Jag arbetar under v\u00e5ren med ett mindre forskningsprojekt, som handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka vaska fram vad det \u00e4r f\u00f6r st\u00f6d som grupper sammansatta av deltagare med olikartade bakgrunder och roller beh\u00f6ver n\u00e4r de ska ta sig an komplexa, sv\u00e5rl\u00f6sta fr\u00e5gor. Det centrala begreppet \u00e4r “scaffolding,” som ju betyder “byggnadsst\u00e4llning.” Begreppet anv\u00e4nds i pedagogisk litteratur f\u00f6r att beteckna det st\u00f6d som beh\u00f6vs medan man l\u00e4r sig n\u00e5got eller utvecklar en f\u00e4rdighet. En byggnadsst\u00e4llning tas ju bort n\u00e4r byggnaden \u00e4r f\u00e4rdig, men under sj\u00e4lva konstruktionsarbetet beh\u00f6vs den. Det jag \u00e4r ute efter har egentligen en vidare betydelse \u00e4n scaffoldingbegreppet brukar ges. Det \u00e4r ju inte s\u00e4kert att individer eller grupper n\u00e5gonsin utvecklar kapacitet att helt p\u00e5 egen hand klara sv\u00e5ra uppgifter. Men med vissa st\u00f6dstrukturer kan s\u00e5v\u00e4l enskilda individer som grupper klara mycket sv\u00e5rare saker \u00e4n de n\u00e5gonsin skulle kunna g\u00f6ra utan yttre st\u00f6d.<\/p>\n
Jag har ett litet uppdrag fr\u00e5n forskningscentret Mistra Urban Futures i G\u00f6teborg, som sysslar med temat h\u00e5llbar stadsutveckling. En av de centrala tankarna med forskningscentret \u00e4r att utveckla former f\u00f6r vad man kallar “transdisciplin\u00e4r kunskapsproduktion.” Med det menar man forskning som utf\u00f6rs i samverkan mellan forskare och “praktiker,” t.ex. tj\u00e4nstem\u00e4n p\u00e5 f\u00f6rvaltningar och i myndigheter. Uppenbarligen \u00e4r det v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt ovanligt med s\u00e5dan samverkan, \u00e4ven i internationellt perspektiv. H\u00e4r handlar det n\u00e4mligen om att samverka i hela processen: formulera problemet, utforma unders\u00f6kningsstrategin, samla in empiri, analysera empirin, rapportera resultaten och sprida dessa. Det finns allts\u00e5 en utmaning h\u00e4r i att utveckla v\u00e4lfungerande arbetss\u00e4tt. Forskare och praktiker lever i olika v\u00e4rldar, har olika prioriteringar och talar olika spr\u00e5k, f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra skillnader.<\/p>\n
Min tanke med mitt lilla projekt ser ut s\u00e5 h\u00e4r: det finns mycket samlad erfarenhet och kompetens runt om i v\u00e4rlden kring hur man kan st\u00f6dja grupper sammansatta av olikartade intressenter att arbeta med komplexa fr\u00e5gor. Mycket av denna kompetens finns bland erfarna processledare\/facilitatorer\/konsulter, som dock inte alltid \u00e4r s\u00e5 bra p\u00e5 att analysera vad det \u00e4r de sj\u00e4lva egentligen g\u00f6r, och varf\u00f6r. Mitt bidrag ska vara att f\u00f6rs\u00f6ka vaska fram en typologi \u00f6ver vilka funktioner<\/em> olika metoder, tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt och processledningsinsatser har, eller \u00e4r t\u00e4nkta att ha. Vilken skillnad g\u00f6r egentligen de arbetss\u00e4tt processledare anv\u00e4nder n\u00e4r de leder gruppers arbete? Vilka l\u00e4rdomar finns om hur grupper som arbetar med komplexa fr\u00e5gor kan n\u00e5 b\u00e4ttre resultat (vad nu “b\u00e4ttre” egentligen \u00e4r \u2013 det finns olika sorters m\u00e5l ocks\u00e5…).<\/p>\n Jag h\u00e5ller p\u00e5 med en serie intervjuer med erfarna processledare, d\u00e4r de f\u00e5r ber\u00e4tta ing\u00e5ende om ett uppdrag de haft, som vi under intervjun g\u00e5r igenom steg f\u00f6r steg och pratar om varf\u00f6r processen s\u00e5g ut som den gjorde. Jag \u00e4gnar ocks\u00e5 en hel del tid \u00e5t att l\u00e4sa in mig p\u00e5 relevant litteratur. Det \u00e4r inte s\u00e5 v\u00e4rst v\u00e4lbest\u00e4llt med forskning om metoder f\u00f6r att st\u00f6dja f\u00f6r\u00e4ndrings- och strategiutvecklingsprocesser. En hel del av den litteratur som finns \u00e4r skriven av praktiker, som givetvis \u00e4r \u00f6vertygade om att de metoder de sj\u00e4lva utvecklat \u00e4r ruskigt bra. Praktikerna har dock s\u00e4llan vare sig tid eller kompetens att kritiskt unders\u00f6ka hur metoderna egentligen fungerar.<\/p>\n Men det finns en hel del att gr\u00e4va i. Jag har uppt\u00e4ckt att det finns minst fyra olika f\u00e4lt som \u00e4r relevanta, med ganska begr\u00e4nsad kontakt sig emellan. Jag t\u00e4nkte kort presentera dessa f\u00e4lt, och ge n\u00e5gra l\u00e4stips f\u00f6r den som \u00e4r intresserad. De fyra f\u00e4lten \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s i sig bara l\u00f6st sammanh\u00e5llna, med oklara gr\u00e4nser.