{"id":151,"date":"2011-02-26T23:14:22","date_gmt":"2011-02-26T21:14:22","guid":{"rendered":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=151"},"modified":"2011-05-03T14:21:26","modified_gmt":"2011-05-03T12:21:26","slug":"komplexitetsnivaer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blog.perspectus.se\/?p=151","title":{"rendered":"Komplexitetsniv\u00e5er"},"content":{"rendered":"

Jag satte mig just och skrev ihop en anpassad och f\u00f6rsvenskad version av komplexitetsniv\u00e5erna 8-12 i Model of Hierarchical Complexity, <\/em>MHC. Jag beh\u00f6ver en s\u00e5dan enkel \u00f6versikt i en del kurser och seminarier, d\u00e4r vi inte har tid att g\u00e5 in s\u00e5 djupt i det h\u00e4r med olika komplexitetsniv\u00e5er, utan d\u00e4r det mer handlar om att f\u00e5 en glimt av vilken betydelse skillnader i komplexitetsniv\u00e5 kan ha. Man kan resonera om arbete, ledarskap, konfliktbeteenden, relationer, politik, etc. med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ett komplexitetsperspektiv. Jag har mixtrat lite i f\u00f6rh\u00e5llande till de v\u00e4ldigt matematiskt stringenta definitioner av niv\u00e5erna som finns i MHC, s\u00e4rskilt i det tv\u00e5 sista niv\u00e5erna nedan.<\/p>\n

**************************************************************<\/p>\n

Konkret niv\u00e5 <\/strong>(MHC: 8 Concrete)<\/p>\n

Den konkreta niv\u00e5n inneb\u00e4r att man bara talar om konkreta, specifika och enskilda h\u00e4ndelser och f\u00f6reteelser. Samtal och tankar handlar om s\u00e5dant man varit med om, namngivna personer, saker, etc. i det f\u00f6rflutna, nuet eller framtiden. Den konkreta niv\u00e5n blir mest begriplig om man uppm\u00e4rksammar vad som saknas<\/em> i tankar och resonemang. P\u00e5 den konkreta niv\u00e5n generaliserar man inte, d.v.s. man talar inte om de enskilda konkreta saker som exempel <\/em>p\u00e5 en generell f\u00f6reteelse. Man formulerar allts\u00e5 inte generella kategorier av h\u00e4ndelser, personer och ting som har vissa egen\u00adskaper gemensamt (Kategoriniv\u00e5n), utan h\u00e5ller sig till det enskilda fallet. Inte heller uppm\u00e4rksammar man och resonerar kring vilka typer av orsakssamband som kan f\u00f6rklara det konkreta (Sambandniv\u00e5n). Den konkreta niv\u00e5n domineras av ber\u00e4t\u00adtelser om incidenter, m\u00e4nniskor man k\u00e4nner till, saker man sj\u00e4lv \u00e4r intresserad av.<\/p>\n

