{"id":420,"date":"2013-04-28T13:31:49","date_gmt":"2013-04-28T11:31:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=420"},"modified":"2013-11-10T13:51:00","modified_gmt":"2013-11-10T11:51:00","slug":"losningsinriktat-arbetssatt-vid-konfliktinterventioner","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=420","title":{"rendered":"L\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt vid konfliktinterventioner"},"content":{"rendered":"<p>Tack vare ett tips fr\u00e5n Jan Berggren, Relationskonsulterna i J\u00f6nk\u00f6ping, fick jag upp \u00f6gonen f\u00f6r Gro Johnsrud Langslet, norsk organisationskonsult som skrivit flera b\u00f6cker om l\u00f6sningsinriktad metod f\u00f6r att bearbeta bl.a. arbetsplatskonflikter. Jag har l\u00e4st tv\u00e5 av hennes b\u00f6cker, dels hennes f\u00f6rsta grundliga bok som gavs ut f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1999, dels en uppf\u00f6ljare med ett mer eftersinnande och kritiskt perspektiv som utgavs 2012. B\u00e5da b\u00f6ckerna \u00e4r mycket pedagogiskt skrivna och beskriver konkret, med hj\u00e4lp av fallbeskrivningar, hur ett l\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt kan se ut i konfliktuppdrag. Jag ska h\u00e4r ta upp n\u00e5gra av de mest centrala principerna.<\/p>\n<p><b>Utg\u00e5ngspunkter<br \/>\n<\/b>Av de \u00e5tta utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r den l\u00f6sningsinriktade ansatsen som Gro behandlar uppfattar jag tre som de mest centrala (jag har formulerat om dem lite):<\/p>\n<p><i>1. Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rst\u00e5 problemen och deras orsaker f\u00f6r att l\u00f6sa dem, det r\u00e4cker med att hitta nycklarna till l\u00f6sningar. <\/i>Det h\u00e4r \u00e4r en r\u00e4tt radikal utg\u00e5ngspunkt som st\u00e5r i stark kontrast till m\u00e5nga konsulters tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. Tanken \u00e4r att det viktiga \u00e4r att hitta och f\u00f6rst\u00e4rka de konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar som leder i riktning mot det \u00f6nskade tillst\u00e5ndet. Det \u00e4r inte s\u00e4kert att analys av orsakerna till de befintliga problemen hj\u00e4lper de inblandade att l\u00f6sa konflikten. Risken \u00e4r snarare att ett fokus p\u00e5 det problematiska v\u00e4cker motst\u00e5nd och blir tyngande. D\u00e4remot kan en tydlig och konkret bild av hur det \u00e4r n\u00e4r det fungerar bra, samt vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar och beteenden som m\u00f6jligg\u00f6r det \u00f6nskade tillst\u00e5ndet, snabbt bana v\u00e4g f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n<p><i>2. Det vi talar om skapar verkligheter. <\/i>Fokuserar vi mycket uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 problem s\u00e5 blir det problematiska mer centralt och blir d\u00e4rmed f\u00f6rst\u00e4rkt. Fokuserar vi uppm\u00e4rksamheten och talar om det som fungerar bra s\u00e5 st\u00e4rks det positiva.<\/p>\n<p><i>3. Sm\u00e5 positiva f\u00f6r\u00e4ndringar banar v\u00e4g f\u00f6r st\u00f6rre positiva f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/i> Det kan d\u00e4rf\u00f6r vara klokt att till att b\u00f6rja med identifiera och experimentera med sm\u00e5, konkreta, g\u00f6rbara f\u00f6r\u00e4ndringar i \u00f6nskad riktning, snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka utforma den slutgiltiga l\u00f6sningen p\u00e5 hela problemkomplexet.