<\/p>\n Det f\u00f6rsta f\u00e4ltet r\u00f6r metoder f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringsarbete, fr\u00e4mst i och mellan organisationer. H\u00e4r talar man om change methods<\/strong>, participatory decision-making<\/strong>, och large group interventions<\/strong>, f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra beteckningar som f\u00f6rekommer. F\u00e4ltet domineras starkt av praktiker, framf\u00f6r allt organisationskonsulter. H\u00e4r finns en stor m\u00e4ngd b\u00f6cker om olika metoder, som t.ex. Open Space Technology (Owen, 2008), Future Search (Weisbord & Janoff, 2010), Framtidsverkst\u00e4der (Jungk & M\u00fcllert, 1981), World Caf\u00e9, WorkOut, Search Conferences, etc. \u00d6versikter \u00f6ver m\u00e5nga olika metoder finns bl.a. i The Change Handbook <\/em>(Holman, Devane & Cady, 2007) och i Bunker & Alban (2006). Forskning om s\u00e5dana metoder \u00e4r det mycket ont om. En f\u00e4rsk l\u00e4sv\u00e4rd avhandling finns det, van der Zouwen (2011).<\/p>\n Det andra f\u00e4ltet g\u00e5r under beteckningen problem structuring methods<\/strong>. Detta f\u00e4lt v\u00e4xte fram i Storbritannien, n\u00e4r ingenj\u00f6rer och andra mer tekniskt orienterade forskare och praktiker b\u00f6rjade uppt\u00e4cka att det inte gick att bygga kvantitativa modeller av alla problem som fanns i n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lle. Det utvecklades n\u00e5got som ibland kallas soft operational research, <\/em>soft OR. Det finns ett antal koncept och metoder inom f\u00e4ltet, men de tv\u00e5 st\u00f6rsta tycks vara SSM, Soft System Methodology (Checkland & Poulter, 2006) och SCA, Strategic Choice Approach (Friend & Hickling, 2004). De problem man fr\u00e4mst \u00e4gnar sig \u00e5t h\u00e4r handlar om att utveckla b\u00e4ttre strukturer och processer inom f\u00f6retag och f\u00f6rvaltningar. H\u00e4r finns mycket intressanta erfarenheter och tekniker f\u00f6r att bl.a. visualisera hur olika intressenter f\u00f6rest\u00e4ller sig att orsakssammanhangen ser ut, s\u00e5 att det blir l\u00e4ttare att strukturera och reflektera \u00f6ver vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras.<\/p>\n Det tredje f\u00e4ltet \u00e4r samh\u00e4llsarbete (community development<\/strong>) och deliberativ demokrati (deliberative democracy<\/strong>). Detta f\u00e4lt har r\u00f6tter dels i aktivism och engagemang i att utveckla lokalsamh\u00e4llen, dels i ambitioner att m\u00f6jligg\u00f6ra ett mer aktivt deltagande och inflytande i politiska beslutsprocesser f\u00f6r medborgare i allm\u00e4nhet och f\u00f6r grupper som \u00e4r bekymrade och uppr\u00f6rda \u00f6ver specifika fr\u00e5gor. Inom detta f\u00e4lt \u00e4r inflytandefr\u00e5gorna centrala: hur hanterar vi makten \u00f6ver samh\u00e4llsplanering, resursanv\u00e4ndning och beslut i fr\u00e5gor som r\u00f6r allm\u00e4nheten och det offentliga. I USA har det funnits en livaktig utveckling av metoder och v\u00e4rderingar kring deliberativ demokrati. Inom detta omr\u00e5de finns ocks\u00e5 en hel del forskning, givetvis med stort inslag av statsvetare. En god inblick i f\u00e4ltet kan man f\u00e5 genom att l\u00e4sa artiklar i Journal of Public Deliberation <\/em>och Journal of Public Participation<\/em> (som nyligen g\u00e5tt samman). Se ocks\u00e5 t.ex. Gastil & Levine (2005).<\/p>\n Det fj\u00e4rde f\u00e4ltet d\u00e4r det samlats mycket erfarenheter kring metoder f\u00f6r komplexa fr\u00e5gor kallas i USA management of public disputes<\/strong>, p\u00e5 svenska ung. hantering av samh\u00e4llskonflikter. Sedan 1970-talets b\u00f6rjan har man utvecklat metoder f\u00f6r att medling och dialogprocesser i situationer n\u00e4r det uppst\u00e5tt, eller kan f\u00f6rv\u00e4ntas uppst\u00e5, konflikter kring politiska beslut eller andra beslut som r\u00f6r det offentliga rummet (t.ex. exploatering av naturomr\u00e5den, lokalisering av milj\u00f6farliga anl\u00e4ggningar). Detta f\u00e4lt fick jag tillf\u00e4lle att s\u00e4tta mig in i genom den kunskapsinventering jag gjorde f\u00f6r Sveriges Kommuner och Landsting f\u00f6rra \u00e5ret. Jag hittade d\u00e5 en m\u00e4ngd intressanta b\u00f6cker och artiklar, t.ex. Carpenter & Kennedy (2001), Susskind & Cruickshank (1987, 2006) och Forester (2009). Extra intressanta bidrag inom detta f\u00e4lt kommer fr\u00e5n de som arbetar med transformativ praktik\/relational perspective (Saul & Sears, 2010) och “worldwork” (Mindell, 1995, 2002).