Kategoriniv\u00e5n <\/strong>(MHC: 9 Abstract)<\/p>\n

P\u00e5 kategoriniv\u00e5n ser man det enskilda fallet som ett av m\u00e5nga i samma kategori, d\u00e4r kategorin tillskrivs gemensamma egenskaper. Den positiva aspekten av detta \u00e4r att man kan resonera om problem och fr\u00e5gor i allm\u00e4nhet, man kan t.ex. sammanfatta m\u00e5nga enskilda fall till en typ<\/em> av problem och sedan resonera om vad som b\u00f6r g\u00f6ras \u00e5t denna typ<\/em> av problem, snarare \u00e4n att prata om just ett enskilt specifikt fall. I kontrast till den konkreta niv\u00e5n blir det p\u00e5 kategoriniv\u00e5n mer naturligt att resonera kring hur vissa typer av fr\u00e5gor b\u00f6r hanteras, d\u00e4rf\u00f6r att man kan bortse fr\u00e5n det specifika fallets alla detaljer och i st\u00e4llet fokusera p\u00e5 det som \u00e4r relevant f\u00f6r m\u00e5nga liknande fall. En begr\u00e4nsning i kategoriniv\u00e5n \u00e4r att man inte reflekterar \u00f6ver orsaks\u00adsamband, utan tenderar att tillskriva de olika kategorierna fasta egenskaper. Kategoriniv\u00e5n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fylld med stereotyper, generaliseringar om t.ex. vissa grupper av m\u00e4nniskor. Resonemang p\u00e5 kategoriniv\u00e5n karakteriseras av att det g\u00f6rs m\u00e5nga p\u00e5st\u00e5enden och f\u00e4lls m\u00e5nga omd\u00f6men, utan att personerna bem\u00f6dar sig om att s\u00f6ka f\u00f6rklaringar, ge argument som st\u00f6djer p\u00e5st\u00e5endena eller ta h\u00e4nsyn till varierande omst\u00e4ndigheter. I den m\u00e5n “f\u00f6rklaringar” ges, s\u00e5 har de ocks\u00e5 karakt\u00e4ren av p\u00e5st\u00e5enden, som t.ex.: “Bankdirekt\u00f6rer skaffar sig f\u00f6rm\u00e5nliga fallsk\u00e4rmar f\u00f6r att de \u00e4r giriga.” “Invandrare \u00e4r \u00f6verrepresenterade i brottsstatistiken f\u00f6r att de saknar moral.” Typiskt f\u00f6r kategoriniv\u00e5n \u00e4r att det saknas resonemang om sammanhang, f\u00f6rklaringar, orsak-verkanrelationer. Varje p\u00e5st\u00e5ende, \u00e5sikt och trosf\u00f6rest\u00e4llning \u00e4r sig sj\u00e4lv nog.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Sambandniv\u00e5n <\/strong>(MHC: 10 Formal)<\/p>\n

P\u00e5 sambandniv\u00e5n resonerar man med hj\u00e4lp av f\u00f6rest\u00e4llningar om generaliserade relationer mellan kategorier. Man har tankar om hur olika f\u00f6reteelser h\u00e4nger samman med varandra genom orsak-verkanrelationer eller p\u00e5 andra s\u00e4tt. Det handlar inte bara om vad det var som var orsaken till att just en viss sak h\u00e4nde (vilket h\u00f6r hemma p\u00e5 den konkreta niv\u00e5n), utan vilka allm\u00e4nna principer f\u00f6r orsakssamband som kan t\u00e4nkas f\u00f6rklara den enskilda h\u00e4ndelsen. P\u00e5 sambandniv\u00e5n utg\u00e5r man fr\u00e5n att det finns begripliga f\u00f6rklaringar till det allra mesta. St\u00e5r man inf\u00f6r ett problem, s\u00e5 s\u00f6ker man f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r verkligheten ser ut som den g\u00f6r och vad som skulle kunna g\u00f6ra att man kan g\u00e5 i en \u00f6nskad riktning. P\u00e5 sambandniv\u00e5n blir det naturligt att t\u00e4nka hypotetiskt, eftersom man har f\u00f6rest\u00e4llningar om hur saker fungerar. Man kan g\u00f6ra mentala experiment: om man skulle g\u00f6ra p\u00e5 det viset, vad skulle d\u00e5 h\u00e4nda? Om man i st\u00e4llet g\u00f6r s\u00e5 d\u00e4r, hur blir det d\u00e5? Typiskt f\u00f6r resonerande p\u00e5 sambandniv\u00e5n \u00e4r att man efterfr\u00e5gar sk\u00e4len till att man ska tro p\u00e5 en viss slutsats och man pr\u00f6var om ett p\u00e5st\u00e5ende verkligen st\u00e4mmer \u00f6verens med k\u00e4nda fakta eller logisk rimlighet. Begr\u00e4ns\u00adningen i sambandniv\u00e5n ligger i resonemangens enkelriktade karakt\u00e4r. Uppm\u00e4rk\u00adsamheten fokuseras p\u00e5 en f\u00f6reteelse, som st\u00e5r i n\u00e5got slags linj\u00e4r relation till bakomliggande orsaker, eller kommande konsekvenser. Orsakssamband uppfattas som enkelriktade: en sak orsakar en annan. Man kan s\u00f6ka f\u00f6rklaringar till h\u00e4ndelser, eller spekulera om m\u00f6jliga konsekvenser av ett visst f\u00f6rh\u00e5llande. Det saknas dock f\u00f6rest\u00e4llningar om att faktorer kan vara \u00f6msesidigt beroende i komplexa n\u00e4tverk.<\/p>\n

