f6jligt att till\u00e4mpa god hantverkssed f\u00f6r hur man g\u00f6r utv\u00e4rderingar av metoders effektivitet.<\/p>\n Jag och min kollega Pia har gjort en ing\u00e5ende studie av arbetss\u00e4ttet p\u00e5 fritidsg\u00e5rden Mixg\u00e5rden i Hammarkullen<\/a>. Vi tror att det arbetss\u00e4tt personalen vid Mixg\u00e5rden utvecklat \u00e4r ett bra s\u00e4tt att fr\u00e4mja en positiv utveckling f\u00f6r de ungdomar som deltar i verksamheten, vilket bl.a. kan leda till att f\u00e4rre hamnar i kriminella livsstilar. Visst vore det fantastiskt om det fanns en evidensbaserad metodik f\u00f6r hur man arbetar med ungdomar s\u00e5 de hamnar p\u00e5 bra sp\u00e5r i livet? Men hur utv\u00e4rderar man det? Om arbetet str\u00e4cker sig \u00f6ver flera \u00e5r och handlar om att bygga f\u00f6rtroende i relationer, ha dialoger om v\u00e4rderingar, visa hur man genom uth\u00e5llighet kan bli riktigt bra p\u00e5 nya f\u00e4rdigheter?<\/p>\n Vad jag skrivit hittills l\u00f6ser inte problemet: vi borde verkligen vara mer omsorgsfulla med att se efter om de metoder vi anv\u00e4nder, som ibland slukar mycket resurser i form av tid, engagemang och pengar, verkligen fungerar. Men det finns nog inte heller h\u00e4r n\u00e5gon quick fix [suck].<\/p>\n OK, det blev en r\u00e4tt l\u00e5ng blogg denna g\u00e5ng. Hoppas po\u00e4ngen gick fram \u00e4nd\u00e5. Det finns anledning till viss eftertanke n\u00e4r man st\u00e4ller upp krav p\u00e5 att det ska finnas evidens f\u00f6r att de metoder man betalar f\u00f6r \u00e4r verksamma. Ibland \u00e4r det helt enkelt om\u00f6jligt att skapa s\u00e5dan evidens. . . Och att bara anv\u00e4nda metoder som det finns evidens f\u00f6r kan i v\u00e4rsta fall bli som att leta efter bilnycklarna n\u00e4ra gatlyktan, inte f\u00f6r att det var d\u00e4r man tappade dem, utan f\u00f6r att det \u00e4r d\u00e4r det finns tillr\u00e4ckligt med ljus f\u00f6r att se marken.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag tycker f\u00f6rst\u00e5s det \u00e4r en god sak att intressera sig f\u00f6r om de metoder vi anv\u00e4nder oss av \u00e4r verksamma eller inte. Allt oftare st\u00e4lls krav p\u00e5 att man ska kunna visa, genom systematiska studier, att metoder verkligen fungerar. Ett uppenbart problem med att st\u00e4lla krav p\u00e5 evidensbasering \u00e4r att det gjorts s\u00e5 lite … Continue reading Evidensbaserade metoder<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-46","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-diverse"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=46"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":484,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46\/revisions\/484"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=46"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=46"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=46"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}