{"id":317,"date":"2012-10-20T23:29:01","date_gmt":"2012-10-20T21:29:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=317"},"modified":"2012-11-17T11:14:07","modified_gmt":"2012-11-17T09:14:07","slug":"deep-democracy-fatta-beslut-i-konflikter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=317","title":{"rendered":"Deep democracy \u2013 fatta beslut i konflikter"},"content":{"rendered":"

Jag har just deltagit i en tv\u00e5dagarsworkshop om Deep democracy med Myrna Lewis, erfaren sydafrikansk psykolog och processledare. Deep democracy \u00e4r inte en ny bekantskap f\u00f6r mig, redan i mitten p\u00e5 1990-talet l\u00e4ste jag efter tips av kollegor med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning ett antal b\u00f6cker av Arnold Mindell: The Leader as Martial Artist: Techniques and Strategies for Revealing Conflict and Creating Community;<\/em> Sitting in the Fire: Large Group Transformation Using Conflict and Diversity;<\/em> och, s\u00e5 sm\u00e5ningom, The Deep Democracy of Open Forums: Practical Steps to Conflict Prevention and Resolution for the Family, Workplace, and World<\/em>. De tv\u00e5 senare b\u00f6ckerna har vi anv\u00e4nt som kurslitteratur i v\u00e5ra kurser i konfliktl\u00f6sning vid universitetet. Mindell och hans kollegor (t.ex. Max och Ellen Schupbach) har verkligen inte duckat f\u00f6r de sv\u00e5raste konflikterna, de har arbetat med stora grupper i mycket djupt eskalerade konflikter.<\/p>\n

Myrna Lewis gav oss en introduktion till hur man kan arbeta med \u201ddeep democracy\u201d-ansatsen p\u00e5 ett s\u00e5 skickligt s\u00e4tt att det k\u00e4ndes som om man genast ville prova metodiken i praktiken (och k\u00e4nde att man faktiskt skulle kunna v\u00e5ga sig p\u00e5 att g\u00f6ra det). Jag ska h\u00e4r kortfattad beskriva den metodik Myrna Lewis demonstrerade f\u00f6r oss under de tv\u00e5 dagarna, s\u00e5 att du som l\u00e4sare kanske ocks\u00e5 kan f\u00e5 inspiration att prova p\u00e5 \u00e5tminstone delar av ansatsen. Vissa delar f\u00e5r jag utel\u00e4mna f\u00f6r att inte l\u00e5ta detta v\u00e4xa alltf\u00f6r stort, t.ex. betydelsen av att g\u00f6ra en utf\u00f6rlig check-in med deltagarna, d.v.s. hur man l\u00e5ter var och en ber\u00e4tta lite om vad de kommer till m\u00f6tet med.<\/p>\n

Innan jag beskriver sj\u00e4lva metodiken \u00e4r det nog n\u00f6dv\u00e4ndigt att ta upp tv\u00e5 utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r djupdemokratifilosofin. Den ena \u00e4r det som Lewis kallar \u201dthe terrorist line\u201d (alternativt \u201dthe resistance line\u201d). Terroristlinjen beskriver de beteenden som uppst\u00e5r n\u00e4r n\u00e5gon person eller grupp upplever att de inte f\u00e5r, kan eller v\u00e5gar ge uttryck f\u00f6r vad de tycker, k\u00e4nner och vill. De undertryckta uppfattningarna kommer d\u00e5 i st\u00e4llet till uttryck i ett antal f\u00f6rt\u00e4ckta beteenden. Det b\u00f6rjar med att man sk\u00e4mtar om saker, men sk\u00e4mten har en udd. D\u00e4refter f\u00f6ljer bortf\u00f6rklaringar (till att man inte g\u00f6r som det \u00e4r sagt), skvallrande och f\u00f6rs\u00f6k att genom lobbying bakom kulisserna p\u00e5verka. Beteendena kan eskalera genom att man slutar kommunicera helt, maskar, strejkar och till slut g\u00e5r i krig eller separerar permanent (det finns tydliga paralleller mellan terroristlinjen och Glasls eskalationstrappa). Det \u00e4r fundamentalt i deep democracy att de positioner som inte blir h\u00f6rda l\u00e4tt hamnar i \u201dthe terrorist line,\u201d och d\u00e5 har man problem. Enda s\u00e4ttet att f\u00e5 folk att l\u00e4mna terroristpositionen \u00e4r att se till att det de har att s\u00e4ga blir sagt och mottaget av andra sidan. En central uppgift n\u00e4r man arbetar i denna ansats \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att se till att alla r\u00f6ster blir delar av gruppens gemensamma medvetande, d.v.s. uttalas \u00f6ppet s\u00e5 alla varseblir dem, \u00e4ven n\u00e4r man inte alls h\u00e5ller med. N\u00e4ra kopplat till detta \u00e4r tesen om minoritetens visdom: det finns i allm\u00e4nhet alltid n\u00e5got v\u00e4sentligt i oppositionens inv\u00e4ndningar och kritik, \u00e4ven n\u00e4r minoriteten best\u00e5r av en enda person som s\u00e4tter sig p\u00e5 tv\u00e4ren. I en djupdemokratisk anda s\u00f6ker man att ta tillvara den visdom som finns i avvikarna, oppositionen, minoriteten.<\/p>\n