<\/p>\n S\u00e5 den som l\u00e4ngtar efter inspiration kring hur man kan bidra till att samh\u00e4llet, v\u00e5ra organisationer och andra grupper blir b\u00e4ttre p\u00e5 att hantera de komplexa fr\u00e5gor vi st\u00e5r inf\u00f6r beh\u00f6ver inte f\u00f6rtvivla: det finns en hel del att l\u00e5ta sig berikas av.<\/p>\n Min egen plan \u00e4r att skriva ihop en artikel, som b\u00f6r vara rimligt f\u00e4rdig i slutet av sommaren. Mer om det d\u00e5.<\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n Bunker, B. B. & B. Alban (2006). The handbook of large group methods: creating systemic change in organizations and communities, John Wiley & Sons. Jag arbetar under v\u00e5ren med ett mindre forskningsprojekt, som handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka vaska fram vad det \u00e4r f\u00f6r st\u00f6d som grupper sammansatta av deltagare med olikartade bakgrunder och roller beh\u00f6ver n\u00e4r de ska ta sig an komplexa, sv\u00e5rl\u00f6sta fr\u00e5gor. Det centrala begreppet \u00e4r “scaffolding,” som ju betyder “byggnadsst\u00e4llning.” Begreppet anv\u00e4nds i pedagogisk litteratur f\u00f6r … Continue reading Metoder f\u00f6r komplexa fr\u00e5gor<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-266","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tekniker-och-metoder-for-konfliktbearbetning"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=266"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":268,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/266\/revisions\/268"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nCarpenter, S. & W. J. D. Kennedy (2001) Managing Public Disputes: A Practical Guide to Handling Disputes and Reaching Agreement, Jossey-Bass, Inc. Ursprungligen publicerad 1988.
\nCheckland, P. B. & J. Poulter (2006) Learning for action: a short definitive account of soft systems methodology and its use for practitioners, teachers and students. Wiley, Chichester
\nForester, J. (2009) Dealing with Differences: Dramas of Mediating Public Disputes Oxford University Press.
\nFriend, J. & A. Hickling (2004) Planning Under Pressure. The strategic choice approach, Butterworth-Heinemann.
\nGastil, J. and Levine, P. (eds) (2005), The Deliberative Democracy Handbook: Strategies for Effective Civic Engagement in the Twenty-First Century, San Francisco: Jossey-Bass.
\nHolman, P., T. Devane & S. Cady (Eds.)(2007) The Change Handbook: The Definitive Resource on Today’s Best Methods for Engaging Whole Systems. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers.
\nJungk, R. & N. R. M\u00fcllert (1981). Zukunftswerkst\u00e4tten, Hoffmann und Campe.
\nMindell, A. (1995) Sitting in the Fire. Large group transformation using conflict and diversity, Portland: Lao Tse Press.
\nMindell, A. (2002) The Deep Democracy of Open Forums: Practical Steps to Conflict Prevention and Resolution for the Family, Workplace, and World, Hampton Roads Publishing.
\nOwen, H. (2008). Open Space Technology.: A User’s Guide, Berrett-Koehler.
\nSaul, J. & S. Sears (2010) A Relational Perspective on Multi-Party Practice, i J. P. Folger, R. A. Baruch Bush & D. J. DellaNoce (red) Transformative Mediation: A Sourcebook, Institute for the Study of Conflict Transformation & Association for Conflict Resolution.
\nSusskind, L. E. & J. L. Cruickshank (1987) Breaking the Impasse: Consensual Approaches to Resolving Public Disputes, Basic Books.
\nSusskind, L. E. & J. L. Cruickshank (2006) Breaking Robert’s Rules: The New Way to Run Your Meeting, Build Consensus, and Get Results, Oxford University Press. Holman, P., T. Devane & S. Cady (Eds.)(2007) The Change Handbook: The Definitive Resource on Today’s Best Methods for Engaging Whole Systems. San Francisco: Berrett-Koehler Publishers.
\nvan der Zouwen, T. (2011). Building an evidence based practical guide to Large Scale Interventions. Towards sustainable organisational change with the whole system. Eburon Academic Publishers
\nWeisbord, M. & S. Janoff (2010). Future Search: Getting the Whole System in the Room for Vision, Commitment, and Action, Berrett-Koehler.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"