{"id":444,"date":"2013-11-10T16:44:00","date_gmt":"2013-11-10T14:44:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=444"},"modified":"2013-11-10T16:45:25","modified_gmt":"2013-11-10T14:45:25","slug":"dialektiska-tankeformer-nodvandiga-for-att-hantera-en-komplex-verklighet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=444","title":{"rendered":"Dialektiska tankeformer: n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att hantera en komplex verklighet"},"content":{"rendered":"

Jag har i en tidigare bloggtext (En dialektisk v\u00e4rldsbild<\/a>) skrivit om Michael Basseches analys of dialektiska tankeformer. Jag tycker faktiskt att den ansatsen, som vidareutvecklats av Otto Laske, Iva Vurdelja och Jan De Visch, \u00e4r en mycket lovande och v\u00e4rdefull ansats f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma, f\u00f6rst\u00e5 och st\u00f6dja den sorts probleml\u00f6sningsstrategier som beh\u00f6vs n\u00e4r man som person eller organisation st\u00e5r inf\u00f6r mycket komplexa fr\u00e5gor. Det handlar om vilka sorters fr\u00e5gor man st\u00e4ller, vad man reflekterar \u00f6ver och vad som v\u00e4gs in n\u00e4r man v\u00e4ljer hur man ska hantera problem och visioner. Ju mer komplexa roller, desto mer relevanta (och n\u00f6dv\u00e4ndiga) blir de dialektiska tankeformerna.<\/p>\n

Men hur hitta ett bra pedagogiskt format f\u00f6r att tala om detta, s\u00e5 att ledare, f\u00f6r\u00e4ndringsagenter, politiker, aktivister och alla andra som har eller tar ansvar f\u00f6r komplexa fr\u00e5gor verkligen kan ta till sig och anv\u00e4nda detta v\u00e4rdefulla perspektiv? De som st\u00e5r mitt i praktiken har inte tid (och ofta inte intresse av) att l\u00e4sa de b\u00f6cker och artiklar som finns och som ofta kr\u00e4ver att man tar sig tid att s\u00e4tta sig in i en ovan begreppsapparat (dessutom p\u00e5 engelska). Jag har inte hittat svaret p\u00e5 den pedagogiska fr\u00e5gan \u00e4n, men jag tror den \u00e4r angel\u00e4gen att arbeta med. Jag s\u00e4tter mycket hopp till min amerikanska kollega Iva Vurdelja, som arbetar intensivt med att utveckla bra former f\u00f6r att i handledning och utbildningar st\u00f6dja medvetenheten om och kompetensen att anv\u00e4nda dialektiska tankeformer.<\/p>\n

Under tiden s\u00e5 l\u00e4nkar jag h\u00e4r till tv\u00e5 pdf-filer som jag gjorde i samband med ett seminarium jag h\u00f6ll i januari i \u00e5r. Seminariet lockade inte s\u00e5 m\u00e5nga deltagare, vilket v\u00e4l var en tydlig signal till mig att jag inte alls har hittat ett bra s\u00e4tt att kommunicera v\u00e4rdet med denna ansats. Hur som helst, ta g\u00e4rna en titt p\u00e5 detta material, det ger en glimt av vad dialektiska tankeformer \u00e4r, och vilken nytta man kan ha av en s\u00e5dan ansats.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta filen,\u00a0Fr\u00e5gor f\u00f6r dialektiskt t\u00e4nkande<\/a>,\u00a0ger exempel p\u00e5 dialektiskt orienterade fr\u00e5gor att st\u00e4lla sig sj\u00e4lv och andra (som ledare, som handledare\/coach, som processledare\/facilitator), kring de fyra kategorierna Process, Kontext, Relationer och Transformation.<\/p>\n

Den andra filen,\u00a0\u00d6versiktsblad P-K-R-T<\/a>, beskriver typiska tankeformer inom de fyra kategorierna, samt pekar p\u00e5 konsekvenserna av att inte<\/em>\u00a0anv\u00e4nda dialektiska tankeformer.<\/p>\n

F\u00e5 se om jag fram\u00f6ver kan komma p\u00e5 ett v\u00e4lfungerande s\u00e4tt att g\u00f6ra denna ansats intressant och l\u00e4ttbegriplig f\u00f6r de som beh\u00f6ver den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har i en tidigare bloggtext (En dialektisk v\u00e4rldsbild) skrivit om Michael Basseches analys of dialektiska tankeformer. Jag tycker faktiskt att den ansatsen, som vidareutvecklats av Otto Laske, Iva Vurdelja och Jan De Visch, \u00e4r en mycket lovande och v\u00e4rdefull ansats f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma, f\u00f6rst\u00e5 och st\u00f6dja den sorts probleml\u00f6sningsstrategier som beh\u00f6vs n\u00e4r man som … Continue reading Dialektiska tankeformer: n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att hantera en komplex verklighet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-444","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/444","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=444"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/444\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":449,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/444\/revisions\/449"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=444"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=444"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=444"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}