Den andra utg\u00e5ngspunkten \u00e4r mer fundamental och har med den underliggande v\u00e4rldsbilden (ontologin) att g\u00f6ra. Lewis och hennes kollegor ser det s\u00e5 att en grupp, en organisation, ett samh\u00e4lle snarare \u00e4r att betrakta som ett sammanh\u00e4ngande f\u00e4lt med olika positioner och energier i, \u00e4n som en samling individer och grupperingar med vissa inneboende egenskaper, intressen och st\u00e5ndpunkter. Man skiljer allts\u00e5 p\u00e5 roller och positioner \u00e5 ena sidan, och personerna \u00e5 andra sidan. Detta syns\u00e4tt f\u00e5r v\u00e4ldigt betydelsefulla praktiska konsekvenser f\u00f6r arbetet med konflikter. Varje person \u00e4r del av ett gemensamt f\u00e4lt d\u00e4r det existerar olika roller, syns\u00e4tt, infallsvinklar, och har d\u00e4rf\u00f6r lite av allt detta i sig sj\u00e4lv. Kan vi komma dith\u00e4n att vi kan se att vi visserligen \u00e4r mest upptagna med ett visst syns\u00e4tt, men ocks\u00e5 kan se att de andra i n\u00e5gon m\u00e5n ocks\u00e5 finns inom oss sj\u00e4lva, eller \u00e4r delar av ett och samma f\u00e4lt som vi alla \u00e4r med i, d\u00e5 luckras fronterna upp och det blir mycket l\u00e4ttare f\u00f6r oss att komma till h\u00e5llbara l\u00f6sningar. Myrna Lewis talar om \u201drole fluidity,\u201d ungef\u00e4r \u201drollfl\u00f6de,\u201d f\u00f6r att beteckna ett tillst\u00e5nd d\u00e4r personerna kan r\u00f6ra sig i f\u00e4ltet av roller och positioner, utan att vara inb\u00e4ddade och l\u00e5sta i en av rollerna. (Nu har jag beskrivit detta s\u00e5 extremt kortfattat att det kanske \u00e4r p\u00e5 gr\u00e4nsen till obegripligt vad de menar, men kanske blir du nyfiken och tar reda p\u00e5 mer . . . Myrna Lewis menar att \u201drole theory,\u201d som hon kallar detta syns\u00e4tt, \u00e4r fullst\u00e4ndigt omv\u00e4lvande n\u00e4r man v\u00e4l b\u00f6rjar varsebli v\u00e4rlden genom dessa glas\u00f6gon.)<\/p>\n

Nu kan jag bli mer konkret och beskriva de 5 stegen i en djupdemokratisk metod:<\/p>\n

1. Samla alla syns\u00e4tt.<\/em> I denna fas \u00f6ppnar man upp och l\u00e5ter alla yttra sig \u00f6ver den aktuella fr\u00e5gan. Den som tycker n\u00e5got bjuds in att s\u00e4ga det. Det \u00e4r l\u00e4mpligt att sitta i en cirkelform och bjuda in den som vill s\u00e4ga n\u00e5got att b\u00f6rja.<\/p>\n

2. Leta efter nej.<\/em> I den andra fasen lyfter processledaren fram nejen, de avvikande, alternativa syns\u00e4tten. Processledaren kan sj\u00e4lv hj\u00e4lpa till med f\u00f6rslag p\u00e5 hur de r\u00f6ster som \u00e4r i opposition eller minoritet kan formuleras.<\/p>\n

3. Sprida nejet.<\/em> I den tredje fasen s\u00e5 \u201dsprider\u201d man nejet genom att s\u00f6ka efter och lyfta fram att nejet i mer eller mindre utstr\u00e4ckning finns ocks\u00e5 i andra \u00e4n de som f\u00f6rst uttryckt uppfattningen. Om man ger nejet ett erk\u00e4nnande s\u00e5 kommer det inte att hamna i terroristlinjen.<\/p>\n