<\/p>\n<p><b>Vikten av omsorgsfull m\u00e5lformulering<br \/>\n<\/b>Det \u00e4r centralt i l\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt att vara omsorgsfull med att formulera m\u00e5l, d.v.s. vad det \u00e4r man \u00f6nskar sig. Att vara konkret \u00e4r h\u00e4r viktigt: att formulera de konkreta tecknen som skulle tala om f\u00f6r oss att m\u00e5len \u00e4r uppn\u00e5dda och problemet \u00e4r l\u00f6st, inte minst att beskriva vad konkret som de ber\u00f6rda personer g\u00f6r annorlunda, d.v.s. vilka beteenden man \u00f6nskar mer av.<\/p>\n<p>M\u00e5len ska vara:<br \/>\n\u2022 Sm\u00e5 och m\u00f6jliga att uppn\u00e5 inom 2-3 veckor. St\u00f6rre m\u00e5l b\u00f6r brytas ned till delm\u00e5l.<br \/>\n\u2022 Realistiska, d.v.s genomf\u00f6rbara<br \/>\n\u2022 Konkreta, d.v.s. observerbara<br \/>\n\u2022 Betydelsefulla f\u00f6r parterna<\/p>\n<p>Man b\u00f6r ocks\u00e5 str\u00e4va efter att beskriva m\u00e5len i termer av:<br \/>\n\u2022\u00a0Hur relationer ska fungera (interaktionsm\u00f6nster), snarare \u00e4n att bara fokusera p\u00e5 hur enskilda personer ska bete sig;<br \/>\n\u2022 N\u00e4rvaron av \u00f6nskade beteenden och h\u00e4ndelser, snarare \u00e4n fr\u00e5nvaron av o\u00f6nskade beteenden och h\u00e4ndelser;<br \/>\n\u2022 B\u00f6rjan p\u00e5 n\u00e5gonting, snarare \u00e4n slutresultatet;<br \/>\n\u2022 Processer \u00f6ver tid, snarare \u00e4n enstaka h\u00e4ndelser.<\/p>\n<p><b>Att formulera fr\u00e5gor<br \/>\n<\/b>Fr\u00e5gor \u00e4r ett av de viktigaste redskapen i l\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt. Gro tar upp fyra typer av fr\u00e5gor:<br \/>\n\u2022 Mirakelfr\u00e5gan: Om ett mirakel intr\u00e4ffade s\u00e5 att allt vore bra, hur skulle man d\u00e5 m\u00e4rka det? Vilka vore de konkreta tecknen?<br \/>\n\u2022 Undantagsfr\u00e5gor: Om parterna mest pratar om det som \u00e4r problematiskt fr\u00e5gar man efter undantag. Finns det exempel p\u00e5 att n\u00e5got fungerat bra? Hur var det d\u00e5? Vad var det som gjorde undantaget m\u00f6jligt?<br \/>\n\u2022 Skalfr\u00e5gor: Be parterna att bed\u00f6ma hur de ser p\u00e5 situationen p\u00e5 en skala fr\u00e5n 0 till 10 och st\u00e4ll f\u00f6ljdfr\u00e5gor om varf\u00f6r de valde en viss siffra, vad som vore tillr\u00e4ckligt bra, vad som \u00e4r realistiskt och vad som skulle m\u00f6jligg\u00f6ra en h\u00f6gre skattning.<br \/>\n\u2022\u00a0Bem\u00e4strandefr\u00e5gor (coping): Om de ber\u00f6rda \u00e4r mycket starkt belastade och bara ser negativa aspekter av situationen kan man i st\u00e4llet fr\u00e5ga om hur de g\u00f6r f\u00f6r att klara av situationen. H\u00e4rigenom s\u00e4tter man fokus p\u00e5 parternas resurser och kan f\u00f6rst\u00e4rka dessa.