Systemniv\u00e5n <\/strong>(MHC: 11 Systematic)<\/p>\n

P\u00e5 systemniv\u00e5n f\u00f6r man resonemang som bygger p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar om att orsaks\u00adsamband bildar komplexa n\u00e4tverksrelationer, system eller \u00f6msesidigt beroende relationer. I system kan olika variabler h\u00e4nga samman med varandra p\u00e5 s\u00e4tt som inte g\u00e5r att reducera till enkla linj\u00e4ra orsak-verkanrelationer. M\u00e5nga omst\u00e4ndigheter och f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan bilda system, d\u00e4r systemet som s\u00e5dant har egenskaper som f\u00e5r l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r delarna i systemet. P\u00e5 system\u00adniv\u00e5n \u00e4r det vanligt att man t\u00e4nker i termer av den enskilda delens funktion i ett helt system, hur h\u00e4ndelser leder till konsekvenser i systemet, som i sin tur \u00e5terverkar p\u00e5 h\u00e4ndelserna p\u00e5 kom\u00adplexa s\u00e4tt. Resonemang p\u00e5 systemniv\u00e5n \u00e4r ofta mer omfattande, det g\u00e5r inte att tala om komplexa sammanhang i enskilda satser, utan man beh\u00f6ver beskriva och resonera mer utf\u00f6rligt f\u00f6r att g\u00f6ra r\u00e4ttvisa \u00e5t den komplexitet man ser.<\/p>\n

Perspektivniv\u00e5n <\/strong>(MHC: 12 Metasystematic*)<\/p>\n

P\u00e5 perspektivniv\u00e5n reflekterar man \u00f6ver egenskaperna i hela system, j\u00e4mf\u00f6r olika typer av system med varandra och resonerar om hur systemen \u00e4r relaterade till varandra. En s\u00e4rskilt viktig aspekt av perspektivniv\u00e5n \u00e4r insikten om att man sj\u00e4lv och andra betraktar v\u00e4rlden med hj\u00e4lp av perspektiv som sj\u00e4lva \u00e4r system och har en rad egenskaper. Perspektivens egenskaper ses som viktiga f\u00f6rklaringar<\/em> till att man ser v\u00e4rlden som man ser den. Man blir medveten om att v\u00e4rlden kan se annorlunda ut om man betraktar den utifr\u00e5n ett annat perspektiv. Detta f\u00e5r mestadels som konse\u00adkvens att man \u00e4r intensivt medveten om att man sj\u00e4lv har blinda fl\u00e4ckar: det egna perspektivet hj\u00e4lper en att se vissa typer av sammanhang v\u00e4ldigt tydligt, men man vet ocks\u00e5 att det \u00e4r fr\u00e5gor man inte st\u00e4ller, aspekter man inte ser, sammanhang man inte varseblir, eftersom det egna perspektivets antaganden och begreppsv\u00e4rld styr varseblivning och tolkning. Personer som resonerar p\u00e5 perspektivniv\u00e5n \u00e4r i allm\u00e4nhet svagt identifierade med ett visst perspektiv eller v\u00e4rdesystem och \u00e4r snarare intres\u00adserade av att prova ut olika syns\u00e4tt och infallsvinklar och l\u00e4ra av den kontrastverkan som uppst\u00e5r n\u00e4r man ser en fr\u00e5ga ur olika perspektiv.<\/p>\n

———————————————————————————————————–<\/p>\n

* Beskrivningen av Perspektivniv\u00e5n avviker ganska kraftigt fr\u00e5n MHCs definition av den metasystematiska niv\u00e5n<\/em><\/p>\n

Thomas Jordan, februari 2011<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag satte mig just och skrev ihop en anpassad och f\u00f6rsvenskad version av komplexitetsniv\u00e5erna 8-12 i Model of Hierarchical Complexity, MHC. Jag beh\u00f6ver en s\u00e5dan enkel \u00f6versikt i en del kurser och seminarier, d\u00e4r vi inte har tid att g\u00e5 in s\u00e5 djupt i det h\u00e4r med olika komplexitetsniv\u00e5er, utan d\u00e4r det mer handlar om … Continue reading Komplexitetsniv\u00e5er<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-151","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-medvetenhet-i-samhallslivet"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/151","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=151"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":154,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/151\/revisions\/154"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=151"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=151"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blog.perspectus.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}