4. Omr\u00f6stning och beslut.<\/em> N\u00e4r alla infallsvinklar kommit till uttryck och s.a.s. deras n\u00e4rvaro f\u00e5tt ett erk\u00e4nnande, s\u00e5 r\u00f6star man om vilket beslut som ska fattas. N\u00e4r omr\u00f6stningen \u00e4r gjord v\u00e4nder sig processledaren till var och en av de som h\u00f6r till minoriteten och s\u00e4ger till dem: \u201dJag \u00e4r ledsen att du f\u00f6rlorade omr\u00f6stningen. Vad beh\u00f6ver du f\u00f6r att kunna acceptera detta?\u201d (Min formulering, p\u00e5 engelska: \u201dWhat do you need in order for you to go along?\u201d). N\u00e4r processledaren har h\u00f6rt vad var och en i minoriteten sagt formulerar processledaren ett modifierat f\u00f6rslag best\u00e5ende av det beslut majoriteten r\u00f6stade f\u00f6r, med de till\u00e4gg fr\u00e5n minoriteten som \u00e4r m\u00f6jliga att f\u00f6rena med majoritetsbeslutet. Det kan vara specificeringar, f\u00f6rbeh\u00e5ll, till\u00e4ggsvillkor eller andra bidrag fr\u00e5n minoriteten som inneb\u00e4r att beslutet i m\u00f6jligaste m\u00e5n anpassas efter minoritetens inv\u00e4ndningar, behov och v\u00e4rderingar, s\u00e5 att man beaktar minoritetens behov s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r.<\/p>\n

5. Kretsande<\/em> (Cycling). Denna delprocess anv\u00e4nder man n\u00e4r det finns ett behov av att synligg\u00f6ra syns\u00e4tt som ligger under ytan och beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e4rkas f\u00f6r att bli medvetna f\u00f6r gruppen. Motst\u00e5ndet kanske forts\u00e4tter i olika former. Myrna Lewis anv\u00e4nder en teknik som hon kallar \u201dSoft Shoe Shuffle,\u201d som inneb\u00e4r att deltagarna synligg\u00f6r syns\u00e4tt genom att r\u00f6ra sig i rummet. Man beh\u00f6ver en stor fri golvyta, alla deltagarna st\u00e4ller sig upp och sprider ut sig. Processledaren \u00f6ppnar f\u00f6r att vem som helst kan formulera en uppfattning. S\u00e5 snart n\u00e5gon sagt n\u00e5got placerar sig \u00f6vriga deltagare i rummet s\u00e5 att de st\u00e4ller sig n\u00e4ra den som yttrat sig om de inst\u00e4mmer, och l\u00e4ngre ifr\u00e5n om de inte inst\u00e4mmer. Processledaren st\u00e4ller sig intill den som s\u00e4ger n\u00e5got och sammanfattar vad denne sagt i f\u00f6rst\u00e4rkt och tillspetsad form (\u201dAmplification\u201d), s\u00e5 kontrasterna blir tydliga. D\u00e4refter g\u00e5r processledaren till n\u00e5gon som st\u00e4llt sig l\u00e5ngt fr\u00e5n den f\u00f6rsta personen och fr\u00e5gar denne om hans eller hennes sk\u00e4l att st\u00e4lla sig l\u00e5ngt bort. \u00c4ven det denna personen s\u00e4ger sammanfattas i tillspetsad form av processledaren. Man forts\u00e4tter med detta s\u00e5 l\u00e4nge det kommer nya infallsvinklar.<\/p>\n

Om inte heller detta r\u00e4cker, om deltagarna bara cirklar runt utan att komma n\u00e5gon vart, kan man g\u00e5 ytterligare ett steg i att tydligg\u00f6ra alla roller. Denna teknik kallas p\u00e5 engelska \u201dArgument,\u201d vilket nog h\u00e4r n\u00e4rmast betyder \u201dgr\u00e4l\u201d eller \u201ddispyt.\u201d Man iscens\u00e4tter allts\u00e5 tydligt en konflikt. Tekniken har fyra steg.<\/p>\n