<\/p>\n<p><b>Observationsuppgifter<br \/>\n<\/b>N\u00e4r man arbetar i flera sessioner kan man dela ut observationsuppgifter till deltagarna. Det kan handla om att uppm\u00e4rksamma tecken som v\u00e4cker hopp och saker som h\u00e4nder som man \u00f6nskar sig ska forts\u00e4tta h\u00e4nda. H\u00e4rigenom f\u00e5r man r\u00e5material till att vid n\u00e4sta tillf\u00e4lle dels f\u00f6rst\u00e4rka positiva utvecklingsm\u00f6nster, dels unders\u00f6ka vad det \u00e4r som m\u00f6jligg\u00f6r \u00f6nskade f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n<p><b>Kommentarer<br \/>\n<\/b>I de tv\u00e5 b\u00f6cker jag l\u00e4st beskriver Gro ing\u00e5ende hur arbetss\u00e4ttet kan se ut i praktiken. I den andra boken tar hon ocks\u00e5 upp begr\u00e4nsningar, t.ex. situationer d\u00e5 ett l\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt inte \u00e4r l\u00e4mpligt. Det kan handla om s\u00e5dana l\u00e4gen d\u00e4r det inte finns n\u00e5got hopp alls bland parterna om att en f\u00f6rb\u00e4ttring \u00e4r m\u00f6jlig. D\u00e5 kan det vara b\u00e4ttre att fokusera p\u00e5 hur man ska kunna genomf\u00f6ra en mer radikal f\u00f6r\u00e4ndring, t.ex. en separation mellan parterna.<\/p>\n<p>Jag h\u00e5ller p\u00e5 (p\u00e5 de sm\u00e5 stunder som kan avvaras av och till) med att g\u00e5 igenom och j\u00e4mf\u00f6ra de underliggande f\u00f6r\u00e4ndringsteorierna i sex olika typer av metodik f\u00f6r konfliktinterventioner i arbetsplatskonflikter. F\u00f6rutom Gro Johnsrud Langslets ansats arbetar jag med &#8220;Deep Democracy&#8221; i Myrna Lewis version, &#8220;Kl\u00e4rungshilfe&#8221; enligt Christoph Thomann, &#8220;Mediative U-Prozess&#8221; enligt Rudi Ballreich, &#8220;Transformativ medling&#8221; enligt Joe Folger med flera, samt &#8220;Walk in the Woods,&#8221; en metodik utvecklad av Leonard Marcus och Barry Dorn som bygger p\u00e5 Harvardmetoden, d.v.s. intressebaserade f\u00f6rhandlingar. De tar alla fasta p\u00e5 olika verkansprinciper (och \u00e4r inte helt utbytbara, vissa l\u00e4mpar sig f\u00f6r vissa typer av konflikter, andra f\u00f6r andra typer). Jag hoppas kunna skriva ihop en intressant artikel baserad p\u00e5 en analys och j\u00e4mf\u00f6relse av de f\u00f6r\u00e4ndringsteorier som utg\u00f6r k\u00e4rnan i respektive ansats.<\/p>\n<p>****************************************************<\/p>\n<p>Referenser:<br \/>\nJohnsrud Langslet, G. (2000). L\u00d8FT. L\u00f8sningsfokusert tiln\u00e6rming til organisasjonsutvikling, ledelseutvikling og konfliktl\u00f8sning, Gyldendal Norsk Forlag.<br \/>\nJohnsrud Langslet, G. (2012). L\u00d8FT p\u00e5 sitt beste, Gyldendal Norsk Forlag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tack vare ett tips fr\u00e5n Jan Berggren, Relationskonsulterna i J\u00f6nk\u00f6ping, fick jag upp \u00f6gonen f\u00f6r Gro Johnsrud Langslet, norsk organisationskonsult som skrivit flera b\u00f6cker om l\u00f6sningsinriktad metod f\u00f6r att bearbeta bl.a. arbetsplatskonflikter. Jag har l\u00e4st tv\u00e5 av hennes b\u00f6cker, dels hennes f\u00f6rsta grundliga bok som gavs ut f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1999, dels en uppf\u00f6ljare med ett &hellip; <a href=\"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=420\" class=\"more-link\">Continue reading <span class=\"screen-reader-text\">L\u00f6sningsinriktat arbetss\u00e4tt vid konfliktinterventioner<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-420","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=420"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":443,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/420\/revisions\/443"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}