{"id":224,"date":"2011-10-18T22:12:04","date_gmt":"2011-10-18T20:12:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=224"},"modified":"2011-10-18T22:12:04","modified_gmt":"2011-10-18T20:12:04","slug":"krankande-sarbehandling-eller","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=224","title":{"rendered":"Kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, eller . . . ?"},"content":{"rendered":"<p>I senaste Arbetsmilj\u00f6unders\u00f6kningen fr\u00e5n Arbetsmilj\u00f6verket (med siffror f\u00f6r 2009) uppger ca 9% av de tillfr\u00e5gade att de under senaste \u00e5ret utsatts f\u00f6r mobbning fr\u00e5n chef eller arbetskamrater. Det brukar se ut s\u00e5, \u00e5r efter \u00e5r. Likadant \u00e4r det i m\u00e5nga av de arbetsmilj\u00f6enk\u00e4ter som genomf\u00f6rs p\u00e5 f\u00f6retag, f\u00f6rvaltningar och i andra organisationer. Detta \u00e4r klart jobbigt. Man vill ju inte att medarbetare ska bli mobbade i den egna organisationen. Dessutom har arbetsgivaren enligt arbetsr\u00e4tten ett ansvar att b\u00e5de f\u00f6rebygga och utreda kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling.<\/p>\n<p>En del organisationer uppmanar ocks\u00e5 sina medarbetare att g\u00f6ra en anm\u00e4lan om de blir utsatta f\u00f6r mobbning. Men det l\u00e4mnas inte in s\u00e5 v\u00e4rst m\u00e5nga s\u00e5dana anm\u00e4lningar. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det nog s\u00e5 att de allra, allra flesta arbetsgivare inte vet s\u00e5 mycket om vad det \u00e4r f\u00f6r slags h\u00e4ndelser och upplevelser som ligger bakom de d\u00e4r 9 procenten som uppger att de blivit utsatta f\u00f6r mobbning\/trakasserier\/kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. Och om man inte vet det, hur ska man d\u00e5 kunna vidta verksamma f\u00f6rebyggande och hanterande \u00e5tg\u00e4rder?<\/p>\n<p>Kunskapsl\u00e4get \u00e4r r\u00e4tt torftigt, f\u00e5r man nog \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga, trots att det \u00e4r ett angel\u00e4get arbetsmilj\u00f6problem. Det har gjorts och g\u00f6rs en del forskning p\u00e5 omr\u00e5det, bl.a. ett nu p\u00e5g\u00e5ende projekt vid Karlstads universitet, lett av docent Margaretha Strandmark, som syftar till att utveckla strategier. Men det \u00e4r mycket vi inte har s\u00e5 vidare bra koll p\u00e5.<\/p>\n<p>I f\u00f6rra veckan ledde jag en seminariedag om temat kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling och trakasserier med ett tjugotal personalspecialister p\u00e5 en st\u00f6rre arbetsplats. Jag b\u00f6rjade dagen med att be dem t\u00e4nka efter och komma med f\u00f6rslag p\u00e5 vad det kan vara f\u00f6r scenarier som ligger bakom att n\u00e4stan en tiondel av deras medarbetare kryssar i en ruta i arbetsmilj\u00f6enk\u00e4ten som inneb\u00e4r att de anser sig varit utsatta f\u00f6r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. P\u00e5 kort tid listade vi \u00f6ver 15 olika t\u00e4nkbara scenarier, alltifr\u00e5n flagranta fall av trakasserier, till att det nog finns en och annan medarbetare som tycker de blivit utsatta f\u00f6r trakasserier n\u00e4r deras chef haft ett medarbetarsamtal och framf\u00f6rt kritik ang\u00e5ende deras bem\u00f6tande mot de m\u00e4nniskor de m\u00f6ter i sin yrkesroll.<\/p>\n<p>Jag satte mig idag med materialet, och j\u00e4mf\u00f6rde ocks\u00e5 med de 22 punkter som finns med i de norska mobbningforskarnas enk\u00e4tformul\u00e4r <em>Negative Acts Questionnaire,<\/em> och f\u00f6rs\u00f6kte sortera i dessa olika scenarier. Jag t\u00e4nker mig att det finns en skala d\u00e4r ena \u00e4nden \u00e4r s\u00e5dana fall som helt entydigt \u00e4r att beteckna som kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling och andra \u00e4nden \u00e4r s\u00e5dana fall d\u00e4r n\u00e5gon tycker sig blivit trakasserad, men en saklig bed\u00f6mning ger vid handen att det inte finns grund f\u00f6r att tala om trakasserier. Jag tror de entydigt fastst\u00e4llbara trakasserierna\/mobbningen \u00e4r en relativt liten andel av de 9 procenten. Detta minskar inte problemets betydelse, f\u00f6rst\u00e5s, det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att f\u00f6rebygga och ta itu med de allvarliga fallen, \u00e4ven om de inte \u00e4r s\u00e5 frekvent f\u00f6rekommande. Men det \u00e4r ju intressant att se n\u00e4rmare p\u00e5 alla de fallen som ligger emellan ytter\u00e4ndarna p\u00e5 skalan, d\u00e4r det inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att entydigt fastst\u00e4lla om det som skett nu ska betecknas som kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling eller inte. Ta g\u00e4rna en titt p\u00e5 uppst\u00e4llningen jag gjorde idag <a href=\"http:\/\/media.perspectus.se\/2011\/10\/Kr%C3%A4nkande-s%C3%A4rbehandling-typologi.pdf\" target=\"_blank\">(Kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling typologi)<\/a>. Den \u00e4r givetvis v\u00e4ldigt skissartad, men jag tycker \u00e4nd\u00e5 den ger en bild av fr\u00e5gans komplexitet. Den visar ocks\u00e5 tydligt, tycker jag, att det knappast kan finnas en enda strategi f\u00f6r att f\u00f6rebygga och hantera kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling som kan leda till att nollvisionen uppn\u00e5s.<\/p>\n<p>Vill vi g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t den d\u00e4r procentsiffran s\u00e5 tror jag vi beh\u00f6ver mer kunskap. Vi m\u00e5ste fr\u00e5ga de m\u00e4nniskor som anger att de blivit utsatta f\u00f6r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling vad det \u00e4r de varit med om, i betydligt mer specificerad form \u00e4n vi gjort hittills.<\/p>\n<p>Tips p\u00e5 dokumenterad kunskap, bra strategier och goda id\u00e9er\/reflektioner mottages tacksamt.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I senaste Arbetsmilj\u00f6unders\u00f6kningen fr\u00e5n Arbetsmilj\u00f6verket (med siffror f\u00f6r 2009) uppger ca 9% av de tillfr\u00e5gade att de under senaste \u00e5ret utsatts f\u00f6r mobbning fr\u00e5n chef eller arbetskamrater. Det brukar se ut s\u00e5, \u00e5r efter \u00e5r. Likadant \u00e4r det i m\u00e5nga av de arbetsmilj\u00f6enk\u00e4ter som genomf\u00f6rs p\u00e5 f\u00f6retag, f\u00f6rvaltningar och i andra organisationer. Detta \u00e4r klart &hellip; <a href=\"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=224\" class=\"more-link\">Continue reading <span class=\"screen-reader-text\">Kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, eller . . . ?<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-224","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kommunikation-och-konflikthantering"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/224","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=224"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/224\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":233,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/224\/revisions\/233"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}