I f\u00f6rsta<\/em> steget formuleras \u201dsafety rules,\u201d de spelregler som beh\u00f6vs f\u00f6r att deltagarna ska k\u00e4nna sig beredda att g\u00e5 in i konflikten. Det finns tre spelregler som processledaren tar upp:
\na) Ingen enskild person har monopol p\u00e5 sanningen. Var och en av oss ser v\u00e4rlden p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt.
\nb) Vi ska nu \u201dk\u00e4mpa f\u00f6r fred,\u201d d.v.s. det finns ett behov av att f\u00e5 upp allting ovanf\u00f6r ytan, s\u00e5 att ingen uppfattning hamnar i terroristlinjen. Vi ska dyka in i konflikt f\u00f6r att kunna stifta fred.
\nc) Var och en kan och ska v\u00e4xa. Vi ska l\u00e4ra n\u00e5got om oss sj\u00e4lva.
\nH\u00e4refter bjuds deltagarna in att fylla p\u00e5 med de spelregler de sj\u00e4lva beh\u00f6ver f\u00f6r att k\u00e4nna sig s\u00e4kra.<\/p>\n

I andra<\/em> steget formulerar processledaren, kanske med hj\u00e4lp av deltagarna, tv\u00e5 motsatta positioner kring det aktuella temat. Det \u00e4r inte s\u00e5 viktigt att denna formulering blir perfekt, s\u00e5 alla inst\u00e4mmer i formuleringen av respektive position, det som beh\u00f6ver komma fram kommer \u00e4nd\u00e5 att komma upp efter hand. D\u00e4refter uppmanar processledaren deltagarna att v\u00e4lja sida genom att st\u00e4lla sig mitt emot varandra i rummet v\u00e4nda mot varandra, med ett par meter mellan grupperna. Man kan, och b\u00f6r, byta sida s\u00e5 snart man k\u00e4nner att man h\u00e5ller med n\u00e5got som sagts p\u00e5 andra sidan. Processledaren uppmanar deltagarna att faktiskt skjuta iv\u00e4g alla pilar de har i sitt koger, d.v.s. s\u00e4ga allt det som beh\u00f6ver s\u00e4gas i fr\u00e5gan, riktad till den andra sidan. Sidorna turas om: f\u00f6rst f\u00e5r den ena sidan argumentera f\u00f6r sin uppfattning, sedan andra sidan, d\u00e4refter ytterligare en omg\u00e5ng. Processledaren betonar att det nu \u00e4r rollerna som talar, inte individerna, s\u00e5 deltagarna uppmanas tala utifr\u00e5n den ena eller andra rollen i konflikten. N\u00e4r processen kommer ig\u00e5ng s\u00e5 \u00e4r det hela tiden n\u00e5gra som g\u00e5r \u00f6ver fr\u00e5n den ena sidan till den andra (medan vissa stannar p\u00e5 samma sida hela tiden). Det betyder (n\u00e5ja, f\u00f6rmodligen inte alltid) att varje sida ibland \u00e4r i majoritet, ibland i minoritet, allt eftersom n\u00e5gon s\u00e4ger n\u00e5got som fler kan identifiera sig med.<\/p>\n

I det tredje<\/em> steget s\u00e4tter sig deltagarna p\u00e5 sina stolar i en cirkel igen. Processledaren uppmanar alla att k\u00e4nna efter vilka \u201dpilar\u201d det var som tr\u00e4ffade, d.v.s. saker som sades fr\u00e5n andra sidan som tog skruv, som man hajade till inf\u00f6r. H\u00e4r \u00e4r man ute efter att hitta det korn av sanning som kanske finns i motst\u00e5ndarsidans uppfattningar, och som man d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner sig tr\u00e4ffad av i n\u00e5gon mening. Oftast h\u00e5ller man inte med om det som sagts rakt av, eftersom det var tillspetsat och kanske skuldbel\u00e4ggande, men n\u00e5got av det man f\u00e5tt h\u00f6ra kanske v\u00e4cker en respons inom en i alla fall. Processledaren l\u00e5ter alla s\u00e4ga n\u00e5got, i fri ordning, den som vill b\u00f6rjar, andra f\u00f6ljer efter n\u00e4r man k\u00e4nner sig mogen.<\/p>\n

I det fj\u00e4rde<\/em> steget \u00e5terg\u00e5r man till beslutsfattandet, men nu med en mycket rikare, mer flexibel h\u00e5llning, baserad p\u00e5 djupare insikt i b\u00e5de sig sj\u00e4lv och andra.<\/p>\n

Myrna Lewis gav oss ocks\u00e5 en variantteknik av djupdemokrati, som man kan anv\u00e4nda f\u00f6r sig sj\u00e4lv som enskild person, vid egna inre konflikter. Den f\u00e5r vi ta en annan g\u00e5ng . . .<\/p>\n

***************************************************************************
\nMyrna Lewis hemsida:<\/p>\n

Home<\/a><\/p><\/blockquote>\n